Ett vårdbiträde på Attendo i Stockholm anklagades för att ha varit illojal mot arbetsgivaren sedan hon slagit larm i media om bristande smittskydd på äldreboendet där hon arbetar. Hon hade först tagit upp bristerna med arbetsgivaren, som inte åtgärdade dem.
Fallet sätter fokus på att lagstiftningen skiljer på olika typer av larm och var man är anställda. För privatanställda finns enbart visselblåsarlagen, som säger att man först ska ta upp missförhållandet med arbetsgivaren och därefter om inga åtgärder vidtas kan offentliggöra uppgifter eller gå till myndigheter.
Den privatanställde som går till media har inget skydd mot en arbetsgivare som forskar efter källan till de publicerade uppgifterna.
Även privatanställda kan ha meddelarskydd
Men om man är privatanställd i offentligt finansierad verksamhet som finns inom vård, skola och omsorg finns ytterligare en lag. Det är lagen om meddelarskydd för privatanställda i viss enskilda verksamheter.
Då har man rätt att gå till pressen med uppgifter och arbetsgivaren får inte forska efter källan.
– En viktig poäng är skillnaden mellan dessa två kategorier privatanställda. De som arbetar inom offentlig finansierad vård, skola och omsorg har en bättre ställning än andra privatanställda, säger Lise Donovan, jurist på TCO, till Arbetsvärlden.
Alla privatanställda kan emellertid använda sig av visselblåsarlagen, som är på väg att omarbetas på grund av ett nytt direktiv från EU. Både nuvarande lag och den kommande är mer svårbedömd för den enskilde än meddelarskyddet.
– Här ska det handla om allvarliga missförhållanden och kvalificeras för det. Då är det svårare att göra den bedömningen.
– Detta är ett svårt område. Syftet med lagstiftning är att komma till rätta med allvarliga missförhållanden. Den här lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter är mycket lättare att förstå än den mycket krångligare visselblåsarlagen.
Hon hade kunnat vara anonym, men hade redan slagit larm internt om saken och uppträdde med namn och bild i medierna. Det är dock inte uteslutet att hon även kan ha skydd enligt visselblåsarlagen
I den nya lagen räcker det visserligen med att det är ”missförhållanden” men det måste också finnas ett allmänintresse, dessutom måste arbetstagen ha ”skälig anledning att anta” att uppgifterna är sanna.
Kvinnan i Attendofallet tycks ha använts sig av lagen om meddelarskydd för privatanställda i offentlig verksamhet. Hon hade kunnat vara anonym, men hade redan slagit larm internt om saken och uppträdde med namn och bild i medierna. Det är dock inte uteslutet att hon även kan ha skydd enligt visselblåsarlagen i detta fall.
– När det handlar om att gå till medier är tanken att redaktionen ska göra bedömningen om det är allvarligt och om det finns ett allmänintresse att skriva om saken. Det är ventilen för att ta bort sådant som inte är särskilt allmänt intressant eller enbart skvaller, säger Lise Donovan.
Kommunal kräver lagändring
En tredje lag finns. Det är den grundlagsskyddade meddelarfriheten för offentliganställda. De har rätt att vända sig till medierna och offentliga arbetsgivare får varken forska efter källor eller vidta åtgärder mot den som gått till medierna.
Det ska inte spela någon roll om du jobbar åt en privat arbetsgivare eller en offentlig arbetsgivare
Kommunal krävde på torsdagen en lagändring. De anser att lojalitetsplikten i anställningsavtalen i vissa fall kan övertrumfa rätten att gå till pressen för de som är privatanställda i offentlig verksamhet. De anställda måste även i dessa fall bedöma om avslöjandet är allvarligt nog, enligt förbundet.
– Vi kräver en lagändring. Det ska inte spela någon roll om du jobbar åt en privat arbetsgivare eller en offentlig arbetsgivare, säger Kommunals ordförande Tomas Baudin till Sveriges Radio Ekot.
Regeringen planerar inga fler åtgärder
Arbetsmarknadsdepartementet hänvisar till den pågående förändringen av visselblåsarlagen, som ska träda i kraft i mitten av december. Inga andra åtgärder är just nu planerade.
Trots att kvinna följde lagen om meddelarskydd för privatanställda och dessutom slagit internt larm först, vilket lagen inte kräver, fick hon en erinran av arbetsgivaren
Attendofallet handlade om ett vårdbiträde som avslöjade brister på ett äldreboende. Personal fick ta hand om både Covid-sjuka och friska boende, trots att bolaget informerat anhöriga om att man hade speciell personal för de sjuka. Attendo genomförde inte kohortvård som innebär att de som blivit smittade eller uppvisat symptom mot covid-19 isolerats från de övriga på boendet och ha särskild avdelad personal.
Trots att kvinna följde lagen om meddelarskydd för privatanställda och dessutom slagit internt larm först, vilket lagen inte kräver, fick hon en erinran av arbetsgivaren. Denne hotade med uppsägning om beteendet upprepades.
Senare när medier uppmärksammat fallet drog arbetsgivaren tillbaka sin erinran. Den var från början lagstridig.