Facken har försatts i en ogynnsam förhandlingsposition i las-förhandlingarna genom att politiken hotat med lagstiftning som kraftigt favoriserar arbetsgivarsidan, menar Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde.
Men facken har inte råd att framstå som dörrmattor utan måste nu ta strid för att visa medlemmarna att man inte viker ner sig i den viktiga frågan om anställningsskyddet.
– Medlemssiffrorna för arbetarrörelsen är dalande medan tjänstemannarörelsen står sig lite bättre, men faktum kvarstår att facken måste kunna visa styrka för att övertyga arbetstagarna om att medlemskap är meningsfullt och viktigt, säger strejkforskaren Christer Thörnqvist.
Misslyckas facken med att slå vakt om anställningsskyddet ser han risken att Sverige får allt tystare arbetsplatser, där arbetstagare är rädda för att sticka ut eller säga ifrån för att de kan bli uppsagda utan vidare.
Avtalsrörelsen öppnar en dörr
Men det faktum att parterna nu går in i avtalsrörelsen är en gyllene chans för facken att sätta press i las-frågan, menar han.
Och föreslår strejker som kan få såväl arbetsgivare som politiker att tänka om.
– Man har rätt att strejka för att få till ett kollektivavtal när det inte finns ett på plats. Nu kan facken lägga in sina krav från las-förhandlingarna i kraven till kollektivavtalen och därmed ta till strejkvapnet.
Han menar att exempelvis Unionen skulle kunna ta ut medlemsgrupper ifrån gamla Sif, Svenska industritjänstemannaförbundet, i strejk för att sätta press på näringslivet.
– Det här är starka tjänstemannagrupper som jobbar med utveckling och företagen klarar sig inte länge utan dem, säger Christer Thörnqvist.
– Strejkkassor är det inte ont om heller. Man får inte lägga sig platt nu inom fackföreningsrörelsen.
LO, TCO och Saco är alla missnöjda med situationen där politiken ställt ultimatum med hotet om lagstiftning.
– Skulle man från politikens håll verkligen ha velat att parterna skulle komma överens så skulle man inte ha satt upp en situation som så väldigt starkt favoriserar Svenskt Näringsliv. Frågan är då om politiken verkligen vill att de ska komma överens, säger Christer Thörnqvist.
Att små och medelstora företag ska få det enklare att säga upp personal har varit ett krav från Centerpartiet för att stödja regeringsbildningen, och står med i januariavtalet.
– I det här läget tror jag nästan det är en nödvändighet med någon sorts totalaktion från fackföreningsrörelsen, säger Christer Thörnqvist.
Tal om politisk strejk
Det är stridsord som rimmar väl med LO-ordföranden Susanna Gideonssons löfte om att man kommer göra precis allt för att förhindra att las-utredningens förslag blir lag. Tidigare LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson hotade också i sitt förstamajtal 2019 med politisk strejk, alltså strejk mot ett politiskt beslut snarare än mot arbetsgivaren.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt, håller dock med Christer Thörnqvist om att strejker i avtalsrörelsen är mer klarskurna ur juridisk synpunkt.
– Så länge man har kollektivavtal på plats så gäller arbetsplikten. En politisk strejk har alltså inte samma juridiska stöd, säger han.
– Men det finns ingenting som hindrar facken från att flytta över frågorna i las-förhandlingarna till kollektivavtalsförhandlingarna och därmed ta till strejkvapnet. Kommunal har ju också aviserat att de kommer ta upp frågan om allmän visstid i sina avtalsförhandlingar.
För att kunna ta till strejkvapnet gäller dock att facken säger upp avtalen först och inte förlänger dem.
I teorin skulle fackföreningsrörelsen kunna gå i strejk i avtalsrörelsen i sådan omfattning att även politiken tvingas backa från lagstiftningshotet.
– Men samtidigt finns det splittringar inom fackföreningsrörelsen också, säger Mats Glavå.
Spår blockader och strejker
Om ny lagstiftning gör det väldigt enkelt för små och medelstora företag att säga upp utan att de tecknar kollektivavtal som kompenserar för uppluckringen av turordningsreglerna, i form av exempelvis omställning och kompetensutveckling, har Christer Thörnqvist också en lösning som går ut på att facken visar tänderna.
– Så länge det inte finns kollektivavtal kan du sätta små företag i blockad. Det får man nog utgå ifrån att vi kommer få se mer av på arbetsmarknaden om lagstiftningen blir för gynnsam för arbetsgivarsidan, säger Christer Thörnqvist.
Blockad är ett vapen som facket kan ta till om de själva inte har medlemmar på arbetsplatsen (i vilket fall de kan strejka) och arbetsgivaren saknar kollektivavtal.
– Egentligen finns inga begränsningar om de inte har kollektivavtal. Vad facket kan göra om de saknar medlemmar på arbetsplatsen är att de kan genomföra en nyanställningsblockad, vilket innebär att medlemmar inte tar anställning hos arbetsgivaren. Det är en så kallad primäråtgärd, säger Mats Glavå.
– Därefter kan de begära sympatiåtgärder, till exempel att Transportarbetareförbundet stoppar sina leveranser eller sophämtning på arbetsplatsen.
Han menar dock att facken nu bör avvakta och se vad som händer från politiskt håll, och hålla strejkvapnet redo.
– Man kan exempelvis låta bli att teckna nya avtal eller teckna kortare avtal i det här läget, säger Mats Glavå.