Nu har även Högsta domstolen (HD) sagt sitt i fallet med vårdbiträdet Stine Christophersen.
Och högsta instans gör samma tolkning som hovrätten.
Det vill säga att en chef och en HR-specialist hos Attendo, där de då alla jobbade, har betett sig straffbart när man gav henne en skriftlig erinran efter att ha uttalat sig i medier.
– I avgörandet har Högsta domstolen gjort klart att en arbetsgivare som meddelar en anställd en varning för att hon eller han har lämnat uppgifter till media, i vissa fall kan dömas för brott. Det spelar ingen roll vad arbetsgivaren kallar meddelandet. Det avgörande är om meddelandet förmedlar ett skarpt repressaliebudskap till den anställde, säger Christine Lager som var en av domarna i målet i en kommentar.
Var vårdbiträde under pandemin
Stine Christophersen var vårdbiträde på ett av Attendos särskilda boenden för äldre när pandemin slog till i Sverige 2020.
I Expressen berättade hon bland annat att de anställda inte kunde skilja smittade från inte smittade, trots att bolaget sa till anhöriga att man gjorde så. Många avled.
Innan hon vände sig till media, hade hon tagit upp det med chefer och även försökt nå bolagets vd.
Stine Christophersens erinran skulle sparas
På grund av att det här blev Stine Christophersen inkallad till ett möte med två chefer och en från HR. I mötet anklagades hon för att vara illojal för att ha spridit ”falska rykten”, och de ville att hon skulle ta emot en skriftlig erinran.
Hon fick också höra att om det hände igen kunde det leda till uppsägning eller avskedande.
Och att dokumentet skulle sparas under hela Stina Christopersens anställningstid, även tid efter.
Stine Christophersen vägrade ta emot erinran, och spelade in hela mötet på sin mobil. Det blev sedan centralt i den uppmärksammade P1-dokumentären Det illojala vårdbiträdet.
Första gången lag prövas
Inspelningen av mötet ledde också till åtal av två chefer och en hr-specialist som deltog i mötet.
De åtalades för brott mot meddelarskyddet. Det blev första gången lagen om vad en anställd som jobbar i offentligt finansierad verksamhet men som drivs privat prövades när det kommer till rätten att larma.
Du har rätt att larma
- För offentligt anställda är din rätt att berätta om missförhållanden till medier utan att arbetsgivaren får ta reda på vem som gjort det, skyddad i grundlag. Den går alltså inte att avtala bort.
- 2017 tillkom en ny lag, den som prövas i fallet Attendo. Den innebär att även du som jobbar i privat vård, skola och omsorg, som finansieras med offentliga medel, ska ha samma skydd som offentligt anställda.
- Sedan finns även visselblåsarlagen, som även ger anställda hos privata arbetsgivare viss rätt att larma. Den är krångligare, men kan till skillnad från de två ovan göra att arbetsgivaren får betala skadestånd. Det är också den lag anställda på statliga bolag kan använda sig av, de omfattas inte av meddelarskydd.
- För alla som tipsar en redaktion med ansvarig utgivare gäller att journalisten som tar emot tipset inte får berätta vem som lämnat tipset, så kallat källskydd. Tänk på hur du tipsar så att din arbetsgivare inte kan ta reda på vem som lämnat tipset, använd till exempel inte din jobbtelefon eller jobbmejl.
Två av dem, en chef och HR-specialisten, dömdes.
– Jag tycker att de förtjänar att bli dömda allihopa för att de i samförstånd utsatte mig för det där mötet. Men det viktiga är signalen det sänder ut. Och där räcker två av tre dömda för att den ska bli tillräckligt stark, sa vårdbiträdet Stine Christophersen till Arbetsvärlden då.
Stine Christophersen nu journalist
Attento tog sedan tillbaka sin erinran, och bad Stine Christophersen om ursäkt.
Två av Högsta domstolens justitieråd i dagens dom var skiljaktiga.
Stine Christophersen arbetar i dag som journalist. Det som hände henne har även blivit spelfilm i Så länge hjärtat slår.
Påföljden för chefen och HR-specialisten blev dagsböter.