I förra veckan slöt Arbetsgivarverket ett nytt kollektivavtal med OFR/S, P, O, som representerar åtta fackförbund från TCO och Saco inom statlig sektor. 102 000 medlemmar kommer att få löneökningar på samma nivå som industrin, 5,4 procent över tre år. Lönerna gäller retroaktivt från den 1 oktober.
Förhandlingarna fortsätter nu på lokal nivå. För Polisförbundet innebär det förhandlingar för hela poliskåren, med Polismyndigheten som motpart. Eftersom staten skjutit till extra pengar till polislöner är det en stor pott som ska fördelas.
– Vi har en polisbrist i Sverige, samtidigt som vi har en kriminalitet och samhällsutveckling som är oroande. Efter många års debatterande har det nu äntligen blivit uppenbart även på politiska nivåer, säger Niklas Simson, förhandlingschef på Polisförbundet.
Annan modell än lärarlönelyftet
Att staten beslutat tilldela extra pengar till polislöner liknar de statliga satsningarna på lärare som grupp. Men medan lärarlönelyftet delats ut till individer som ett lönepåslag, så har Polismyndigheten och Polisförbundet valt en annan modell. Här bakas de i stället in inom ramen för kollektivavtalet.
– På lärarsidan har det funnits inslag där jag uppfattat det som att politikerna egentligen velat gå in och styra direkt. Det vore en riskabel väg att gå, det har vi sagt från början, säger Niklas Simson.
Polisyrket är ett lagarbete. Om man premierar vissa individuella prestationer, får man inte glömma resten utav laget.
Han påpekar att systemen för kommunal och statlig budget ser olika ut och att det naturligtvis påverkar hur en fördelningsmodell kan se ut, men att det finns klara risker med att ta det utanför kollektivavtal. En av dem är att man frångår den svenska modellen. Politikerna ska inte lägga sig i hur lönesättningen sköts, säger han.
– Det finns också en risk i att man ställer till med fler problem än vad man löser. Polisyrket är ett lagarbete. Om man premierar vissa individuella prestationer, får man inte glömma resten utav laget. Och det där har vi sett på lärarområdet, i vissa fall har ju lönefrågan nästan upplevts som ett arbetsmiljöproblem trots att det blivit högre löner.
Missnöje med processen under corona
I år såg polisens modell dock inte riktigt likadan ut. När avtalsförhandlingarna sköts upp för hela arbetsmarknaden fanns en oro hos både arbetsgivare och fackförbund att de extra pengarna skulle kunna frysa inne om allt drog ut på tiden. Innan kollektivavtalsförhandlingarna för statlig sektor hade kommit igång tog parterna upp en dialog om det. Polisförbundet ville se en extra lönerevision, men Polismyndigheten såg inte att det fanns förutsättningar för det. De fördelade i stället ensidigt de extra pengarna.
Polisförbundet har alltså ännu inte haft insyn i vem som fått hur mycket pengar. När det har klargjorts kan man börja de nya avtalsförhandlingarna. Niklas Simson räknar med att det blir i slutet av januari.
– Beroende på var de där pengarna har landat så kan de ha söndrat lönestrukturen. Men det vet vi ju inte ännu. Vi räknar med att det helt berodde på corona och att när det nu finns ett märke så kan vara tillbaka i vanliga gängor igen.
Utökat stöd för sjukskrivna medlemmar
Det nya kollektivavtalet som OFR och Arbetsgivarverket förhandlat fram innebär också att man kommit överens om en fråga som stötts och blötts i nästan tio år: Sjukskrivna medlemmar som är färdigrehabiliterade, men som inte kan gå tillbaka till sitt gamla jobb ska nu få rätt till stöd från Trygghetsstiftelsen.
– Det här är ett bra avtal för våra medlemmar, både för att det ger en bra konkurrenskraftig löneutveckling, men också för att vi nu har fått besked från arbetsgivaren när det gäller den viktiga LAS-frågan. Nu kommer vi förhandla och kunna försvara vår anställningstrygghet, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST, när avtalet var klart.