Hamnkonflikten i Göteborg har satt den svenska strejkrätten i politikernas sikte.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) gjorde rubriker när hon i början av januari sade till SVT att strejkrätten behöver inskränkas genom lagstiftning.
Det var att öppna Pandoras ask.
Uttalandet kritiserades inte minst för att det gjordes innan den pågående utredningen som behandlar strejkrätten är klar, den så kallade Stridsåtgärdsutredningen – dessutom var förvåningen stor över att en S-regering så aktivt nosar på att försvaga strejkrätten.
Bör strejkrätten inskränkas ja/nej?
Fackförbundet ST: NEJ
Finansförbundet: NEJ
FTF: NEJ
Försvarsförbundet: NEJ
Journalistförbundet: NEJ
Lärarförbundet: NEJ
Polisförbundet: NEJ
Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet: NEJ
Symf: Ej tagit ställning!
Teaterförbundet: NEJ
TULL-KUST: NEJ
Unionen: Måste utredas!
Vision: NEJ
Vårdförbundet: NEJ
Problemet som blottats i hamnkonflikten är svårigheterna att uppnå arbetsfred när det finns flera fackförbund på arbetsplatsen, i detta fall Hamnarbetarförbundet och Transport, men där bara ett har kollektivavtal – och därmed fredsplikt.
Trots att arbetsgivaren, APM Terminals, tecknat kollektivavtal med Transport kunde Hamnarbetarförbundet alltså ta till strejkvapnet.
Om arbetsgivaren själv skulle få välja ett avtal och tillämpa det på alla anställda skulle det leda till avtalsshopping
Att hitta sätt att förhindra den här situationen är del av Stridsåtgärdsutredningens direktiv. Senast den 31 maj ska utredningen vara klar. Förslaget skulle kunna gå ut på lagstiftning, men det är också möjligt att utredningen presenterar en annan lösning.
Nej från LO-förbunden
Blotta tanken på att via lagstiftning inskränka strejkrätten har redan stött på massivt motstånd från LO-förbunden (inklusive Transport), där 12 av 14 förbund säger klart nej till en inskränkning enligt den enkät som tidningen Arbetaren gjort. En siffra som sedan stigit till 13 av 14 efter att Handels ändrat sitt svar från ”nja” till nej i samma tidning.
Bland förbunden är det bara IF Metall som säger ja till en inskränkning.
Arbetsvärlden har skickat ut en enkät till de 14 tjänstemannaförbunden inom TCO för att få grepp om var tjänstemannarörelsen står i frågan.
Även här är det 12 av 14 förbund som säger nej till en inskränkning av strejkrätten. Symf har inte tagit ställning ännu och Unionen med 640 000 medlemmar vill utreda frågan.
Bland förbunden som tydligt säger nej lyfts särskilt hur en inskränkning skulle försvaga fackrörelsen.
Ulrika Boëthius, förbundsordförande Finansförbundet. Foto: Christian Gustavsson
Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet, hör till de som varnar för avtalsshopping.
– Strejkrätten är en grundlagsskyddad rättighet. Likaledes är det en rättighet för varje individ att själv välja vilket förbund som bäst kan företräda en. Det förbundet måste även fortsatt ha rätt att använda sig av stridsåtgärder för att få till kollektivavtal. Om arbetsgivaren själv skulle få välja ett avtal och tillämpa det på alla anställda skulle det leda till avtalsshopping, säger Ulrika Boëthius.
Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på Vision, framhåller också strejkrättens grundläggande betydelse för hela det svenska systemet, där arbetsmarknadens parter kommer överens om villkor på arbetsplatserna genom att teckna avtal.
Konflikten i Göteborgs hamn ska lösas mellan parterna i Göteborgs hamn
Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef Vision.
– Konflikträtten har en avgörande betydelse för att upprätthålla en rimlig maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare där bägge parter genom konflikträtten har maktmedel att sätta bakom sina respektive målsättningar i avtalsförhandlingar, säger Eva-Lotta Nilsson, och understryker att det också är viktigt att facken utnyttjar strejkrätten med omdöme och försiktighet.
Flera påpekar också att hamnkonflikten, som en unik och lokal företeelse, inte kan motivera ändrad lagstiftning för hela arbetsmarknaden.
Enligt Medlingsinstitutets siffror hör det till ovanligheterna att konfliktvarsel riktas mot en arbetsgivare för att denne vägrar teckna ytterligare ett kollektivavtal; bara 15 av 99 konfliktvarsel mot arbetsgivare som var bundna av kollektivavtal hade det motivet under perioden år 2000–aug 2017.
– Konflikten i Göteborgs hamn ska lösas mellan parterna i Göteborgs hamn, inte genom lagstiftning. En ändrad lagstiftning kan få konsekvenser, som vi i dag inte fullt ut kan överblicka, för andra än just de inblandade i den konflikt som aktualiserat förslaget, säger Johan Lif, förhandlingschef på Journalistförbundet.
Oroväckande utveckling
En som oroar sig över vändningen som debatten tagit är Försvarsförbundets ordförande Håkan Sparr.
Håkan Sparr, förbundsordförande Försvarsförbundet.
Foto: Sören Andersson
– Fråntar man parterna strejkrätten, vad tar man då nästa gång? Det är en farlig utveckling. Vi lever i en tid där svenska modellen ifrågasätts och att i dessa tider ge avkall på något så viktigt känns inte som en utveckling i rätt riktning, säger Håkan Sparr.
Henric Lagercrantz, ordförande för Skogs- och Lanbrukstjänstemannaförbundet, vill också lyfta upp att strejkrätten över lag fungerar bra i Sverige.
– Strejker är inget stort problem på den svenska arbetsmarknaden. Tvärtom så brukar Sverige lyftas fram som ett positivt exempel på ett land där man löser konflikter på andra sätt, säger Henric Lagercrantz.
Jimmy Johnsson, chef för bransch och politik på FTF, är inne på samma linje:
– Vare sig strejker eller lockouter kostar särskilt många produktionstimmar i Sverige – särskilt inte sett ur ett internationellt perspektiv. Att gå in och riskera att rubba balansen känns som ett högriskprojekt, säger Jimmy Johnsson.
Unionen: Situationen måste utredas
Från Unionens sida, det största tjänstemannaförbundet på svensk arbetsmarknad, är tongångarna något svalare – eller kanske mer diplomatiska.
Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.
Det är Unionens förhandlingschef Niklas Hjert som svarar. Till skillnad från övriga förbund ger han inte något tydligt ja eller nej på frågan. Han understryker att Unionen vill värna strejkrätten och ”tillsammans med de flesta fackförbund generellt tar ett stort ansvar vid användandet av konflikträtten”.
Men att frågan behöver utredas:
– Hamnkonflikten i Göteborg visar ändå på ett problem. En arbetsgivare som träffat kollektivavtal med det största förbundet i branschen kan ändå inte få arbetsfred. Det är en viktig del i kollektivavtalsmodellen att det följer arbetsfred med tecknande av kollektivavtal. Det är ju ett av värdena för arbetsgivaren. Därför behöver situationen utredas och om det går att hitta en lösning som bara tar sikte på denna problematik också lösas, säger Niklas Hjert.
I Arbetsvärldens enkät till Saco-förbunden visar det sig att 20 av 23 Saco-förbund säger klart NEJ till en inskränkning av strejkrätten. DIK och Officersförbundet vill inte säga ja eller nej och Reservsofficersförbundet är det enda förbund som inte inkommit med ett svar på enkäten.
Förbundens motiveringar
Arbetsvärlden bad om korta motiveringar till förbundens inställning till en inskränkning av strejkrätten. De flesta skickade med motiveringar, som redovisas nedan:
Motiveringar från förbund som svarat NEJ:
- Fackförbundet ST: ”Vi i Fackförbundet ST vill inte ha några generella inskränkningar av strejkrätten.”
- Finansförbundet: ”Strejkrätten är en grundlagsskyddad rättighet. Likaledes är det en rättighet för varje individ att själv välja vilket förbund som bäst kan företräda en. Det förbundet måste även fortsatt ha rätt att använda sig av stridsåtgärder för att få till kollektivavtal. Om arbetsgivaren själv skulle få välja ett avtal och tillämpa det på alla anställda skulle det leda till avtalsshopping.”
- FTF: ”Vi har en modell som på det hela taget fungerar väldigt bra. Vare sig strejker eller lockouter kostar särskilt många produktionstimmar i Sverige – särskilt inte sett ur ett internationellt perspektiv. Att gå in och riskera att rubba balansen känns som ett högriskprojekt, säger Jimmy Johnsson chef för bransch och politik på FTF.”
- Försvarsförbundet: ”Fråntar man parterna strejkrätten, vad tar man då nästa gång? Det är en farlig utveckling. Vi lever i en tid där svenska modellen ifrågasätts och att i dessa tider ge avkall på något så viktig känns inte som en utveckling i rätt riktning.”
- Journalistförbundet: ”Konflikten i Göteborgs hamn ska lösas mellan parterna i Göteborgs hamn, inte genom lagstiftning. En ändrad lagstiftning kan få konsekvenser, som vi i dag inte fullt ut kan överblicka, för andra än just de inblandade i den konflikt som aktualiserat förslaget.”
- Polisförbundet: ”Strejkrätten är en oerhört viktig del av den svenska modellen. En inskränkning skulle medföra att arbetstagarorganisationerna försvagas.”
- Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet: ”Från oss är svaret nej. Motiveringen är att det är en grundläggande del som lätt urholkas om man börjar nagga i kanten. Strejk används för övrigt ytterst sällan i Sverige och endast i yttersta nödfall. Se på fransmännen som strejkar ofta. Strejker är inget stort problem på den Svenska arbetsmarknaden. Tvärtom så brukar Sverige lyftas fram som ett positivt exempel på ett land där man löser konflikter på andra sätt.”
- Teaterförbundet: ”Strejkrätten är den påtryckningsmöjlighet som arbetstagarna har för att få till kollektivavtal eller förändra befintliga kollektivavtal när det visat sig omöjligt att nå fram förhandlingsvägen.”
- Tull-Kust: ”En inskränkning av strejkrätten riskerar att leda till oönskade konsekvenser inom det arbetsrättsliga området. En arbetsgivare måste kunna hantera flera fackföreningar samtidigt.”
- Vision: ”Strejkrätten är en grundläggande del av det svenska systemet där parterna på arbetsmarknaden avgör villkoren på arbetsplatserna genom att träffa avtal. Konflikträtten har en avgörande betydelse för att upprätthålla en rimlig maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare där bägge parter genom konflikträtten har maktmedel att sätta bakom sina respektive målsättningar i avtalsförhandlingar. Samtidigt är det viktigt att strejkrätten utnyttjas med omdöme och försiktighet så att facken har möjlighet att vidta en konfliktåtgärd när det verkligen behövs.”
- Vårdförbundet: ”Strejkrätten är en facklig grundbult och bör ej inskränkas. Vad gäller den pågående regeringsutredningen angående översyn av stridsåtgärdsrätten så avser Vårdförbundet att kommentera den tillsammans med övriga TCO, i samband med att utredningen redovisas i vår.”
Motivering från Unionen om varför frågan behöver utredas:
- Unionen: ”Unionen vill värna strejkrätten och tar tillsammans med de flesta fackförbund generellt ett stort ansvar vid användandet av konflikträtten och vi har få konfliktdagar i Sverige. Hamnkonflikten i Göteborg visar ändå på ett problem. En arbetsgivare som träffat kollektivavtal med det största förbundet i branschen kan ändå inte få arbetsfred. Det är en viktig del i kollektivavtalsmodellen att det följer arbetsfred med tecknande av kollektivavtal. Det är ju ett av värdena för arbetsgivaren. Därför behöver situationen utredas och om det går att hitta en lösning som bara tar sikte på denna problematik också lösas.”