För en månad sedan kom Pensionsmyndigheten med en omdebatterad rapport om pensionärernas livsvillkor. Där konstaterades att många pensionärer lever förhållandevis gott under pensionstiden, när tjänstepensioner, kapitaltillgångar och annat räknas in.
Rapporten fick viss kritik för just detta – den allmänna pensionen kompenserar i allt mindre grad tidigare lön för de som nu pensioneras, och det är inte minst parternas tjänstepensioner, fortsatt arbete eller egna tillgångar som räddar ekonomin för de flesta pensionärer.
Så hur ser det då ut när det gäller jämställdheten i pensionssystemet och går det att öka jämställdheten i pensionssystemet? I dag på tisdagen kom Pensionsmyndigheten med en ny rapport – Kan pensionerna bli mer jämställda? – som handlar om just detta.
Utvecklingen går väldigt långsamt, också när man ser till den allmänna pensionen
I det allmänna pensionssystemet finns enligt Pensionsmyndigheten ett pensionsgap mellan kvinnor och män på cirka 20 procent, och det har minskat men långsamt. Samtidigt kompenserar den allmänna pensionen en allt mindre del av den tidigare inkomsten, och det gör att bland annat tjänstepensioner och eget kapital har fått en större betydelse. Det gör också att det totala inkomstgapet mellan kvinnor och män oförändrat ligger på 30 procent sedan 1990-talet.
Skulle kräva en folkpension åt alla
– Utvecklingen går väldigt långsamt, också när man ser till den allmänna pensionen, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten. Att jämna ut pensionerna helt mellan män och kvinnor går endast att göra genom ett folkpensionssystem, med samma pension till alla. Och det var politikerna tydliga med, när man beslutade om pensionsreformen, att det ska vi inte ha.
Vi menar att lagstiftarna behöver fundera på om det finns någon nivå på pensionsgapet som är acceptabelt. Ställer man inte de frågorna är det svårt att hitta rätt reform
Rapporten har Pensionsmyndigheten tagit fram på eget initiativ, och där presenterar man olika alternativ för att minska gapet (se faktarutan intill). Men, understryker Kristin Kirs:
– Politikerna behöver formulera: ska reglerna i systemet jämna ut gapet helt? Vad är det man vill åtgärda? Vi menar att lagstiftarna behöver fundera på om det finns någon nivå på pensionsgapet som är acceptabelt. Ställer man inte de frågorna är det svårt att hitta rätt reform – det blir problematiskt att jämna ut skillnaderna om man inte vet varför man gör vad.
Metoder att minska gapet
Pensionsmyndighetens exempel på hur man kan minska pensionsgapet något:
- Höja grundskyddet,
- sänka förskottsräntan,
- förändra och/eller införa nya pensionsgrundande belopp,
- utöka möjlighet till överföring av premiepensionsrätter till att även omfatta sammanboende,
- införa möjlighet att dela pensionsrätter för inkomstpensionen,
- införa möjlighet att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen.
Oproblematiskt sätt: jämställdhet hela livet
Hur kommer man enligt er åt de ojämlika pensionerna?
– Ett bra sätt är att kvinnor och män tar lika ansvar hemma, har lika arbete med lika lön och lika arbetstid. Det är ett oproblematiskt sätt i förhållande till pensionssystemet. Men så fort man gör annat får det konsekvenser.
Hur pensionsgapet påverkas beror på hur man höjer pensionen
Att höja pensionsavgiften är ett sätt som många, däribland TCO, brukar lyfta fram i den allmänna debatten om behovet av höjda pensioner.
– Men eftersom kvinnor i högre grad har mer grundskydd skulle de förlora i grundskydd om inkomstpensionen höjdes som en följd av höjd avgift, säger Kristin Kirs. Hur pensionsgapet påverkas beror på hur man höjer pensionen. Om även grundskyddet ska höjas påverkas statsbudgeten. Ingenting är gratis.
Extra insättningar
Under småbarnstiden får den förälder som har lägst inkomst extra insättningar till sin allmänna pension under barnets första fyra år.
– Det utjämnar väldigt effektivt i den allmänna pensionen, säger Kristin Kirs, och bekostas av statsbudgeten. De flesta som får del av det är kvinnor, men om man lever i en parrelation och delar på ekonomin, så kommer det ju även männen till del. Man fördelar då resurser från personer utan barn, kvinnor och män, till personer med barn.
Vilken av olika alternativa åtgärder skulle får störst effekt i form av minskat pensionsgap mellan kvinnor och män?
– Det har vi inte tittat på. Det beror på exempelvis hur man höjer grundskyddet.
– Många tror att pensionsgapet främst handlar om föräldraledigheten, lägger hon till, men deltidsarbetet påverkar mer. Till stor del är det ett val av individerna, och ska det i så fall kompenseras i systemet? Det är inte oproblematiskt. Men vi säger inte vad som är rätt eller fel. Det är lagstiftarnas beslut.
TCO: Höjning av allmän inkomstpension gagnar kvinnor
Lena Orpana, pensionsexpert på TCO, har samma uppfattning som Kristin Kirs när det gäller grundproblemet.
– En mindre tudelad arbetsmarknad och en jämnare fördelning av de arbetade timmarna skulle ge en jämnare fördelning av pensionerna.
På sikt bör det lösas genom en höjd pensionsavgift, på kortare sikt genom att gasa mer i pensionssystemet
Enligt TCO bör det allmänna pensionssystemet vara ett generellt system, även om det medför att man inte inom ramen för systemet kan justera fördelningen av pension mellan exempelvis män och kvinnor. Men en höjning av den allmänna inkomstpensionen i kombination med att de som har grundskyddsförmåner får behålla dem oförändrade även efter höjningen, gynnar även de kvinnor som i dag har låg pension.
– På sikt bör det lösas genom en höjd pensionsavgift, på kortare sikt genom att gasa mer i pensionssystemet och använda en del av det överskott som förutses bestå från och med 2023 och ett antal år framöver, säger Lena Orpana.
TCO vill också komplettera avgiftshöjningen med större avsättningar vid sjukdom, arbetslöshet och vård av barn genom att avsättningarna ska grundas på ordinarie inkomst i stället för på den utbetalda ersättningen från försäkringarna. Det, tror TCO, kan också bidra till mer jämställda pensioner.