Interimschefer allt vanligare Interimschefer allt vanligare i arbetslivet. Foto: Petra Älvstrand / TT

Interimschefer allt vanligare

Flexibelt arbetsliv Hur påverkas företag, organisationer och anställda själva av att allt fler är konsulter eller arbetar en kortare tid hos arbetsgivaren? Viktoria Rubin, är doktorand i organisationspedagogik vid Stockholms universitet och forskar om det flexibla arbetslivet. Hennes forskning handlar om interimschefer som har blivit vanligare.
2 jun 2021

Viktoria Rubin är doktorand i organisationspedagogik vid Stockholms universitet. Under sina många år i arbetslivet har hon sett att det har blivit vanligare att organisationer tar in konsulter och att bemanningsbranschen har expanderat kraftigt och det var anledningen till att hon valde att ägna sin avhandling åt det. Många anställda stannar också kortare tid på arbetsplatser. Rekryterare i dag säger att man inte kan räkna med att en anställd stannar i mer än två till tre år. Att anställningarna ser annorlunda ut och att människor stannar kortare tid på arbetsplatser, påverkar arbetslivet.

Viktoria Rubin menar att gigjobb kan definieras som kortare inhopp där man gör ett visst avgränsat arbete som man gör som konsult utan att vara inne i organisationen. Hon säger att denna typ av jobb har blivit vanligare under de senaste tio åren. Plattformsjobb är en typ av gigjobb som förmedlas via sajter. De jobben blir fler både i Sverige men också globalt. Vilken sorts anställning man har och hur länge man är på en arbetsplats blir också mer intressant för vilken typ av arbete som är lämpligt att utföras och vad företagen kan få ut av arbetsinsatsen.

Interimschefer vanligare

– Allt sådant som att våga utmana eller våga pröva nya idéer förändras när man inte är lika länge på en arbetsplats. För att våga detta behöver man känna sig trygg, säger Viktoria Rubin.

Viktoria Rubin.

Och frågan är hur trygg man är och hur modig man kan vara om man arbetar en kortare tid på en arbetsplats? Alla människor som verkar i den nya verklighet som det innebär att vara konsult, interimschef eller anställd en kortare tid behöver också veta vad som krävs av dem och vad de behöver göra annorlunda. Att många arbetar en kortare tid i en organisation får också en påverkan på det psykologiska kontraktet. Som konsult kan det vara skönt att slippa armbåga sig fram och att inte på samma sätt som anställda vara en del i det politiska spelet, men det kan också innebära att man känner sig utanför.

Möjligheten att få in ny kunskap i organisationen blir så mycket större, man kan få in olika perspektiv och välja utifrån nuläget vad man bäst behöver

Viktoria Rubin har i sin forskning valt att fokusera på kvalificerat kunskapsarbete hos interimschefer. Att ta in en konsult för ett kortare eller längre uppdrag innebär för arbetsgivaren “learning by hiring” snarare än “learning by doing”, menar hon. Man hyr med andra ord in kunskapen istället för att utveckla den själva internt. Det blir ett mer flexibelt sätt att ta in det man bäst behöver för stunden och möjligheten att ställa om snabbt blir större.

Nyheter

– Möjligheten att få in ny kunskap i organisationen blir så mycket större, man kan få in olika perspektiv och välja utifrån nuläget vad man bäst behöver.

Interimschefer går in i en formell hierarkisk roll på arbetsplatsen.

– Som interimschef får du beslutsmandat, och ingår oftast i en ledningsgrupp. Samtidigt fortsätter du på ett sätt vara en outsider som kan bidra med nya perspektiv och se andra lösningar.

Förändringsledning den del som växer mest

Viktoria Rubin menar att det är intressant att se hur en organisation kan ta med sig nyttan från denna person.

– Interimschefer anlitats oftast vid krishantering, vid förändringsledning eller när arbetsgivaren behöver hålla ställningarna för att de har en vakans. Förändringsledning är den del som växer mest eftersom det är ett sätt att kunna genomföra förändringar på ett effektivt sätt, med stöd av någon som har rätt kompetens för just det uppdraget.

Det finns en del studier som belyser vad det innebär att vara interimschef, men Viktora Rubin har fokuserat på organisationsdelen som det inte finns lika mycket forskning på.

– Det behöver vara tydligt vad uppdraget är och den person som tar in interimschefen behöver förankra det internt för annars blir det väldigt tungjobbat.

Det är vanligt att det ser helt annorlunda ut än vad beställaren har sagt när interimschefen väl är på plats. Då är det viktigt att ha en dialog med beställaren för att kunna göra skillnad.

– Interimschefer kan göra stor skillnad i organisationer. De kommer in och ser vad som behöver göras, ser det med andra ögon.

Vad är positivt tycker interimscheferna själva?

– Att de får utmana sig i olika miljöer och i olika uppdrag samt den personliga flexibiliteten. Det ser nog lite olika ut för olika personer vad som väger tyngst. Under pandemin har många blivit av med sina jobb och har blivit tillgängliga för interimsuppdrag i väntan på en tillsvidareanställning, så den gruppen har växt under pandemin. De som blir kvar inom branschen är dock de som älskar sitt jobb, och de som kan tänka sig både ett fast jobb och ett interimsuppdrag.

Interimschefer har blivit allt vanligare i arbetslivet.
Foto: Henrik Montgomery /TT

För organisationen finns också fördelar med att anlita en interimschef.

– Möjligheten att få in ny kunskap i organisationen blir så mycket större, man kan få in olika perspektiv utifrån de behov som finns i nuläget.

Mer slimmade organisationer ger fler interimschefer

Att det har blivit vanligare att anlita interimschefer kan också bero på att organisationerna i dag är mer slimmade än tidigare.

– Det finns inget slack i systemet längre, därför kan man inte alltid längre hitta folk som kan rycka in i projekt internt. Vi har ett annat sätt att bemanna idag och då passar det med interimschefer.

Antalet interimschefer, konsulter och anställda som stannar en kortare tid påverkar också relationen till arbetsplatsen. Om man är fysiskt på plats eller inte spelar också roll. För att bibehålla företagskulturen kan det vara viktigt att ha ett antal personer som är anställda eller arbetar i organisationen en längre tid. På arbetsplatser i dag finns en mängd frågor som anställda och arbetsgivare måste förhålla sig till.

– Hur inkluderad blir man om man är en kortare tid på en arbetsplats? Hur många konsulter som är på kort-kontrakt kan man ha i en organisation? Vi kanske behöver ha några kulturbärare kvar och hur många måste det vara för att behålla kulturen på arbetsplatsen? Det är sådana frågor varje organisations måste ta ställning till, säger Viktoria Rubin.

 

 

2 jun 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan