Två chefer och en HR-specialist från vårdbolget Attendo har stått åtalade för brott mot meddelarskyddet.
I dag kom domen. HR-representanten och en chef döms till 80 dagsböter vardera.
Den andra chefen frias. Enligt rätten har hon inte ingripit mot Stine Christophersen för att ha uttalat sig i media.
– Jag tycker att de förtjänar att bli dömda allihopa för att de i samförstånd utsatte mig för det där mötet. Men det viktiga är signalen det sänder ut. Och där räcker två av tre dömda för att den ska bli tillräckligt stark, säger vårdbiträdet Stine Christophersen till Arbetsvärlden.
Larmade i Expressen
Det var under pandemins första våg våren 2020 som Stine Christophersen berättade i Expressen om att vården inte sköttes på det sätt som hennes arbetsgivare hävdade utåt.
Hon beskrev hur personal på äldreboendet Sabbatsbergsbyn i Stockholm sprang mellan insjuknade i covid-19 och friska.
Trots att bolaget gått ut till anhöriga och sagt att man isolerade de sjuka som skulle ha egen personal.
Väldigt många på boendet dog under den här tiden.
Hon var inte ensam om att larma, men hon var den enda som gick ut med sitt namn och bild.
En anonym sjuksköterska som också jobbade med de boende på Sabbatsbergsbyn sa till Expressen: ”Jag har aldrig arbetat på ett sådant smutsigt sätt i hela mitt yrkesliv.”
Inkallad till chefen för erinran
Men det var vårdbiträdet Stine Christophersen som någon vecka efter publiceringen fick ett sms om att hon är inkallad till ett möte med två chefer och en representant från HR.
De sa att hon agerat illojalt, och ville lämna över en skriftlig erinran. Hon tog aldrig emot den.
Vad de tre inte visste var att Stine Christophersen spelade in allt på sin mobil. Något som skildrats i den uppmärksammade P1-dokumentären Det illojala vårdbiträdet.
Efter dokumentären tog Attendo tillbaka erinran, och bad Stine Christophersen om ursäkt.
”Tydligt att hennes rätt att vända sig till med inte respekterats”
I våras valde åklagare att gå vidare med fallet. De både cheferna och HR-representanten åtalades för brott mot meddelarskyddet.
I tingsrättens dom, som kom i dag tisdagen den 18 oktober, slås fast att HR-specialisten och en av cheferna, visserligen sagt att hon har rätt att tala fritt i medier.
Men samtidigt säger de under mötet att det är bättre att vända sig till bolagets presschef, eller närmaste chef. Och att Stine Christophersen farit med osanning som kan skada företaget.
Hade alla blivit frikända hade det inneburit en urholkning av patientsäkerheten, som jag inte velat vakna upp till.
Tingsrätten konstaterar att det är ”tydligt att Stine Christopersens rätt att vända sig till media inte respekterades”.
Sedan 2017 har vi en lag som även ger anställda i privat skola, vård och omsorg som finansieras av skattemedel samma skydd som offentlig anställda har när det kommer till meddelarskydd.
Och fallet med Stine Christophersen är första gången lagen prövats.
– Hade alla blivit frikända hade det inneburit en urholkning av patientsäkerheten, som jag inte velat vakna upp till. Så jag är nöjd, säger hon.
Lagar för dig som larmar från golvet
- För offentligt anställda, det vill säga om du till exempel har en myndighet eller kommun som arbetsgivare, är din rätt att berätta om missförhållanden till medier utan att arbetsgivaren får ta reda på vem som gjort det, skyddad i grundlagen. Den går alltså inte att avtala bort.
- 2017 tillkom en ny lag, den som prövats i fallet Attendo. Den innebär att även du som jobbar i privat vård, skola och omsorg, som finansieras med offentliga medel, ska ha samma skydd som offentligt anställda.
- Sedan finns även den så kallade Visselblåsarlagen, som ger anställda hos privata arbetsgivare viss rätt att larma. Den är lite krångligare, men kan till skillnad från de två ovan göra att arbetsgivaren får betala skadestånd. Det är också den lag anställda på statliga bolag kan använda sig av, de omfattas inte av meddelarskydd.
- För alla som tipsar en redaktion med ansvarig utgivare gäller att journalisten som tar emot tipset enligt lag inte får berätta vem som lämnat tipset, det så kallade källskyddet. Tänk på hur du tipsar att din arbetsgivare inte kan ta reda på vem som lämnat tipset, använd till exempel inte din jobbtelefon eller jobbmejl.