Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Krisande journalistkår behöver bättre omställning TRR bör sätta mer fokus på mediebranschen, rekommenderar utredning. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Krisande journalistkår behöver bättre omställning

Omställningsavtal Ett nytt omställningsavtal är den viktigaste åtgärden för att förbättra möjligheterna för journalister som blir av med sina jobb, konstaterar en ny utredning. Men även arbetsgivarna skulle tjäna på ett nytt avtal, anser Journalistförbundets ordförande.
23 maj 2017

Mediebranschen genomgår sedan länge en omstöpning med ständiga nedskärningar. Mellan 2004 och 2014 försvann var fjärde redaktionell tjänst från landets dagstidningar. Under de senaste fyra åren har drygt 1 500 journalister blivit av med sina jobb inom dagspressen, enligt rapporten Omställningen, gjord av journalisten och författaren Kent Werne på uppdrag av Journalistförbundet, SJF.

Journalister som blir av med sina jobb kan, liksom andra privatanställda tjänstemän, få rådgivning och ekonomiskt stöd från TRR Trygghetsrådet. Under de senaste fem åren har 1 481 journalister sökt stöd av TRR, vilket kan ställas i relation till att SJF har omkring 15 000 medlemmar.

Bara hälften kan få stöd

I dag är det dock enbart tillsvidareanställda som kan få stöd av TRR. Enligt Kent Werne har omkring hälften av de journalister som tvingas lämna sina jobb i dag tidsbegränsade anställningar.

Rapporten visar att resultatet för de journalister som får hjälp av TRR är något sämre än gruppen tjänstemän i stort. Bara 64 procent får nytt jobb jämfört med 81 procent för hela gruppen. Däremot är det en större andel journalister som startar eget och börjar studera än gruppen tjänstemän som helhet.

Om arbetsgivarna vill skapa flexibilitet måste de också pimpa den arbetsmarknaden med ett trygghetssystem.

Den största skillnaden rör dock anställningsformen: bara 30 procent av journalisterna får en tillsvidareanställning. För hela gruppen privattjänstemän är proportionerna de omvända – 70 procent får en tillsvidareanställning.

Journalisterna får dessutom oftare än andra också jobb med lägre lön än de haft tidigare.

Krav på bättre avtal

– Det avspeglar läget i mediebranschen med hård konkurrens om jobben och ofta tidsbegränsade anställningar, sa Kent Werne när rapporten presenterades i dag, tisdag.

Kent Wernes slutsats är tydlig: det nuvarande omställningsavtalet måste förbättras.

Utredningens rekommendationer

Kent Werne lämnar tre rekommendationer till SJF.

Den första innebär att SJF ska driva på förhandlingar om ett nytt omställningsavtal.

Den andra rekommendationen är att man inom ramen för det nuvarande avtalet hittar nya lösningar. Bland annat skulle det vara möjligt med större satsningar på kompetensutveckling, något som är särskilt viktigt för journalister som jobbar i en bransch där den tekniska utvecklingen gått extremt långt.

Den tredje rekommendationen är att TRR sätter större fokus på mediebranschen än tidigare. Den kris som mediebranschen utsätts för är visserligen utdragen, men minst lika allvarlig som stora industrikonkurser, enligt Kent Werne.

+ Expandera

Hans främsta rekommendation är därför att SJF, genom PTK, ska driva på för förhandlingar om ett utökat omställningsavtal. Det avtalet måste också inbegripa de tidsbegränsat anställda och de som sägs upp på grund av ohälsa. Dessutom måste kompetensutveckling få större plats i avtalet, bland annat för att förebygga uppsägningar.

Samtliga de ingredienserna fanns med i diskussionerna förra gången PTK och Svenskt Näringsliv var inne i förhandlingar om ett nytt omställningsavtal. Då, 2015, havererade förhandlingarna efter att Saco-förbunden sagt nej till arbetsgivarnas krav på förändrade las-regler.

Starka drivkrafter för arbetsgivarna

Jonas Nordling, SJF:s ordförande som också sitter i PTK:s styrelse, anser att det finns fler starka drivkrafter för arbetsgivarna utöver ändrade las-regler att sätta sig vid förhandlingsbordet igen.

Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet. Foto: Theresia Viska

– Det borde finnas ett intresse för arbetsgivarna att gå in och omförhandla avtalet oavsett utkomsten av exempelvis ett förändrat turordningssystem, uppsidorna för dem är tillräckligt många i alla fall, säger Jonas Nordling till Arbetsvärlden.

För det första skulle deras trovärdighet öka om de öppnade upp omställningssystemen även för dem som bidrar med flexibiliteten, anser han.

– Arbetsgivarna har i alla år pekat på att de vill ha en mer flexibel arbetsmarknad. Det går bara att tolka som att de vill ha mer tillfälliga lösningar. Men om de vill skapa det måste de också pimpa den flexibla arbetsmarknaden med ett trygghetssystem.

Det behövs kompetensutveckling på en nivå som ligger ovanför det enskilda företaget.

Jonas Nordling tror också att en kompetensutveckling i TRR:s regi skulle lösa en av de knutar som i dag begränsar företagens egna satsningar.

– Vi har företag som tycker att det är sårbart att kompetensutveckla för mycket, eftersom de då riskerar att tappa dem som får utbildning. Det går ju inte att tvinga folk att jobba kvar i fem år efter en kompetensutvecklingsinsats. Det synsättet är direkt kontraproduktivt om man ser det ur ett näringslivsperspektiv, säger Jonas Nordling.

– Då kan man inse att det behövs kompetensutveckling på en nivå som ligger ovanför det enskilda företaget, det är här TRR skulle kunna spela en roll. Deras insatser belastar inte företagens ekonomi direkt. Den utbildningen får du finansierad i ett annat system.

23 maj 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan