Orimligt stora mängder skattemedel som är menade att driva skola, vård och omsorg tas i stället ut som vinst.
Det är problembeskrivningen i delbetänkandet till Välfärdsutredningen som presenterades av regeringens utredare Ilmar Reepalu, tidigare s-kommunalråd, den 8 november förra året.
Enligt Ilmar Reepalu förlorade välfärden mellan 4,5-5 miljarder kronor under 2014 till följd av det han kallar ”övervinster”.
Lösningen: ett vinsttak på 7 procent på investerat kapital, där ”övervinsterna” ska återinvesteras i verksamheten. Utredningen vill också att det ska krävas speciella tillstånd för att bedriva bolag som finansieras med offentliga medel.
Under remissrundan, som pågår till den 24 februari 2017, alltså imorgon, har kritiken samlats på hög.
Delbetänkandet mottogs direkt med häftig kritik från näringslivet, med varningar om omfattande nedläggningar av välfärdsbolag om förslaget skulle gå igenom.
Under remissrundan, som pågår till den 24 februari 2017, alltså imorgon, har kritiken till synes samlats på hög.
Även flera myndigheter är kritiska eller skeptiska. Konkurrensverket, KKV, anser inte att utredningen visat att det finns skäl för att reglera vinster i välfärden. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, påpekar att forskningen inte kan säkerställa tydliga samband mellan vinst och resultat i välfärdstjänster, liksom att begreppet ”övervinster” innehåller ”ett betydande mått av subjektivitet”. Man menar också att det är synd att utredningen inte innehåller en utförligare beskrivning av konkurrensens fördelar.
Dessutom menar IFAU att det skulle bli både svårt och dyrt att kontrollera att utförarna inte manipulerar vinsttaket.
Landstingen går isär
Bland landstingen som inkommit med remissvar ställer sig de rödgrönt styrda Region Örebro, Region Skåne, och Landstinget Västernorrland positivt till utredningens ambition att minska vinstuttag i välfärden.
Borgerligt styrda Stockholms läns landsting är mer kritiskt. SLL menar att konkurrensutsättning och privatisering har bidragit till en generell kvalitetsförbättring bland vårdgivare och efterfrågar mer forskning i stället för regleringar.
Man varnar också för att ett genomförande av utredningens förslag skulle få stora negativa konsekvenser för hälso- och sjukvården i Stockholms län. Vinsttaket skulle ”i praktiken innebära ett vinstförbud”, enligt remissvaret, och medföra nedläggningar av många vårdföretag i länet samt avskräcka nyetableringar.