Finska fack positiva till direktiv om minimilöner EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driver på för att få igenom ett direktiv om minimilöner. Foto: TT.

Finska fack positiva till direktiv om minimilöner

Minimilöner Trots att Finland reglerar löner via kollektivavtal är facket positivt till ett EU-direktiv om minimilöner. Man bedömer att det inte inskränker den finska modellen.
– Vi anser att direktivet uppfyller det villkoret, säger Maria Häggman på finländska motsvarigheten till TCO.
Carl von Scheele
6 nov 2020

I Sverige och Danmark har både fack och arbetsgivare gemensamt bekämpat EU-kommissionens initiativ sedan dess ordförande Ursula von den Leyen lovade ett direktiv inom 100 dagar efter sitt tillträde. Corona-pandemin har visserligen försenat förslaget, men nu ligger det på bordet.

Men de nordiska EU-länderna är inte eniga om hur inskränkande ett tvingande direktiv är på våra arbetsmarknadsmodeller. I Finland är centralorganisationerna FFC (LO) och STTK (TCO) positiva till EU-kommissionens initiativ på området och gör en annan bedömning av förslaget till direktiv.

– Det som förenar de nordiska länderna är att vi inte vill se något som inskränker på vår nationella lönesättning. Vår analys är att detta direktiv uppfyller det villkoret. Vi gör en annan analys än svenskar och danskar, säger Maria Häggman, chef för den internationella avdelningen på STTK.

Vi gör en annan analys än svenskar och danskar

I förslaget gäller ett speciellt kapitel de 21 länder med lagstadgade minimilöner. Övriga artiklar omfattar även de sex länderna som med kollektivavtal sätter de lägsta lönerna.

I några punkter trycker direktivet på hur viktigt parternas deltagande är. Ett exempel är om kollektivavtalstäckningen är lägre än 70 procent av arbetstagarna. Då måste staten stödja partssystemet, men reglerna säger inte hur.

– Det är positivt att man vill stärka parterna och deras roll. Och det är väldigt bra att man uttryckligen vill göra det genom att stärka kollektivavtalen och kollektivavtalsbaserade modeller, säger Maria Häggman.

Till skillnad från svenska och danska bedömningar anser hon att direktivet är förenligt med EU-fördraget och inte bryter mot förbundet för EU att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.

– Vi ser inte detta på samma sett som svenskar och danskar. Vår bedömning av den lagliga basen är att den håller sig inom ramarna för EU:s kompetens, eftersom det inte finns några moment som påverkar löner eller lönebildningen. Även i fortsättningen kommer detta regleras i kollektivavtal.

Maria Häggman understryker att de finländska facken är positiva till att EU-kommissionen vill sätta in åtgärder mot problemet med de växande löneskillnaderna. På många håll i Europa finns problemet med löntagare som inte har skäliga löner, förklarar hon.

Finska arbetsgivarna oeniga

Andelen arbetstagare som har jobb men ändå är fattiga har ökat från 8,3 procent till 9,4 procent på tio år inom EU. Och andelen arbetstagare med minimilön som har svårt att klara sig på inkomsten är 70 procent, enligt kommissionens argumentering.

Men de finländska parterna är inte eniga i bedömningen av direktivet. Arbetsgivarna står på svensk och danskt sida. I en första kommentar hoppas arbetsgivarna att den finländska regeringen ska ansluta sig till motståndarsidan.

Liksom i Sverige och Danmark understryker arbetsgivarna i Finlands Näringsliv, EK, att en reglering av minimilönerna på Europanivå skulle strida mot EU-fördraget. EU får inte lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden, betonar man.

De sex länder inom EU som har kollektivavtalssystem istället för lagstadgade minimilöner är inte eniga i sin analys av direktivet. Vid sidan av Finland är även Österrike positivt till EU-kommissionens initiativ.

Centralorganisationen ÖGB är anhängare av ett direktiv och har uttalat att ”EU:s mål är vettiga”.

De två återstående länderna med kollektivavtalslösningar, Italien och Cypern, har gått in på lagstiftningsspåret och diskuterar internt hur en lag om minimilöner kan utformas.

ETUC positivt till EU-direktivet

Europafacket, ETUC, stora majoritet ser mycket positivt på direktivet.

”Högre minimilöner och mer av kollektivavtalsförhandlingar kan uppnås genom att direktivet antas” säger dess vice generalsekreterare Esther Lynch.

Men ETUC kräver skärpningar av skrivningarna i direktivet. Bland annat kräver man en ”anständighetströskel” som minimilönerna inte får understiga. Länderna ska i direktivet åläggas att ha minimilöner som minst är 60 procent av medianlönen eller 50 procent av medellöner, enligt facket.

När direktivet ska antas eller förkastas måste både Europeiska rådet, där medlemsstaternas ministrar fattar beslut, och Europaparlamentet vara överens.

I parlamentet är den socialdemokratiska gruppen S&D är en nyckelgrupp för det svenska motståndet. Den krävde ett direktiv om minimilöner för att godkänna Ursula von den Leyen som kommissionens ordförande. Särskilt de tyska Socialdemokraterna drev på i frågan.

Gruppens ordförande Iratxe García Pérez kallar förslaget till direktiv för en god nyhet som man väntat på i många år.

Annars kommer vi behöva verka för att förslaget förkastas

Den svenska S-parlamentarikern Johan Danielsson, med en bakgrund i LO, betonar att vår arbetsmarknadsmodell måste ha ”ett tydligt undantag från lagstiftningen som fullt ut skyddar vår svenska modell”.

– Annars kommer vi behöva verka för att förslaget förkastas, säger han.

Han understryker att det är oklart hur stort stödet för direktivet är i parlamentet och Europeiska rådet, men förväntar sig att alla svenska och danska ledamöter i respektive politiska grupperingar försvarar de nordiska modellerna.

– Lyckas vi inte skapa ett fungerande undantag för oss så kommer vi att vara ganska ensamma i S&D-gruppen om att rösta emot förslaget, säger han.

Den stora EPP-gruppen där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår har sedan förra hösten ett beslut om att förorda ett icke bindande rådsrekommendation.

Nyheter
Carl von Scheele
6 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan