Redan förra avtalsrörelsen var det ett hårt tryck i arbetstidsfrågan. Alla tjänstemannafack på den privata sidan drev arbetstidsfrågor och flera av dem la konfliktvarsel för att sänka arbetstiden. Nu laddar dessa förbund för att fortsätta på den inslagna linjen 2027, då löner och arbetsvillkor ska omförhandlas i cirka 500 kollektivavtal.
SSR vill driva frågan
Tydligast av de förbund som Arbetsvärlden kontaktat är Akademikerförbundet SSR. Bakgrunden är att de tillsammans med andra tjänstemannafack gick bet på att korta arbetstiden 2025 när de förhandlade med Sveriges kommuner och regioner, SKR, om saken.
– Det är klart redan nu att det kommer vara en av de stora frågorna utöver lönerna. Vi vet att förkortad arbetstid är väldigt viktigt för våra medlemmar, säger SSR:s förhandlingschef Josefine Johansson.
Då krävde man individuella arbetstidskonton, konton som de anställda tjänar in till utifrån vilka den anställde kan välja kortare arbetstid, pengar eller ökade avsättningar till pensionen. Men det gick inte.
På sin webbplats skriver förbundet att man inom kommun- och regionsektorn nu kommer att driva frågan hårt.
– Vi menar att avtal är vägen dit, även om vi samtidigt inte är negativa till politiskt stöd i frågan, säger hon.
Unionen: ”Frågan är het”
När Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt får frågan om arbetstiden kommer att bli het även 2027 är han inne på samma linje som SSR.
– Ja, det är vår bedömning, den kommer fortsätta att vara het, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Fackförbundet har under våren har samlat in åsikter och lägesbilder från medlemmar, klubbar och förtroendevalda. Utifrån detta är det Martin Wästfelts preliminära bedömning att man kommer att fortsätta att arbeta mot sitt mål– att alla medlemmar ska ha minst 100 timmars arbetstidsförkortning eller motsvarande, vilket skulle motsvara en arbetstid på 37 timmar och 47 minuter per helgfri vecka.
Förra avtalsrörelsen fick många Unionen-medlemmar sin första arbetstidsförkortning. Då varslade förbundet inom sex avtalsområden, ibland tillsammans med andra fackförbund
– Vi la varsel och vi lyckades bryta igenom där vi tidigare inte hade haft arbetstidsförkortning.
Vision vill ha bättre balans
Vision har sedan förra avtalsrörelsen arbetat för att sänka arbetstiden genom arbetstidskonton. Medlemmarna behöver ökad balans mellan arbetsliv och fritid för att orka med, inte minst med tanke på att många förväntas jobba till 69 – 70 år ålder, förklarar Visions förhandlingschef Oskar Pettersson.
– Ska man orka det måste arbetstiden sannolikt minska, säger han
Blir det en viktig fråga för er i en eller flera av era avtalsförhandlingar 2027?
– Vi har inte landat i våra yrkanden ännu men jag håller för sannolikt att frågan kommer att vara viktig. Det påbörjades en tydlig rörelse 2025 då vi fick med Vårdföretagarna, Fremia och Arbetsgivaralliansen på den privata sidan på en extra ledig dag om året. Om vi ska uppnå en större minskning behöver vi ta fler steg i den riktningen.
I en del av Visions kollektivavtal med de kommunala bolagen finns viss arbetstidsförkortning. Men i avtalen med regionerna och kommunerna har man inte kommit någon vart. Man har dock kommit överens med arbetsgivarna och andra fack, inklusive SSR, om att utreda förutsättningarna för att införa tidskonton. Arbetet ska vara klart i god tid innan de formella förhandlingarna startar.
– Det har varit ett väldigt positivt arbete. Vi har lyssnat in varandra och tagit del av olika varianter av arbetstidsförkortning som finns på arbetsmarknaden. I grunden finns det inget hinder för att våra sektorer kan göra detsamma, och vi tittar nu på hur vi tekniskt skulle kunna göra det, säger Oskar Pettersson.
Han framhåller att Vision vill korta arbetstiden rejält, från 40 till 30 timmar.
– Det gör vi ju inte i en handvändning. Samtidigt vill vi inte vänta i 100 år, utan det måste vara någon form av tempo, även om vi är medvetna om svårigheterna.
IF Metall enda LO-förbund som svarar
Från LO-sidan är det svårare att få besked om hur viktig frågan om arbetstiden blir i själva avtalsrörelsen. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att organisationens offensiv i februari 2026, då man meddelade att man vill bryta ut arbetstidsfrågan ur avtalsrörelsen, för att genom centrala förhandlingar med Svenskt Näringsliv korta arbetstiden.
Deras mål var, i alla fall i början av året, att förhandlingarna skulle vara avslutade innan parterna inom industrin ska överlämna sina yrkanden till varandra inför avtalsrörelsen 2027. Svenskt Näringsliv har dock sagt att man inte vill förhandla centralt om arbetstiden, och ju längre tiden går, desto mer osannolikt är det att LO:s plan går i lås.
LO har i nuläget inget nytt att tillföra, enligt dess press- och kommunikationsavdelning. Inte heller Seko eller Handels har något att säga om hur de ser på arbetstidstidsfrågan inför avtalsrörelsen.
LO-förbundet IF Metall, ett av fem fack inom den lönemärkesförhandlande gruppen Facken inom Industrin, har dock ett budskap.
– Generellt kan jag säga att arbetstidsfrågan är mycket viktig för IF Metall. Vi har ställt krav ända sedan 1995 i varje avtalsrörelse och med något undantag har vi fått igenom arbetstidsförkortningar. Vi kommer fortsätta med det, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson.
Han kan inte säga mer exakt om hur IF Metall kommer att förhålla sig till kraven på sänkt arbetstid under nästa år.
– Det kan vi såklart inte säga så mycket om nu. Vi för diskussioner både inom Facken inom Industrin och inom ramen för LO-samordningen, säger Simon Petersson.
Den 28–29 september kommer Unionens avtalsförbundsråd att bestämma sig för vilka krav man ska prioritera. I december byter fack och arbetsgivare inom industrin avtalskrav med varandra. Förhandlingar startar vintern 2027.
Avtalsrörelsen 2027 – över 3 miljoner berörs
- Över 500 löneavtal, eller 81 procent av kollektivavtalen, ska omförhandlas i 2027 års avtalsrörelse. Cirka 3,4 miljoner anställda berörs.
- I kommuner och regioner löper 75 procent av avtalen ut den 31 mars. Resterande 25 procent har den 30 april som slutdatum.
- I privat sektor löper 43 procent av de aktuella löneavtalen ut 31 mars. 25 procent av avtalen har 30 april som slutdatum och resten löper ut senare under 2027.
- I den statliga sektorn handlar det om två löneavtal som båda har den 30 september som slutdatum.
Källa: Medlingsinstitutet
