Hur Journalistförbundet ska kunna vara både ett fack- och ett yrkesförbund är en fråga som varit het i decennier, inte minst vem som får lov att bli medlem i organisationen. Under den senaste tiden har fokus framför allt legat på dem som arbetar med så kallad ”content”, det vill säga marknadsföring som ofta kommer i formen av journalistiska texter.
SJF:s kongress klubbade under onsdagskvällen igenom att en medlem ska ”helt eller delvis ha journalistiska arbetsuppgifter” men även att andra redaktionella medarbetare kan vara medlemmar om deras arbetsuppgifter är ”förenliga med förbundets yrkesetiska regler”. Med dagens regler måste en medlem arbeta med journalistiska uppgifter som huvudsysselsättning. Även omfattningskravet slopas nu.
Medlemskapet i ett yrkesförbund som journalistförbundet är lite som ett lands grundlag.
Men stadgeändringarna väckte starka känslor. Förslaget debatterades i många timmar under tisdagen och fick sen bordläggas för att beredas igen av ett särskilt utskott. Många kongressledamöter lyfte en stark oro för vad förändringarna skulle kunna innebära.
– Jag blev ganska bestört när jag läste förbundsstyrelsens förslag. Medlemskapet i ett yrkesförbund som journalistförbundet är lite som ett lands grundlag. Det är ett tungt dokument. Och på samma sätt ska man vara väldigt varsam när man ska ändra på det, sa Börge Nilsson, delegat för Frilans Riks, från talarstolen.
Den ursprungliga motionen från förbundsstyrelsen, som dock hade reviderats innan kongressen, föreslog också att de som har ”andra redaktionella arbetsuppgifter” inte till fullo måste följa de yrkesetiska reglerna utan i stället ”så långt som möjligt, eller i tillämpliga delar”. Efter stark kritik drogs den delen dock tillbaka innan kongressen.
”Kan skruvas för långt”
Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet, tror dock inte att de nya medlemskriterierna kommer att innebära en så stor skillnad som många befarar.
– Personerna som berörs har egentligen redan innan kunnat bli medlemmar, men har kanske inte kunnat känna igen sig. Till exempel för att de inte kallar sig själva för journalister.
Han säger att frågor om yrkesidentitet alltid ligger folk varmt om hjärtat, men att diskussionen ibland kan skruvas för långt.
”Det är väldigt tydligt att svenska redaktioner har det oerhört ansträngt idag,” säger Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson
– Det ska inte finnas några svartvita kriterier för vem som är journalist, du ska inte behöva passera någon statlig kontroll för att kunna arbeta som det. Sedan finns det självklart viktiga kriterier, som att du måste finnas i en redaktionell kontext med ett utgivarskap.
SJF:s kongress avslutas i dag torsdag. Förutom att medlemskapet fått stort utrymme är den fråga som fått allra störst tyngd arbetsmiljön, säger Jonas Nordling.
– Det är väldigt tydligt att svenska redaktioner har det oerhört ansträngt idag. Lika mycket arbete ska utföras av färre anställda. Arbetsmiljö har tydligt seglat upp som den viktigaste frågan.