Bakslag i kampen mot EU-direktiv Chansen att stoppa EU-direktivet om minimilöner kan nu vara borta. Foto: AP Photo/Virginia Mayo

Bakslag i kampen mot EU-direktiv

Minimilöner i EU Sverige, Danmark och eventuellt Malta är de enda EU-länder som anser att direktivet om minimilöner ska stoppas med ett gult kort. Därmed är detta verktyg satt ur spel. Men PTK:s ordförande Martin Linder säger att läget är allvarligt, men inte kört.
Carl von Scheele
21 jan 2021

Möjligheten att stoppa EU:s tvingande direktiv är mindre än mikroskopiska. Ett gult kort skulle ha tvingat kommissionen att dra tillbaka sitt direktiv, omarbeta det eller i värsta fall fortsätta med samma utformning men motivera detta djupare.

– Läget är allvarligt och bekymmersamt, men inte kört. Vi är förvånade över att inte fler parlament tycker att lönebildningen görs närmare länderna än på EU-nivå, säger Martin Linder, ordförande i både PTK och Unionen.

Vi måste fortsätta, att driva, påpeka och markera detta hela vägen

Även LO:s vice ordförande Therese Guovelin kallar läget bekymmersamt, men framhåller att även Malta lägger ett gult kort. EU-kommissionen har inte bekräftat detta ännu för Arbetsvärlden.

– Det är inte helt klart än vilka länder som gör invändningar, men det är klart att det är problematiskt om det inte blir tillräckligt många länder, säger Therese Guovelin.

Tiden rinner ut

Under torsdagen går tiden ut för de parlament som vill se ett gult kort mot direktivet. Men vid sidan av Sverige, Danmark och Malta hade det behövts minst sex ytterligare medlemsländer som anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, alltså inte är en fråga som hör hemma på EU-nivå, utan tillhör varje lands rätt att själv besluta om.

Denna prövning av parlamenten var förmodligen sista chansen att stoppa förslaget. Under våren startar trepartsförhandlingar mellan rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen om direktivet. Förhandlingarna handlar om textens exakta utformning, inte om huruvida det ska bli ett direktiv eller inte.

Martin Linder, förbundsordförande Unionen. Foto: Camilla Svensk

Martin Linder säger att parterna på den svenska arbetsmarknaden inte kan acceptera ett direktiv som lägger sig i lönebildningen och i förlängningen kan innebära en prövning i EU-domstolen av svenska kollektivavtal.

– Vi måste fortsätta, att driva, påpeka och markera detta hela vägen. Vi förväntar oss att regeringen, riksdagen och våra EU-parlamentariker står upp för att detta inte kan accepteras.

Linder hoppas nu att den rättsliga prövning av direktivförslag som rådet har beställt ska få EU-kommissionen att backa. Förslaget har en gång tidigare testats juridiskt. Innan det lades fram prövade EU:s Scrutiny board innehållet. Dess utslag var negativt, men ledda inte till något ändrat innehåll, utan bara till en justering av texterna.

När rådet nu gör en annan rättslig prövning är utslaget enbart rådgivande, men Martin Linder hoppas ändå mycket på den.

– Vi konstaterar att det inte ligger inom EU-rättens grund att skriva ett direktiv på lönebildningens område. Det blir ännu mer anmärkningsvärt om EU-kommissionen efter ytterligare en juridisk anmärkning skulle gå vidare med förslaget.

LO: Långtgående konsekvenser

Therese Guovelin, LO, understryker att om de rättsliga invändningarna är stora måste det få långtgående konsekvenser.

Therese Guovelin, förste vice ordförande LO.

– Slås det fast av Rådets rättstjänst att det saknas rättslig grund är det inte alls uteslutet att direktivet måste dras tillbaka och eventuellt ersättas med en rekommendation. Vi utgår från att regeringen inte förhandlar direktivet i sak förrän detta är helt klarlagt, säger hon.

Parterna har kritiserat regeringen för passivitet i frågan. I går hävdade LO-ordförande Susanna Gideonsson att regeringen uttrycker sig vagt och lamt.

Martin Linder vill att den svenska regeringen ska visa att om direktivet genomförs får det konsekvenser.

– Det finns olika sätt att göra det på. Regeringen måste göra allt som står i dess makt för att detta inte ska påverka svensk lönebildning.

Therese Guovelin vill se ett totalt undantag för Sverige och Danmark:

– Om förhandlingarna går vidare förutsätter vi att man på allvar diskuterar hur Sverige och Danmark helt kan undantas. Det är orimligt att EU, som säger sig värna vår fungerande kollektivavtalsmodell, skulle gå vidare med ett förslag som i praktiken slår sönder de mest välfungerande modeller som finns i EU.

Hon tillägger att detta är den viktigaste fråga på arbetsmarknadens område som varit uppe på EU:s bord sedan Sverige gick med i unionen.

– Ja, regeringen måste vara extremt tydlig med att det här inte är vilken fråga som helst.

Carl von Scheele
21 jan 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan