En av knäckfrågorna i årets avtalsrörelse var att få till reallöneökningar trots den senaste tidens högre inflation. IF Metalls ordförande Marie Nilsson sade på presskonferensen att fackens bedömning är att avtalet ska leda till reallöneökningar.
Unionens ordförande Peter Hellberg bekräftar för Arbetsvärlden att knäckfrågan varit att kombinera arbetstidsförkortning med reallöneökningar.
– I slutet så blir det alltid en nivåfråga. För det gäller ju också att nivån ska räcka till de förändringar som vi ska göra till exempel i arbetstid. För vi är ju överens om att arbetstidsavsättningar ska tas av lönenivån. Och vi vill ju naturligtvis ha en utgående lön också som är tillräckligt hög. Så det har varit ett brottningsmatch här på slutet.
Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv säger till Arbetsvärlden att det svåraste varit att enas om en bild av konjunkturen.
– Det har varit svårt att enas om en gemensam världsbild om framtiden när det gäller ekonomin och därmed kostnadsramen. Hur mycket tål Sverige? Hur mycket klarar vi för att klara av vår konkurrenskraft? Det har varit uppenbart jättesvårt den här gången. Det är definitivt den svåraste frågan.
Teknikarbetsgivarna menar att Sverige nu lägger sig på en högre löneökningstakt än många jämförbara industriländer.
– Det här avtalet kommer att bli utmanande för konkurrenskraften framöver, sade Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf på presskonferensen.
Avsättningar till arbetstidsförkortning
Utöver löneökningarna har frågan om arbetstidsförkortning varit viktig i förhandlingarna. Avtalen innehåller nu avsättningar till system för arbetstidsförkortning och deltidspension.
Unionens ordförande Peter Hellberg säger till Arbetsvärlden att avsättningen till tjänstemännens arbetstidsförkortning motsvarar 0,5 procent i avtalsvärde.
– Det betyder en dags ytterligare ledighet per år. På vårt största avtal teknikavtalet så är vi med det uppe i nio dagars arbetstidsförkortning.
Per Widolf, förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna, framhöll att arbetstidsförkortningen kommer med en kostnad.
– Varje timme och varje minut av den kortare arbetstid har räknats av från det utrymme vi enats om, sa Per Widolf på presskonferensen.
På samtliga Unionens avtal inom industrin görs avsättning till system för arbetstidsförkortning. Generellt sett görs avsättningen på 0,5 procent till system för arbetstidsförkortning 2025. Löneutrymmet blir alltså 2,9 procent år 2025 och 3,0 procent år 2026.
Bara inom avtalsområdet Tech Alliance görs avsättningen delvis till flexpension. Inom övriga avtal i industrin går de istället till en tidbank där man kan ta ut ett antal timmar för till exempel en halvdag, långlunch eller eventuellt en klämdag.
Avsättningarna för arbetstidsförkortning har de senaste avtalsrörelserna legat på cirka 0,3 procent per år, så detta avtals 2,5 procent per år är aningen lägre men sticker inte ut.
”Politiken håller vi borta”
Arbetsgivarna som krävt att ta tillbaka redan gjorda arbetstidsförkortningar vid eventuell framtida lagstiftning om kortare arbetstid, fick nöja sig med att parterna kommer att förhandla om lagstiftning skulle bli aktuell.
Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv vill särskilt framhålla båda parters budskapet till politikerna.
– Det är ju en tydlig signal till politiken att fack och arbetsgivare hanterar
den här frågan. Poltiken håller vi borta.
Unionens ordförande Peter Hellberg framhölls att samtliga avtalsområden inom industrin med dagens avtal har system för avsättningar av kortad arbetstid.
Låglönesatsning och betald övertid
Deltidsanställda ska nu ersättas med övertidskompensation på motsvarande nivå som heltidsanställda i enlighet med EU-regler. Detta gäller samtliga avtalsområden.
För LO-förbunden innehåller avtalen en låglönesatsning varje år på de arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 29 100 per månad.
– En låglönesatsning är en jämställdhetssatsning eftersom en större andel av de lågavlönade är kvinnor, framhöll Livs ordförande Eva Guovelin.
Förhandlingsresultatet matchar historiska snittet
Avtalen ger ett värde på 3,4 procent den 1 april 2025 och 3,0 procent den från april 2026.
I snitt ger avtalet 3,2 procent per år, vilket innebär lägre löneökningar än under 2023 och 2024 men ändå en av de högre löneökningarna i industriavtalets historia. Facken hade krävt 4,2 procent per år.
Det nya avtalet ger alltså 76 procent av fackens krav. Det är exakt det historiska snittet att 76 procent av kraven uppfylls, visar Medlingsinstitutets statistik.
De nya avtalen gäller från den 1 april 2025 till och med den 31 mars 2027.