Det finns ingen heltäckande sammanställning över arbetstiderna i de cirka 600 svenska kollektivavtalen. Men det är inte svårt att se tendenserna: Sveriges Ingenjörer, Unionen och IF Metall, alla medlemmar i samordningsgruppen Facken inom industrin, har kommit långt.
De som omfattas av Unionens teknikavtal har fått se sin arbetstid sänkt till motsvarande 38,24 timmar per helgfri vecka, samtidigt som de som arbetar med Handels detaljhandelsavtal och Kommunals Utbildningsavtal med Almega saknar arbetstidsförkortning utifrån normalarbetstiden på 40 timmar per vecka.
LO:s arbetstidsutredning från 2025 visar också att flera av de stora kollektivavtalen på LO-sidan ligger efter, och även att det finns ett samband mellan kön och arbetstid. Det är framför allt är mansdominerade kollektivavtalsområden som har avsättningar till arbetstidskonton eller extra lediga dagar.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo har en liknande bild.
– Ja, det har med de prioriteringar man gjort att göra. Handels har till exempel prioriterat att höja andelen som jobbar heltid eftersom många där jobbar deltid, och det har varit deras viktiga villkorsfråga. Den har varit viktigare än arbetstidsförkortning, säger Irene Wennemo.
Förhandlingsstyrkan bidrar
Enligt LO:s analys handlar skillnaderna inte bara om andelen deltidsarbetande och lönenivåerna inom förbunden, utan även också om förhandlingsstyrka, där de mansdominerade branschernas fack oftare har en starkare förhandlingsposition.
Skillnaderna mellan branscher och avtalsområden är en av orsakerna till att LO kräver centrala förhandlingar med Svenskt Näringsliv i arbetstidsfrågan. På organisationens presskonferens i februari argumenterade Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog att arbetstidens längd inte ska skilja sig beroende på ”hur lång din utbildning är, om du jobbar i ett kvinnodominerat yrke eller inom industrin. Vi tycker inte det är rättvist”.
Vad betyder då skillnaderna för den stundande avtalsrörelsen? Enligt deltagarna från fack och arbetsgivare på LO:s Almedalsseminarium innebär det utmaningar.
Svårt förhandla så alla blir nöjda
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö beskrev arbetstiderna som en del av en ”tilltagande villkorsspridning”, som inte är lätt att hantera och han fick medhåll av Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl. Bilden som gavs var att det är svårt att förhandla om lön, arbetstid och pension samtidigt så att alla blir nöjda.
Medlingsinstitutets Irene Wennemo menar att utmaningarna är mycket större på LO-sidan.
– Även om regleringarna skiljer sig åt för tjänstemännen inom privat sektor är det en mindre utmaning. Vägen framåt ser ganska lika ut för olika avtal. Men för arbetarna ser det definitivt inte ut så. Industrin har fortfarande skiftarbete medan byggarbetarna arbetar mellan 7.00 och 16.00. Inom offentlig sektor är det väldigt mycket obekväm arbetstid medan man i Handeln dessutom har mycket deltidsarbete. Vad tycker då medlemmarna är viktigt? Det kan skilja sig åt rätt mycket.
Kan skilja 8 dagar i Unionen-avtal
Arbetstiderna skiljer sig även mellan olika grupper av privatanställda tjänstemän. Mätt i dagar är skillnaden mellan det Unionen-avtal med kortast arbetstid (teknikavtalet) och de med längst arbetstid (en rad avtal med endast en mindre arbetsdag per år) åtta dagar, alltså drygt en och halv vecka per år. På frågan om detta inte är ett problem ur ett rättviseperspektiv svarar Unionens Martin Wästfelt att det är en effekt av att ha separata branschförhandlingar.
Foto: Ulf Hedin.
– Det är andra sidan av myntet med att ha olika branschavtal. Dels prioriterar avtalsdelegationerna olika, dels prioriterar motparterna på olika sätt. Motståndet mot arbetstidsförkortning på arbetsgivarsidan har också varit olika hårt, säger han.
LO och Svenskt Näringsliv menar att det är en stor utmaning att de framförhandlade arbetsvillkoren och arbetstiderna ser så olika ut. Är detta utmaning även för er?
– Jo, absolut, men LO vill gärna ha en central roll i den här typen av regleringar som de hade historiskt på 60 – och 70-talet. Det vill inte Unionen. Vi lägger oss inte i vad LO gör, men vi anser att arbetsvillkor, inklusive arbetstiden, ska förhandlas i branschavtal. Men det är klart att det är en utmaning. Det är då viktigt att hjälpa varandra, så att alla rör sig i samma riktning och då syftar jag även på de andra facken inom Facken inom industrin.
Olika modeller för kortare arbetstid
Unionen har ytterligare två avtal, Teko, med Textil och modeföretagen och EFA, med Energiföretagen, som kommit upp i samma nivå som Teknikavtalet. Sänkningen motsvarar nio extra lediga dagar per år. Ytterligare 15 av de cirka 70 Unionen-avtalen har minst 40 timmar i arbetstidsförkortning, eller fem extra lediga dagar. Många avtal har endast åtta timmar.
Det skiljer sig också i hur den sänkta arbetstiden kan realiseras. Vissa avtal har extra lediga dagar, medan andra innebär någon form av arbetstidskonto eller tidbank. En variant av tidbanksmodellen, så kallad trevalsmodell, gör att den anställde kan välja mellan att ta ut de intjönade timmarna i tid, pengar eller extra pensionsavsättningar.
Vilken av era modeller för kortare arbetstid är mest uppskattad bland medlemmarna?
– Det går inte att säga. Man kan säga att de många varianterna uppskattas mycket. Det gäller även dem som har motsvarande en dags arbetstidsförkortning. Man kan ju tänka sig att de skulle tycka att det är orättvist, jämfört med de avtal som kommit längre men det råder stor nöjdhet där, även om man vill att vi ska driva frågan vidare, säger Unionens förhandlingschef.
Olika modeller för arbetstidsförkortning
Unionen och deras motparter har många varianter för arbetstidsförkortning. Vissa modeller bygger på ett slags arbetstidskonto eller tidbank, till vilken arbetstidsförkortning tjänas in. Timmarna i tidbanken kan tjänstemannen, ofta i samråd med arbetsgivaren, lägga ut efter sina individuella preferenser. På vissa avtalsområden finns så kallade ”trevalssystem” som ger tjänstemannen möjlighet att välja om arbetstidsförkortningen ska tas ut i ledig tid, som pensionsavsättning till pension eller som pengar. En annan modell innebär extra lediga dagar. I många av de avtal där en central arbetstidsförkortning infördes för första gången vidg 2025 års avtalsrörelse är förkortningen uttryckt som en ledig dag, alternativt två halvdagar, som ofta faller ut vid samma tidpunkt för alla tjänstemän. Källa: Unionen.
Pension, eller inte pension?
Foto: Magnus Laupa
LO-förbundet IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson framhåller att förbundets avtal alla är unika och att de ofta innehåller skiftarbete som innebär speciella arbetstider. Men även om man utgår från de medlemmar som har 40-timmars vecka som utgångspunkt, är hans bild att man kommit långt, ”ungefär som Unionen”, som han säger.
Men då IF Metall räknar in deltidspensionsavsättningar som sänkt arbetstid, kan man redovisa betydligt mer omfattande arbetstidsförkortning än vad Unionens kommunicerar
Deltidspension, eller flexpension, innebär en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Genom att räkna om avsättningarna till en sorts genomsnittlig ledig tid per år kommer exempelvis deras teknikavtal upp i en sänkt arbetstid på motsvarade 119 timmar per år, vilket bland annat beror på att man har förhandlat fram relativt stora avsättningar till deltidspensionen.
– Ja, vi räknar in det. Att korta arbetstiden i slutet av livet, det är också arbetstidsförkortning, säger Simon Petersson.
Även till exempel förbundets I-avtal och Motorbranschavtal hamnar över 100 timmar i arbetstidsförkortning per år med detta räknesätt.
Deltidspensionering måste förhandlas med arbetsgivaren först.
– Jag menar att det är en rättighet, även om det explicit i avtalet inte är en rättighet. Man måste reda ut det med arbetsgivaren först, säger Simon Petersson.
Även Unionen har förhandlat fram denna förstärkta möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Men Unionen räknar inte in dessa avsättningar till flexpension, som deras variant heter.
– Vi tycker inte det är samma sak. Det finns ett inslag av arbetstidsförkortning, då det finns en möjlighet att gå ned i tid i slutet av arbetlivet. Med det ersätter inte vår och våra medlemmars krav på minst 100 timmars arbetstidsförkortning, säger Unionens Martin Wästfelt.
