Den statliga utredaren har föreslagit att bakgrundskontroller endast ska kunna ske vid nyanställningar. Men det kan vara direkt skadligt, menar flera kommuner, Säpo och antikorruptionsorganisationen Transparency International i sina remissvar till utredningen. Det kan istället leda till både mutbrott och hot, menar de. Det visar tidningen Dagens Samhälles genomgång av remissvaren.
Utredaren valde dock att inte lämna ett så långtgående förslag med hänsyn till de anställdas personliga integritet. Och det tycker flera av de fackliga organisationerna är bra.
Kommunal skriver bland annat i sitt remissvar att löpande bakgrundskontroller kan ”riskera att skapa en arbetsmiljö präglad av misstro mellan arbetsgivare och arbetstagare”.
Men arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, invänder kraftigt mot begränsningen, så även flera enskilda kommuner.
Södertälje har redan infört bakgrundskontroller
En av de kommuner som invänder mot begränsningen är Södertälje som på egen hand infört just sådana kontroller trots fackliga protester, något Arbetsvärlden rapporterat. Kontrollerna fick sedermera pausas sedan Justitieombudsmannen konstaterat att de var olagliga.
”[B]akgrundskontroll enbart i samband med nyanställning [är inte] tillräcklig utan ytterligaremöjligheter för kontroll under pågående anställning krävs om arbetsgivare ska kunna motverka organiserad brottslighet. Att upptäcka medarbetare med dolda intentioner kan ta lång tid och misstankar kan vara svåra att bevisa.”, skriver kommunen i remissvaret som Arbetsvärlden tagit del av.
Arbetsgivarsidan är också missnöjd med begränsningen att enbart brott som kan ge fängelse ska kunna kontrolleras.
Södertälje vill dessutom gå ännu längre och ges tillgång till misstankeregister med alla påföljder, samt uppgifter från Migrationsverket, Tullverket och Skattemyndigheten.