I Storbritannien pumpar investerare in pengar i AI-teknologier i en takt som överskuggar övriga Europa. Under de senaste tio åren har inte mindre än 7,2 miljarder dollar plöjts ner i AI i Storbritannien. Alltså nästan 70 procent av de 10,5 miljarder dollar som investerats i AI i hela Europa under samma period.
Summan kan jämföras med de 1,3 miljarder dollar som investerats i AI i Frankrike, de 520 miljoner dollar som investerats i Tyskland – eller 254 miljoner dollar som investerats i Sverige.
Definition av AI
I studien används en bred definition av AI som inkluderar följande områden:
Datorseende: Datorers förmåga att se och känna igen bilder i likhet med människors synförmåga.
Neurala nätverk och deep learning: Maskiner som efterliknar den mänskliga hjärnan och låter AI-program lära sig som människor.
Maskininlärning: En dators förmåga att lära sig från data under övervakning eller utan övervakning.
Biometrik: Analyser av fysiska och känslomässiga markörer.
Textanalys: Datoriserad analys av texter som gör dem läsbara av annan AI eller datorsystem.
Språkbehandling: Datortolkning, förståelse och generering av skrivna naturliga språk.
Virtuella agenter: Datorgenererade virtuella agenter som kan användas för att interagera med människor i B2C, C2B och B2B-sammanhang.
Talförståelse: Möjliggör för datorer att tolka tal och översätta det till text eller använda det som kommandon.
Smart robotik: Kombinationen av AI och robotar för att utföra avancerade uppgifter jämfört med traditionella, icke-intelligenta robotar.
Investeringarna kommer till övervägande del från riskkapitalbolag, omkring 75 procent. En mindre del kommer från företagsinvesteringar – och bara 10 procent av storföretagen i Europa uppger att de letar efter AI-kompetens genom externa investeringar eller uppköp.
Bland de sju sektorer som rapporten inkluderar är tron på stora förändringar till följd av AI de närmaste åren störst inom tjänstesektorn
I rapporten ”Artifical Intelligence in Europe” har revisionsbyrån EY på uppdrag av Microsoft genomfört djupintervjuer med IT-chefer och chefer i ledningsgruppen på 277 storföretag i Europa, däribland 20 svenska företag. En stor majoritet av företagen, 81 procent, tror att AI kommer ha en stor påverkan inom deras industri under de kommande fem åren.
Maria Fossum Strannegård, EY.
– Man ser det som en revolutionerande teknik, säger Maria Fossum Strannegård, partner och senior advisor på EY.
Bland de sju sektorer som rapporten inkluderar är tron på stora förändringar till följd av AI de närmaste åren störst inom tjänstesektorn, följt av infrastruktur och life science. Företagsinvesteringarna är dock störst inom teknologi, media och telekom.
Bland de svenska företagen som intervjuats återfinns bland andra Ericsson, Ikea Group, Fortum, Skandia och Vattenfall. Sverige kan stoltsera med att företagen här i snitt tycks ha kommit längre i sin tillämpning av AI än i övriga Europa. Över hälften av de tillfrågade svenska bolagen har lämnat pilotprojektstadiet för sina AI-satsningar, att jämföra med det europeiska snittet på 32 procent.
Det är dock en klen tröst, enligt Alfred Ruth, författare och entreprenör som är inbjuden som paneldeltagare för att diskutera rapporten.
– Europa ligger långt efter USA och Kina inom AI, så man kan grovt säga att vi är lite över snittet bland eftersläntrarna. Det här är en liga vi borde leda, säger Alfred Ruth.
Tar in AI-kompetens utifrån
För att ta fram AI-lösningar tar många företag in AI-kompetens utifrån.
– Exempelvis kan man ha tagit in AI-kompetens utifrån för att matcha med sina befintliga network-specialister för att förstå vad man ska göra just på deras områden. Det kan man inte göra med bara AI-specialister eftersom du också måste ha en förståelse av produkten som du eventuellt ska effektivisera. Så mixen är viktig, säger Maria Fossum Strannegård.
Vad är vanligast att man tittar på?
– Effektivitet av ett eller annat slag, beroende på vad för bolag vi pratar om. Är det ett bolag med egna produkter så handlar det ofta om att göra de produkterna mer effektiva. Inom finansvärlden handlar det mycket om effektivitet i interna processer. Men man ser också mycket kundservice, nya affärsmodeller, nya produkter och tjänster. Man ser en möjlighet med AI för att producera nya tjänster för marknaden, säger Maria Fossum Strannegård.
Kan bli bäst på etisk AI
Även om Sverige inte har möjlighet att tävla i investeringsvolymer med de stora europeiska nationerna så menar Anna Felländer, medlem i regeringens digitaliseringsråd och rådgivare på Boston Consulting Group, BCG, att det finns en annan gren där vi kan knipa förstaplatsen.
Anna Felländer.
– Sverige kan bli ledande i hållbar AI. Det vill säga hur vi använder kunder och medborgares data på ett hållbart och etiskt sätt och hur företag kan bli ledande både när det gäller att undvika de fallgropar som exempelvis Facebook hamnar i, och förbereda sig för de etiska standarder som är på väg, säger Anna Felländer.
Sverige har stora mängder data, så kallad Big Data, som kan användas för att utveckla algoritmer. Dessutom har svenskarna hög tillit.
– En av våra styrkor i Sverige är att vi har tillit kring att ge ifrån oss av vår data – som behövs för att träna upp och tillämpa AI. Vi är också bra på att diskutera hållbarhet och värderingsfrågor, säger Anna Felländer.
Skulle den offentliga sektorn kunna leda vägen för AI?
– Jag tror att svensk offentlig sektor skulle kunna bli ledande när det gäller artificiell intelligens. Men då gäller det att ha modet att börja öppna upp data, att automatisera och sedan applicera AI – förutsatt att man blir världsledande i hållbar AI. Det vill säga: undvika fallgropar, översätta existerande etiska principer i AI-ramverket och stärka det som är bra, säger Anna Felländer.
Ett möjligt bakslag för AI i EU skulle kunna vara det nya GDPR-direktivet, som Anna Felländer menar drabbar framför allt de företag som ligger ganska långt fram i AI-utvecklingen.
– Nu behöver de kunna visa när och hur de använder kunders data samt radera, flytta och ha transparens, och förklara de beslut som tas av självlärande algoritmer. GDPR kan där visa sig bli dyrt. Man behöver förtydliga vissa saker i regelverket som är oklara nu.
Vi ska vara med och starta standarder kring certifiering av AI
Anna Felländer är grundare det nya centret AI Sustainability Center, en stiftelse som bjuder in medlemsföretag att testa och pilotköra sina lösningar.
– Här frågar vi hur vi kan jobba med AI-processer för att identifiera den etiska aspekten. Titta på vilka risker som finns, hur vi undviker dem och hur vi skapar ett ramverk för att säkerställa att de rådande etiska principerna förs över och betryggas i AI-ramverket, säger Anna Felländer.
Samtidigt tågar AI-utvecklingen i Kina på i en miljö där enpartistaten har möjlighet att fritt diktera spelreglerna – med tillgång till stora datamängder för att träna algoritmer. I västerländska medier har farhågorna återkommande lyfts att Kina kan komma att koppla grepp om medborgarna med algoritmer som effektivt kartlägger, bland annat, hur lojal någon är gentemot regimen.
Behöver man ha en etisk AI-märkning för att västvärlden ska kunna tävla mot Kina?
– Det är målet för det här centret, att vi ska ha en etisk märkning. Vi ska vara med och starta standarder kring certifiering av AI, säger Anna Felländer.
Så man skulle kunna tänka sig att AI som tränats upp på ett oetiskt sätt, exempelvis i Kina, inte skulle få användas i EU?
– Det kan man tänka sig. Det här handlar inte om att säga vad som är etiskt eller oetiskt, utan att vi har ett arbetssätt där vi testar och ser hur AI skalar i en bredare etisk kontext utifrån våra redan rådande principer.