Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Forskare: Etableringsjobb får mer effekt än las-reform Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut, tror på de breddade Etableringsjobben.

Forskare: Etableringsjobb får mer effekt än las-reform

Januariavtalet Etableringsjobben ändrar mer än turordningsreglerna. Balansen mellan arbetsmarknadens parter kan bibehållas. Och visum för högkvalificerade är fel av princip. Arbetsvärlden har talat med tre forskare om överenskommelsen mellan S, C, L och MP.
17 jan 2019

Det så kallade januariavtalet, som överenskommelsen mellan S, MP, C och L kommit att kallas, innehåller flera betydande reformpunkter på arbetsmarknadsområdet.

I fokus för debatten finns las, där en reform aviseras med bland annat tydligt utvidgade turordningsregler, ökad flexibilitet och lägre kostnader att säga upp. Att Socialdemokraterna gått med på detta är något som förvånar Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut.

– Samtidigt vet man inte hur mycket som i slutändan kommer genomföras eftersom många av de här reformerna först ska utredas, säger han till Arbetsvärlden.

Samarbetet mellan S, MP, C och L löper budgetår för budgetår, och innan en reform blir aktuell ska frågan utredas. Först år 2021 väntas förändringarna av las genomföras, och Sven-Olov Daunfeldt påpekar att mycket kan förändras under den tiden.

Ett eventuellt lagförslag om las från parterna ska också få företräde enligt Januariöverenskommelsen, visserligen med förbehållet att det uppnår samma saker.

Etableringsjobben får stor betydelse

Sven-Olov Daunfeldt vänder i stället blicken mot en mindre uppmärksammad reform som han tror kommer få större betydelse.

– Det har av förståeliga skäl pratats mycket om las i debatten men jag tror att den reform som kanske får störst praktisk betydelse på arbetsmarknaden är etableringsjobben, som också utvidgas till att omfatta företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag, säger han, och tillägger att det också är en reform han är ganska säker på kommer införas.

I januariavtalet sätts en tid för införandet till 1 juli 2020.

I och med etableringsjobben så medger facken att de höga ingångslönerna i Sverige är ett problem

I korthet går etableringsjobben ut på att nyanlända och långtidsarbetslösa får lägre lön från arbetsgivaren, men sedan går staten in och betalar ut en ersättning till arbetstagaren så att den disponibla inkomsten ändå uppgår till kollektivavtalens minimilön.

– Etableringsjobben mer än halverar kostnaden att anställa i två års tid. Jag tror den här reformen kommer göra det betydligt mer attraktivt att anställa nyanlända och vi kommer se att den skapar nya jobb för de här grupperna, säger Sven-Olov Daunfeldt, som också ser positivt på ett utökat rut-avdrag.

–  Problemet med etableringsjobben är att det är dyrt, staten går in med cirka 10 000 kronor per månad och person, men jag tror reformen är nödvändig.

 

Måste tänka utanför lådan om las

Arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman vid Umeå universitet har varit aktiv i debatten om las, och argumenterar bland annat för införandet av ett generellt kompetensförsörjningssystem om turordningsreglerna ska grundas mer på kompetens.

Enligt januariavtalet vill S, MP, C och L lyckas med konststycket att tydligt utöka undantagen från turordningsreglerna, göra uppsägningar billigare för företagen, tillgodose företagens behov av flexibilitet och samtidigt bibehålla den grundläggande maktbalansen mellan parterna.

Utredningen som ska ta fram förslag på lagändring ska också föreslå hur arbetsgivaren kan få stärkt ansvar för anställdas omställningsförmåga och kompetensutveckling.

Kan man göra allt detta och bibehålla maktbalansen?

– Ja, det tror jag. Man måste skapa ett system som involverar fler aktörer och välfärdssystem. Man måste våga tänka nytt utan att helt förkasta det system vi har i dag, säger Carin Ulander-Wänman.

Hon poängterar också att arbetsgivare redan i dag har goda möjligheter att behålla arbetskraft med rätt kompetens vid arbetsbristsituationer, liksom att anställda i verksamheter i snabb förändring har ett relativt svagt anställningsskydd. Detta eftersom turordningsreglerna förutsätter att arbetstagaren har ”tillräckliga kvalifikationer”, och kvalifikationerna som behövs förändras också.

Men ser det inte ut som att man redan rubbar maktbalansen när man luckrar upp turordningen, som facken använder att förhandla med?

– Vi vet fortfarande inte vad det landar i, så det är för tidigt att säga.

Hur tror du man kan minska företagens kostnader vid uppsägningar?

– En sak som arbetsgivare ofta kritiserat är att de får bära kostnaden för en anställning under tiden som man tvistar om en uppsägning, vilket kan vara en lång process. Det tror jag är en komponent man kan komma att titta på, säger Carin Ulander-Wänman.

Särskilt visum för högkvalificerade

I Januariöverenskommelsen finns också en punkt om att stoppa kompetensutvisningar, där en konkret åtgärd är införandet av ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag i Sverige. En reform som väntas genomföras 2021.

Arbetsrättsforskaren Petra Herzfeld Olsson, Stockholms universitet, har länge forskat om arbetskraftsmigration men är skeptisk till ett förslaget om ett särskilt visum.

Personligen tror jag att det finns en poäng att behandla alla lika.

– Det svenska systemet har i dag i princip samma regler för all sorts arbetskraftsinvandring från tredje land och det är ganska unikt. Men i Sverige ser vi en utveckling där en allt större andel av de som kommer hit årligen är högkvalificerade, framför allt inom IT-sektorn och olika typer av ingenjörsyrken, och konkurrensen om de här arbetstagarna är hård från andra länder som har mer generösa regler, säger Petra Herzfeld-Olsson.

Är ett visum för högkvalificerade en anpassning till konkurrensen?

– Ja, det skulle jag säga.

Är det en bra reform?

– Personligen tror jag att det finns en poäng att behandla alla lika. Jag ser hellre att man förbättrar andra delar av systemet. I Sverige får arbetskraftsinvandrare till exempel max uppehållstillstånd i två år med möjlighet till förlängning i två år, medan andra länder är mer generösa. Här skulle man kunna göra det tryggare för arbetskraftsinvandrare.

Hon föreslår också att man gör arbetskraftsinvandrare mindre beroende av sin arbetsgivare.

– En svaghet i det svenska systemet är att arbetstillståndet är kopplat till en arbetsgivare de två första åren, vilket gör det svårt för en arbetstagare som kommer hit och upplever problem med sin arbetsgivare, säger Petra Herzfeld-Olsson.

17 jan 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Arne Grip 12 jun 2019:

    Den som får skriftligt beslut om uppsägning på personliga skäl kan begära ogiltigförklaring i domstol. Under tvist kvarstår man i tjänst och kan fortsätta att göra rätt för sin lön. Vid skriftligt avsked upphör lönen. Grund för avsked är brott med straffvärdet 2 års fängelse. Falska avsked kan prövas mot grovt förtal och falsk tillvitelse om allvarligt brott.

    Detta regelverk har av domstol förvisats till historiens skräpkammare. HD och AD har godkänt Linköpings tingsrätt dom i mål T 780-18. Rätten godkände företagets uppgift om ett muntligt avsked styrkt med tre muntliga vittnesmål.

    Arbetsgivarens rätt att fritt avskeda personal, fastställd i AD 1929:29, är tillbaka. Punkten LAS-översyn i Januariavtalet kan bockas av.

    Arne Grip rättssociolog KISA

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan