Det var i mitten av oktober som en HR-specialist och en chef på vårdbolaget Attendo dömdes för brott mot meddelarskyddet.
Bakgrunden är turerna kring vårdbiträdet Stine Christophersen som larmade om missförhållanden på sin arbetsplats, äldreboendet Sabbatsbergsbyn i Stockholm, under pandemin.
Fick skriftlig erinran för uttalanden i medier
Hon blev då inkallad till ett möte, med två chefer och en person från HR-avdelningen.
De uttryckte missnöje över hur hon uttalat sig i medier. Hon fick också hon en skriftlig erinran, som hon aldrig tog emot.
Däremot spelade hon in hela samtalet på sin mobil, som kom att bli en central del i P1-dokumentären Det illojala vårbiträdet.
Men mötet fick också rättsliga efterdyningar, då åtal väcktes mot de tre representanterna för arbetsgivaren om brott mot meddelarskyddet.
En avgörande fråga i fallet har varit om en skriftlig erinran är en disciplinåtgärd, som krävs för att kunna utfärda ett straff.
Och där ansåg tingsrätten att den skriftliga erinran i det här fallet var ett allvarligt försök att hindra Stine Christophersen från att nyttja den yttrandefrihet hon har rätt till.
En chef friades.
Den andra chefen och HR-specialisten dömdes till dagsböter. Båda överklagade till Svea hovrätt.
Som nu meddelar att de båda får så kallat prövningstillstånd, det vill säga att den högre instansen prövar om tingsrätten gjort en rätt bedömning.
Därmed är fallet inte avgjort.
Lagar för dig som larmar från golvet
- För offentligt anställda, det vill säga om du till exempel har en myndighet eller kommun som arbetsgivare, är din rätt att berätta om missförhållanden till medier utan att arbetsgivaren får ta reda på vem som gjort det, skyddad i grundlagen. Den går alltså inte att avtala bort.
- 2017 tillkom en ny lag, den som prövats i fallet Attendo. Den innebär att även du som jobbar i privat vård, skola och omsorg, som finansieras med offentliga medel, ska ha samma skydd som offentligt anställda.
- Sedan finns även den så kallade Visselblåsarlagen, som ger anställda hos privata arbetsgivare viss rätt att larma. Den är lite krångligare, men kan till skillnad från de två ovan göra att arbetsgivaren får betala skadestånd. Det är också den lag anställda på statliga bolag kan använda sig av, de omfattas inte av meddelarskydd.
- För alla som tipsar en redaktion med ansvarig utgivare gäller att journalisten som tar emot tipset enligt lag inte får berätta vem som lämnat tipset, det så kallade källskyddet. Tänk på hur du tipsar så att din arbetsgivare inte kan ta reda på vem som lämnat tipset, använd till exempel inte din jobbtelefon eller jobbmejl.