Färre än tre av fyra svenska bolag uppger att de genom AI lyckats skapa värde de senaste tre åren – jämfört med hela nio av tio tillfrågade internationella bolag. I Norden uppger också bara 29 procent av företagen att deras affärsmodeller förändrats till följd av AI under de senaste tre åren, medan hela 52 procent av företag i resten av världen gör det.
Om undersökningen
Under 2018 genomförde BCG, i samarbete med MIT Sloan Management Review, en global onlineundersökning om AI- implementering.
BCG genomförde ytterligare en regional undersökning av den nordiska marknaden, vilken resulterade i 78 svar. Dessa slogs sedan samman med svaren från övriga nordiska organisationer i den globala undersökningen.
Sammantaget representerar de totalt 160 nordiska svaren flera olika verksamhetsdelar i nordiska företag från en rad olika industrier, från direktörs- och ledningsnivå till seniora och juniora chefer.
BCG jämförde även resultaten från den nordiska undersökningen med utfallet från den globala undersökningen, vilken omfattade 26 länder och mottog svar från över 3 000 ledningspersoner, chefer och analytiker i 29 olika branscher.
Källa: Boston Consulting Group
Det visar en ny rapport från konsultbolaget Boston Consulting Group, som ställt frågor om AI till chefer i Norden och världen. En slutsats i rapporten är att Sveriges framtida konkurrenskraft riskerar att påverkas negativt om inte styrelser och ledningar tar tag i AI-frågan.
Jag är framför allt orolig för att Kina ska ha möjlighet att utveckla smartare algoritmer genom att bortse från integritetsskydd
Men slutsatsen att nordiska företag är sämre på att komma ur pilotprojektstadiet (25 procent) än internationella företag motsägs av en tidigare rapport från revisionsbyrån EY. I den rapporten hade över hälften av de svenska bolagen lämnat pilotprojektstadiet, jämfört med det europeiska snittet på 32 procent.
Andreas Lundmark, en av författarna till BCG:s rapport, tror att skillnaden kan bero på vilka branscher man talar om.
– Vissa branscher har en högre AI-mognad än andra, exempelvis bank- och finans, och telekom. Vi har också talat med åtta gånger fler företag, så det kan ha betydelse, säger Andreas Lundmark till Arbetsvärlden.
Han poängterar också att det inte är Europa som är ledande inom AI.
– Frontrunners är USA och Kina, så det är viktigt att veta vad man jämför sig mot. Europa ligger på efterkälken. Jag är framför allt orolig för att Kina ska ha möjlighet att utveckla smartare algoritmer genom att bortse från sådant som integritetsskydd, säger Andreas Lundmark.
Har Sverige någon chans att hävda sig mot länder som USA och Kina?
– Jag tror att hoppet ligger till några enskilda företag, men vi står absolut inför stora utmaningar. Vi behöver inte minst fler testbäddar för att utveckla teknologin i Sverige, säger Andreas Lundmark.
Svårt att hitta AI-kompetens
De största skälen till att svenska storbolag halkar efter är enligt BCG:s rapport att man har svårt att attrahera talang och att man inte lyckas designa pilotprojekt som går att skala upp globalt.
Rådet till företag som vill undvika att fastna i pilotprojektstadiet är att genomföra projekt stegvis och snabbt omsätta dem i verkligheten.
– Utforma pilotprojektet på så sätt att det snabbt tillämpas i interna processer eller mot kund. Låt det vara en iterativ process där modellen hela tiden förbättras. Det kan handla om att ha släppa en ny version varje vecka, säger Andreas Lundmark.
I en annan ny rapport från AI-satsningen inom WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) listas flera rekommendationer för hur Sverige ska förbättra sin position vad gäller AI. Rekommendationerna inkluderar skapandet av ett starkt ekosystem för AI genom utbildningssatsningar, en nationell forskningsagenda och en satsning på att göra Sverige till en testbädd för nya tekniker och applikationer.
55 procent svarar att produktiviteten kommer öka samtidigt som arbetsstyrkan minskar
Trots hård konkurrens finns också optimism bland nordiska bolag. I Boston Consulting Groups rapport svarar hela 89 procent av respondenterna att AI kommer förbättra organisationens produktivitet. En majoritet, 55 procent, svarar att produktiviteten kommer öka samtidigt som arbetsstyrkan minskar inom fem års tid.
En stor majoritet av de nordiska cheferna och ledningspersonerna, 91 procent, förväntar sig att nuvarande medarbetare kommer behöva lära sig nya färdigheter inom den kommande femårsperioden. En övervägande del, 82 procent, tror att det sker genom att befintliga färdigheter kompletteras.