Det är bara på pappret det är frivilligt att säga nej till kollektivavtal så länge facket kan tvinga fram det genom strejk. Om ett företag säger nej till kollektivavtal ska det var förbjudet att tvinga på dem det med stridsåtgärder. Det är ett av de krav på förändring i strejkrätten som arbetsgivarorganisationen Företagarna nu ställer på regeringen.
– Allt för många företag känner sig tvingade in i kollektivavtal för att vi inte ska reagera. Dagens frivillighet är en chimär, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna som företräder små och medelstora arbetsgivare.
Sex av tio företag med upp till 49 anställda som svarat på organisationens undersökning anser att stridsåtgärder inte bör tillåtas mot företag som väljer att säga nej till avtal. Och det tycker Företagarna också. ”Stridsåtgärder hör inte hemma på en modern arbetsmarknad”, säger Lise-Lotte Argulander i ett pressmeddelande på måndagen.

– Vi menar inte att den svenska modellen är dålig eller inte ska finnas. Vi anser att vi behöver förändra i den svenska modellen, framförallt när det gäller att ta till sympatiåtgärder och stridsåtgärder mot de allra minsta företagen.
Jesper Hamark är doktor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Han har tagit del av Företagarnas pressmeddelande och har svårt att se det som något annat än att man förordar ett generellt strejkförbud.
– Det är ju samma sak som att säga att modellen med kollektivtal inte ska finnas. Tolkar jag dem rätt så menar de att framtidens arbetsgivare ska kunna säga nej och då ska inte facken säga något, säger han.
I stort bara tillåtet att strejka för kollektivavtal
2019 inskränktes strejkrätten till att i huvudsak enbart tillåta strejk om den syftade till att teckna kollektivavtal. Detta gjordes genom en förändring av medbestämmandelagen, mbl. Nu vill Företagarna ta det ett steg längre och enligt arbetsgivarorganisationen har de Svenskt Näringsliv i ryggen även om de inte ”stuckit ut hakan” i frågan hittills.
Skulle det i praktiken inte innebära att strejkrätten upphör?
– Jo, om man inte istället inför en proportionalitetsregel. Vi menar inte att man inte ska ha möjlighet att strejka alls, det menar vi inte. Men det måste finnas regler om och hur man kan ta till stridsåtgärder, säger Lise-Lotte Argulander.
Så då delar ni inte företagens krav?
Proportionalitetsprincip enligt Svenskt Näringsliv
2005 gav Svenskt näringsliv ut rapporten "Den svenska modellen har kantrat", i rapporten lägger de fram sjuk krav för begränsningar av fackens konflikträtt.
Ett av dem är införande av en proportionalitetsregel.
Proportionalitetsprincipen ska tvinga en stridsåtgärds omfattning och syfte till att stå i proportion till dess konsekvenser och effekter på företag och tredje man.
Facken anser att de redan gör sådana bedömningar och att regeln skulle missbrukas för att sabotera fackens möjligheter till effektiva stridsåtgärder.
Den prövning som skulle behöva ske inför en konflikt skulle inte bara fördröja utan också kunna bli godtycklig och beroende på politiskt läge.
– Jo, vi delar deras inställning, men vi måste titta på vad svaren betyder. Företagen vill ha proportionalitetsregler. Men om exempelvis en majoritet av de anställda inte vill ha kollektivavtal, eller företaget har tackat nej för de har bättre villkor, eller inte tycker att det kollektivavtalet passar dem, då måste det gälla.
Till att börja med borde sympatiåtgärder antingen förbjudas eller kraftigt inskränkas och stridsåtgärder mot företag med upp till 49 anställda förbjudas. Men, enligt Lise-Lotte Argulander, är det inte upp till Företagarna att förekomma den statliga utredning de nu vill se.
Strejkforskaren: en nedmontering av kollektivavtalssystemet
Jesper Hamark ger Lise-Lotte Argelander rätt i att facken, trots att avtal ska ingås frivilligt, kan tvinga fram kollektivavtal. Och det är också meningen. Modellen är konstruerad så för att väga upp det ojämlika maktförhållande som råder mellan arbetsgivare och anställd.
– Facken använder tvångsmedel. Det är själva poängen. Så har det varit i Sverige i över hundra år. En gång i tiden var det arbetsköparna som använde sympatiåtgärder jättemycket. Nu har de inte lika stor användning, och då är man istället emot det. Det är i sig inte konstigt, säger han.
Lise-Lotte Argulander säger att med dagens höga kollektivavtalstäckning är det inget som tyder på att modellen skulle vara i fara. Även om företag kan tacka nej utan konsekvenser tror hon att de som idag är intresserade av avtal inte skulle fortsätta vara det.
Det tror dock inte Jesper Hamark. Han säger att den höga täckningsgraden inte är en naturlag. Tvärtom beror den på att facken haft möjlighet att tvinga igenom avtal när arbetsgivaren sagt nej. Utan den ser han svårigheter för kollektivavtalsmodellen att överleva.
– Det kanske inte hotar imorgon, men om viktiga företag säger nej kommer de få konstnadsfördelar i förhållande till konkurrenten. Dynamiken talar för att över tid kommer systemet att försvagas eller monteras ned, säger Jesper Hamark.
Arbetsvärlden har sökt Svenskt Näringsliv för en kommentar, men arbetsgivarorganisationen har inte återkommit.