Regeringen har nu lämnat lagförslag om bidragstak samt aktivitetskrav för försörjningsstöd. Ansvaret för att bidragstagare sysselsätts läggs på kommunernas socialnämnder.
TCO är avvaktande positiva till aktivitetskravet men säger nej till bidragstaket. Akademikerförbundet säger tvärt nej båda förslagen.
Karin Pilsäter, TCO:s samhällsekonom, är mycket kritisk till ett bidragstak som gör stora barnfamiljer fattigare.
Kan ge språkträning och SFI
Men hon tycker att ett aktivitetskrav kan vara positivt om de aktiviteter som erbjuds är bra och ökar förutsättningarna att få ett jobb. Det kan vara aktiviteter utöver vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda eller språkträning utöver SFI, säger hon.
Aktivitetskrav
Aktivitetskrav ska enligt lagförslag gälla alla som har haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader. Aktiviteterna som erbjuds ska vara individuellt anpassade och bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, öka förutsättningarna att söka arbete eller bestå av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Dessutom ska socialnämnderna fortlöpande informera Arbetsförmedlingen vilka som deltar i aktiviteter. Kommuner som systematiskt brister i tillämpningen av aktivitetskravet riskerar att få betala en sanktionsavgift till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Bestämmelserna om aktivitetskrav föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen om att socialnämnden ska begära att den enskilde deltar i aktiviteter ska tillämpas första gången på försörjningsstöd som avser oktober 2026. Lagändringarna som rör sanktionsavgift för kommunerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Bidragstaket föreslås börja gälla från den 1 januari 2027. Den lagen innebär att ersättningen i försörjningsstödet för nödvändiga utgifter sänks från och med nummer fyra i barnkullen.
Men Saco-förbundet Akademikerförbundet SSR säger tvärt nej till båda lagförslagen.
– Vi är mycket kritiska till att ett bidragstak införs som strider mot syftet med socialtjänstlagen. Och vi tycker att det är helt fel att socialnämnderna ska ägna sig åt arbetsmarknadspolitik som bättre hanteras inom Arbetsförmedlingen, säger Monica Engström, socialrättsjurist på Akademikerförbundet SSR.
Aktiviteter som inte är så meningsfulla
Förbundet tycker i och för sig att det är bra om arbetslinjen kan stärkas men anser inte att det är socialnämndernas uppgift.
– Vi har 290 kommuner i landet och beroende på hur många med försörjningsstöd de har så kan kravet om aktivitetsstöd bli hur stort och omfattande som helst. Risken är stor att det kan bli aktiviteter som inte är så meningsfulla, säger Monica Engström
En miljard från staten
Regeringen lovar en miljard kronor till kommunerna under det första året för att klara aktivitetskravet.
Karin Pilsäter tycker det är viktigt med en långsiktig finansiering för reformen.
– Det får inte bara bli så att det läggs en massa nya arbetsuppgifter på socialsekreterarna utan att de får tillräckliga resurser för att klara detta, säger hon.
Ett skott i mörkret
Monica Engström hänvisar till den statliga utredning som konstaterade att det är svårt att beräkna vad aktivitetsstödet kommer att kosta kommunerna. Hon kallar därför den utlovade miljarden för ett skott i mörkret.
– Regeringen borde självklart lova att kommunerna får full kompensation för alla kostnader på grund av aktivitetskravet, säger hon.
Syftet med lagförslagen om aktivitetskrav och bidragstak är enligt regeringen att stärka arbetslinjen.
– Det ska alltid löna sig att arbeta framföra att leva på bidrag. Därför är bidragsreformen viktig för att stärka drivkrafterna till egen försörjning. Reformen motverkar utanförskapet och fler barn kan se sina föräldrar gå till jobbet, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i ett pressmeddelande.
