Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Vidareutbildningar i AI ska rusta svensk arbetskraft USA och Kina har ett rejält försprång inom AI. Men det pågår flera satsningar för att lyfta Sveriges AI-kompetens. Foto: AP/TT

Vidareutbildningar i AI ska rusta svensk arbetskraft

Artificiell intelligens Regeringen satsar 40 miljoner kronor på att ta fram vidareutbildningar inom AI på svenska lärosäten.
– Sverige ska få en förmåga att rusta arbetskraften när nya AI-lösningar gör insteg i olika yrken, säger Jan Smith, professor på Chalmers tekniska högskola, som koordinerar projektet.
18 Sep 2018

Artificiell intelligens, AI, spås snart ta över en rad arbetssysslor som tidigare krävt människans kognitiva förmågor.

Exakt hur omfattande genomslaget blir vet vi inte i dag. Men det står klart att AI har potential att bli den mest disruptiva delen av den pågående digitaliseringen av samhället. En digitalisering som regeringen vill att Sverige ska bli världsbäst på.

Jan Smith, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers tekniska högskola, är involverad i flera pågående AI-satsningar. Och sticker inte under stol med att Sverige i dag är långt ifrån ledande inom AI.

Är Sverige i dag tillräckligt attraktivt inom AI-forskning för att behålla begåvade forskare?

– Det är svårt att ha en överblick men det är klart att de som disputerar inom området i dag har en fantastisk arbetsmarknad internationellt. Då är det viktigt att satsa resurser så att de inte ger sig av. Det här är en teknologisk utveckling där det är en nödvändighet att Sverige hänger med, säger Jan Smith, till Arbetsvärlden.

Att hamna efter i den utvecklingen innebär alltså att man förmodligen hamnar efter på alla de här områdena också

I vintras gav regeringen innovationsmyndigheten Vinnova i uppdrag att kartlägga och analysera hur väl AI och maskininlärning används i svensk industri och i samhället i stort. Ett syfte har varit att identifiera utvecklingsområden. I slutrapporten, som publicerades i våras, pekas flera svagheter ut – däribland svårigheter att rekrytera AI-kompetens och hotet om att den kompetens som finns väljer att flytta från Sverige. En AI-brain drain, kort och gott, till IT-eldoradon som Silicon Valley i USA.

Kan fördubbla tillväxten

Bedömningarna om den tillväxtskapande potentialen hos AI är många, och ofta ganska fantasieggande. En rapport från Accenture, 2016, som citeras av Vinnova, menar att tillväxtpotentialen är dubbelt så stor för ett land som Sverige om AI tillämpas effektivt än om den inte gör det, med en tidshorisont fram till 2035.

Göran Marklund, Vinnova.

Göran Marklund, stf generaldirektör på Vinnova, hör till de som varnar mot att sitta på åskådarläktaren.

– AI har potential att förbättra i princip alla möjliga näringar och verksamheter. Att hamna efter i den utvecklingen innebär alltså att man förmodligen hamnar efter på alla de här områdena också, säger Göran Marklund till Arbetsvärlden.

Lyckas Sverige i dag bra med att locka och behålla spetskompetens inom AI?

– I dag är det framför allt de stora globala dataföretagen som Google, Facebook, Amazon och liknande som lockar spetskompetens. Det är USA och Kina som har de största kompetensresurserna på området. För att Sverige ska kunna locka internationell kompetens behöver vi skapa dynamiska miljöer där AI-tekniker kan prövas och utvecklas. Vi är inte helt sent ute, men det här är något vi behöver jobba mer med och vi skulle gärna ha kommit igång tidigare, säger Göran Marklund, och nämner att ett AI-centrum, i samverkan mellan akademin och näringslivet, är på väg att startas i Göteborg.

Sjuksköterskan kommer behöva vidareutbilda sig i AI-verktyg för sitt yrke, och ingenjören kommer behöva vidareutbilda sig i sitt.

Men när det kommer till AI så är Sveriges starkaste gren förmodligen att kunna implementera den i samhället snarare än att leda forskningen.

– Just när det kommer till förmågan att utnyttja AI-teknologier har Sverige än väldigt gynnsam position. Vi har stor tillit till våra institutioner, vi har låga trösklar för att använda nya innovationer, vi är vana vid samverkan och att bygga systemlösningar, fack och arbetsgivare har en lång tradition av att vara utvecklingsorienterade och så vidare. Vi har också en välutbildad befolkning och har väldigt mycket data som skulle kunna användas för AI-lösningar i den mån man kan lösa integritetsfrågorna kring den, säger Göran Marklund.

Vi behöver rusta om till ett fortbildande samhälle, det kommer vara avgörande

Big data är de stora datamängder som AI-algoritmer kan använda för att lära upp sig med. Ett exempel skulle kunna vara bilder på cancertumörer som gör det möjligt för algoritmen att lära sig skilja på olika typer av cancer, och därmed hjälpa till när läkare ska ställa diagnos. Big data är en stor resurs i Sverige, med vår långa tradition av informationsinsamling av alla möjliga slag. Samtidigt gäller det att gå försiktigt fram.

– Dels behöver man arbeta politiskt med att utveckla regelverken för hur datan används utan integritetsproblem. Den allra mest intressanta datan för AI-utveckling och framtagandet av nya tjänster är ofta just individspecifik data, alltså information om dig och mig, och här finns det en osäkerhet om hur man ska gå till väga med tanke på direktiv som GDPR.

Integritetsproblematiken blir särskilt tydlig när företag som ska utveckla produkter med AI behöver tillgång till data.

– Exempelvis behöver företag som utvecklar medicinska lösningar ofta tillgång till medicinsk data från sjukvården. I viss mån finns redan rutiner på plats där man frågar individen om deras information får användas för forskning och utveckling.

Hur står sig utbildningarna inom AI i Sverige jämför med övriga världen?

– En viktig faktor är fortbildning. Alla kommer behöva fortbildning i någon form. Sjuksköterskan kommer behöva vidareutbilda sig i AI-verktyg för sitt yrke, och ingenjören kommer behöva vidareutbilda sig i sitt. I dag finns fundamentala utmaningar mot att uppnå detta. Exempelvis saknas incitament så att lärosätena belönas för att möta behovet av vidareutbildning, säger Göran Marklund.

Han talar om att ställa om samhället.

– Möjligheter och incitament behöver skapas för arbetsgivare att släppa iväg sin personal på vidareutbildning, och det behövs också individuella drivkrafter för att vidareutbilda sig. Vi behöver rusta om till ett fortbildande samhälle, det kommer vara avgörande, säger Göran Marklund.

Vidareutbildningar inom AI tas fram i Sverige

Efter att Vinnovas slutrapport publicerades lanserade också regeringen ett antal satsningar. Bland annat satsas 40 miljoner kronor just på att ta fram vidareutbildningar inom AI. De första väntas dyka upp redan under hösten.

Jan Smith, professor på Chalmers tekniska högskola.

– Det här projektet involverar sju lärosäten, där Chalmers tekniska högskola fått en samordnande roll. Syftet är att ta fram vidareutbildningar inom AI för att Sverige ska få en förmåga att rusta arbetskraften när nya AI-lösningar gör insteg i olika yrken, säger Jan Smith, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers tekniska högskola.

Rör det sig om yrkesspecifika vidareutbildningar?

– Det kommer förmodligen bli både bredare och yrkesspecifika utbildningar. Tanken är också att de ska gå att kombinera med yrkeslivet. Ännu har vi inte riktigt bilden klar för oss vad näringslivet vill ha. I det här projektet ingår både att utveckla kurser och att göra en inventering av vilka behov som finns. Vi kommer också bygga upp en gemensam kunskapsplattform på nätet som fler lärosäten kommer kunna ansluta sig till, säger Jan Smith.

Sverige har ett starkt ekosystem för kringområden runt AI

Vilka branscher tror ni kommer påverkas mest av AI-teknologier den närmaste tiden?

– Det här kommer i stort sett slå på allt. Vi ser det väldigt tydligt inom fordonsindustrin redan nu, men också inom sjukvården och inom ekonomi och finans.

Hur snart behöver Sverige ha en utbyggd förmåga att fortbilda yrkesverksamma i AI-lösningar?

– Så fort som möjligt. Ju snabbare desto bättre. Man ska veta att algoritmerna som ligger bakom den här AI-boomen har funnits länge och det är hårdvaruutvecklingen som har gjort att de plötsligt fungerar. Den utvecklingen kommer fortsätta att gå fort.

Hur står sig Sverige i dag när det kommer till spetskompetens inom AI-forskning?

– Sverige har ett starkt ekosystem för kringområden runt AI, som mjukvaruutveckling och datasäkerhet. Men just i AI är Sverige inte så starkt. Här finns det satsningar som riktar in sig på att utveckla Sverige som forskningsnation, speciellt WASP-projektet som är i miljardklassen och bland annat syftar till att rekrytera professorer inom AI med spetskompetens och att anställa doktorander. En kraftigare satsning inom grundläggande AI än WASP är svårt att tänka sig, säger Jan Smith.

WASP står för Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, som är Sveriges enskilt största forskningsprogram. Det finansieras, som namnet antyder, av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med det uttalade syftet att gynna svensk industri.

18 Sep 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.