Krisåret 2020 visade kollektivavtalens styrka 2020 hade ingen hejd på nya utmaningar för parterna på arbetsmarknaden: framskjutna löneavtal, krisavtal som blev kollektivavtal i hög fart och komplicerade las-förhandlingar. Trots strejkvarsel och oroliga las-förhandlingar stod kollektivavtalsmodellen pall för pandemin. Foto: Anders Wiklund / TT

Krisåret 2020 visade kollektivavtalens styrka

Kollektivavtalets dag Under pandemiåret 2020 utsattes kollektivavtalsmodellen och förhandlarna för en enorm ansträngning, med framskjuten lönerörelse, snabba krisavtal och komplicerade las-förhandlingar. Men den svenska kollektivavtalsmodellen visade sig stå pall, konstaterar Medlingsinstitutet.
17 mar 2021 | 15:46
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Totalt 500 kollektivavtal om löner skulle omförhandlas under 2020. Industrimärket skulle sättas redan i slutet av mars, men pandemin kom i vägen. I stället enades parterna om att förlänga de tidigare avtalen till hösten och vintern. Förhandlarna fick kasta sig över kollektivavtal om korttidspermitteringar, för att sedan avsluta de komplicerade las-förhandlingarna. För att i höstas återuppta de vanliga avtalsförhandlingarna.

Nu har de flesta framskjutna avtalen blivit klara, och den svenska kollektivavtalsmodellen visade sig stå pall för en pandemi.

2020 ett unikt år

Sedan industrins parter återupptog löneförhandlingarna i höstas och slöt ett avtal den 31 oktober 2020, har nästan alla andra avtal som pausades 2020 också slutits. Nära 3 miljoner anställda på arbetsmarknaden omfattas nu av de nya kollektivavtalen.

Och det blev inte en enda strejkdag under året. Enligt Medlingsinstitutet är det därmed ett unikt år. Inga andra konflikter utlöstes heller, inte heller någon lockout eller vild strejk.

Däremot har det behövts medlare i ett antal förhandlingar, och strejken hängde i luften när las-förhandlingarna gick in i sin slutfas.

Vi blev imponerade av att se hur duktiga parterna var på att lösa riktigt komplicerade frågor innan man kom till oss.

– Vi blev imponerade av att se hur duktiga parterna var på att lösa riktigt komplicerade frågor innan man kom till oss.

Det konstaterade Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo när hon sammanfattade avtalsrörelsen i början av februari.

– Las-förhandlingarna har varit jobbiga, men det har gjort att parterna har kommit närmare varandra. Det blev mycket lättare att prata med varandra, man kan hjälpas åt att mötas innan det blir konflikt.

Enligt Irene Wennemo beror det också på att samordningen inom Svenskt näringsliv fungerar bättre än tidigare, även relationerna mellan de centrala parterna är bättre.

För att modellen verkligen ska fungera, behöver facket finnas på den lokala arbetsplatsen

Hon konstaterar samtidigt att regeringens krisåtgärder har stärkt kollektivavtalen: arbetsgivare med kollektivavtal kan använda korttidsarbete mer flexibelt. Åtgärderna har haft betydelse för medlemstillströmningen, som höjd a-kassa. Värdet av medlemskap blir tydligare i kris.

– Modellen bygger inte bara på att vi har en bra kollektivavtalstäckning. För att modellen verkligen ska fungera, behöver facket finnas på den lokala arbetsplatsen. Vår modell bygger mycket på lokala anpassningar av centrala avtal.

Den fullständiga statistiken med varsel, medlingar och konflikter kommer i Medlingsinstitutets årsrapport i april.

17 mar 2021 | 15:46
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev