Efter de senaste årens inflation är svenskarnas köpkraft tillbaka på 2015 års nivå, konstaterar Konjunkturinstitutet. Vi har tappat nio års reallöneökningar.
”Samtidigt som reallönerna har fallit har näringslivets lönsamhet varit relativt hög”, skriver myndigheten.
Efter en tid med lägre produktivitetsökningar efter finanskrisen så bedömer KI att svenskarnas produktivitet kommer att öka till 1,6 procent per år framöver. I ett historiskt perspektiv är det en lägre takt än sammantaget under 1980-2023 då ökningen varit 1,9 procent per år i genomsnitt.
I linje med fackens bedömning
Och när vi blir produktivare på jobbet, så kan lönerna öka. Lägg till det ett inflationsmål på 2 procent och KI bedömer att lönerna kan öka 3,5 procent per år.
Löneökningarna är i linje med vad facken bedömt när de sagt att löneökningarna ska ligga en bit över 3 procent.
Löneökningen kan bli högre – eller lägre
Enligt KI behöver arbetsmarknadens parter i den stundande avtalsrörelsen bland annat väga in produktivitetsutveckling, hög lönsamhet i delar av näringslivet och lågkonjunkturens återverkningar på arbetsmarknad och arbetslöshet. Konjunkturinstitutet kastar in en brasklapp:
”Bland annat har vinstläget, enligt vissa mått, varit historiskt sett högt senaste åren, samtidigt som produktivitetstillväxten under de senaste 15 åren varit relativt låg. Dessutom är arbetslösheten hög i ett internationellt perspektiv. Den av parterna önskade löneökningstakten på kort sikt kan därmed vara såväl lägre som högre än den av Konjunkturinstitutet beräknade långsiktiga löneökningstakten.”
