Kommissionen för jämställda livsinkomster har, efter närmare två års arbete, till regeringen överlämnat betänkandet Minska gapet. Åtgärder för jämställda livsinkomster.
Den närmare sjuhundrasidiga offentliga utredningen slår fast att oavsett hur kommissionen räknat skiljer det miljoner mellan män och kvinnors livsinkomster. Och med den utvecklingstakt vi haft sedan 2005 kommer det, enligt utredningen, att ta ungefär hundra år till innan ”det genomsnittliga gapet i disponibel inkomst mellan kvinnor och män sluts”.
Kommissionen lägger därför en rad förslag för att minska gapet. På framför allt tre områden måste det bli verkstad.
- *Offentliga stödåtgärder måste bli mer jämställt fördelade mellan kvinnor och män.
- Statistiken över löne- och inkomstskillnader mellan kvinnor och män måste bli tillförlitlig.
- Strukturella problem på arbetsplatser måste åtgärdas, för att till exempel komma åt arbetsrelaterad ohälsa.
Myndigheter måste följa regler
Lise Bergh, har varit ordförande för Kommissionen för jämställda livsinkomster. För att offentliga stödåtgärder ska bli bättre fördelade vill hon att Ekonomistyrningsverkets uppdrag att följa upp myndigheternas efterlevnad av förordningen om årsredovisning och budgetunderlag permanentas. Så att verket kan se till att myndigheterna följer det man faktiskt ska göra.
Lise Bergh, ordförande för kommission för jämställda livsinkomster, under en pressträff.
Foto: Ali Lorestani / TT
– Som uppdraget att se till att myndigheter följer förordningen om könsuppdelad statistik, att det finns analyser i årsredovisningen.
– För om man inte könsuppdelar statistiken för verksamheten är det jättesvårt att analysera hur stöd fördelas och verksamhet fungerar för kvinnor och män.
Det finns alltså ett regelverk som myndigheter inte alltid följer?
– Ja, och vår rekommendation är kort sagt att Ekonomistyrningsverkets uppdrag permanentas.
Kritik mot Medlingsinstitutet
I rapporten skriver kommissionen att statistik över löne- och inkomstskillnader mellan kvinnor och män inte visar verkligheten. Att Medlingsinstitutets, ansvarigt för lönestatistiken, rapporter statistiskt underskattar strukturella löneskillnader.
Vad betyder det?
– För det första bygger Medlingsinstitutets lönestatistik på heltidsarbeten. Därmed blir kunskapen om själva inkomsten inte riktig eftersom väldigt många jobbar deltid.
Därför vill kommissionen att statistiken även redovisar arbetstider.
– För det andra saknas en sammantagen statistik över livsinkomster. Att man förutom arbetsinkomster också tar med kapitalinkomster och transfereringar.
Ska man tala om jämställda livsinkomster livet ut måste den statistiken finnas med understryker Lise Bergh.
– Vårt förslag är att Jämställdhetsmyndigheten vart fjärde år tar fram statistik om just livsinkomsten.
– För att vara tillförlitlig och ge rätt beslutsunderlag måste statistiken bättre visa hur verkligheten ser ut, sammanfattar hon.
Parterna ska hantera strukturella frågor
Hur vill då kommissionen komma åt strukturella problem på arbetsplatser, bland annat den arbetsrelaterade ohälsan som i högre grad drabbar kvinnor?
Här menar Lise Bergh att arbetsmarknadens parter kan spela en viktig roll. Att diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder – där parterna ska jobba tillsammans – ger parterna verktyg för att förbättra arbetsmiljön. Hon tar frågan om sexuella trakasserier och #metoo som ett exempel på där vissa fackförbund arbetar med att avtalsreglera frågan.
Hoppas du att betänkandet kan fungera som en väckarklocka för arbetsmarknadens parter att jobba hårdare med jämställdhetsfrågorna?
– Ja. Mycket av det vi skriver om handlar om frågor som parterna råder över.
”Att vidta myndighetsåtgärder går fort”
Lise Bergh framhåller det utredningen skriver om bättre beslutsunderlag och statistik, liksom att man pratar om livstidsinkomster. Det, menar hon, kopplar ett bra grepp om de olika frågorna.
– Vår tanke är att genom att belysa deltidens, sjukfrånvarons, föräldraledighetens liksom olika anställningsformers påverkan på livstidsinkomsten så blir det en kunskap till parterna. För dem är bättre statistik jätteviktig.
– Parterna löneförhandlar ju inte bara, utan har också ett ansvar för andra delar, arbetsvillkor och arbetsmiljö, som påverkar livsinkomsten.
Hur snabbt kommer vi se om utredningen leder till förändring?
Lise Bergh skrattar till
– För regeringen att vidta myndighetsåtgärder går fort. Sedan är det uppföljning och återkoppling det handlar om, i såväl regeringens arbete som i det interna myndighetsarbetet. Hela tiden.
Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet eftersom jämställdhetsfrågorna berör alla departement. Om det blir en remissomgång vet Lise Bergh inte ännu.