Årets upplaga av Folk och försvars rikskonferens, som inleddes under måndagen, äger som bekant rum i skuggan av det upptrappade läget mellan Ryssland och Ukraina.
Fler än hundratusen ryska soldater har posterats utmed den ukrainska gränsen och Kreml har framfört ultimatum till Nato om att den europeiska säkerhetsordningen måste rivas upp. Något som i praktiken skulle innebära att Sverige och Finland vore tvungna att avbryta sina försvarssamarbeten med Nato, om kraven hade hörsammats.
Den ryska situationen har föranlett Försvarsmakten att utöka sin verksamhet, och det är positivt för vårt förbund
Håkan Sparr, ordförande för Försvarsförbundet, säger att han under sitt liv aldrig tidigare varit med om en liknande situation.
– Personligen är jag bekymrad, det här är ett hot mot hela Skandinavien, säger Håkan Sparr och fortsätter:
– Men situationen är kanske inte hot mot just Försvarsförbundet eftersom den ryska upptrappningen har föranlett Försvarsmakten att utöka sin verksamhet, och det är positivt för vårt förbund.
Kan råda bot på personalbristen
Håkan Sparr tillägger att han gärna hade sett att försvaret växte av andra skäl än just det att Ryssland eventuellt står i begrepp att invadera Ukraina. Men om man ska se saken från den ljusa sidan så tror han att det allvarliga läget kan underlätta för Försvarsmakten att i viss mån komma till rätta med myndighetens personalbrist.
– Jag tror att det hädanefter kommer att vara lättare att locka människor till försvaret. Det finns en stor vilja, det märker man inte minst på sociala medier och i tidningar. Så jag tror på en positiv framtid, säger Håkan Sparr.
Det finns en stor vilja, det märker man inte minst på sociala medier och i tidningar
De senaste åren har det annars gått långsamt på rekryteringsfronten, anser Håkan Sparr.
Att hitta personal till de planerade sju nya förbanden säger han har varit en tuff uppgift efter tidigare decenniers ”nedläggningscirkus”, och han menar att en avgörande faktor – vid sidan om den ryska upptrappningen – som kan bidra till att fler personer söker sig till försvaret är ökade satsningar på kompetensutveckling.
– Det här är en fråga som jag hoppas på konstruktiva diskussioner kring under de här dagarna på Folk och försvar. För att få unga människor att satsa på försvaret måste vi kunna erbjuda dem vägar att göra karriär inom organisationen, för att de inte ska tröttna, säger Håkan Sparr och fortsätter:
– Sedan är det ju att vi lider stor brist på officerare, inte minst sådana som har erfarenhet av att arbeta med värnpliktiga. Så jag tror att vi måste öppna upp för att använda civila på sådana tjänster som inte inbegriper väpnad strid för att på så sätt frigöra resurser, säger han.
Vi lider stor brist på officerare, inte minst sådana som har erfarenhet av att arbeta med värnpliktiga
Ett problem som försvaret dras med, säger Håkan Sparr, är att försvaret inte kan erbjuda lika höga löner som den privata sektorn, varför det kan vara svårt för myndigheten att locka till sig de begåvningar man behöver.
– Det är ju i mångt och mycket en lönefråga. Men samtidigt tror jag att vi på sikt kan locka till oss rätt folk. Om försvaret öppnar sin famn tror jag att personalen kommer att strömma till.