1995 gick Handels ut i strejk när den amerikanska leksakskedjan Toys r Us vägrade teckna avtal. Facken såg konflikten som en ödesstrid för den svenska modellen och ett efter ett av dem anslöt med sympatiåtgärder. Företaget höll emot. Men när Finansförbundets medlemmar vägrade hantera företagets kontanter kastade de in handduken.
– Det blev jobbigt för dem när de inte längre fick sina pengar. Det tog där det gjorde ont. Det är klart att vi har funderat mycket på det nu, säger Ulrika Boëthius, förbundets ordförande.
Då som nu, när Tesla spjärnar emot IF Metalls begäran om att teckna avtal, ser hon kollektivavtalsstriden som en ödesfråga för den svenska modellen.
– Det är en stor risk att släppa in företag som anser att de får välja själva. Ett enskilt företag kanske inte välter modellen, men nästa följer efter och nästa. Det är början av en process, säger hon.
Ulrika Boëthius säger också att den insikten och oron har börjat växa hos medlemmar som tidigare inte funderat närmare på den principiella delen av sitt medlemskap.
– Vi har tittat på vad gjorde vi med Toys r Us. Det var en enkel fråga, rent taktiskt. Vi sade bara att vi tar era kontanter ni stoppar in hos bankerna och stoppar in dem i valvet och så får de ligga där oräknade. Men idag är det svårare, säger hon.
Är det en tillräckligt viktig principiell fråga för att ni skulle överväga att delta i den?
– Ja, det skulle jag säga. Men ska vi tala klartext oavsett om det fanns planer eller diskussioner så skulle vi inte säga det förrän dagen det läggs ett varsel. Så fungerar de här sakerna. I dagsläget finns det inget sådana.
Men Ulrika Boëthius är tydlig med att förbundets sympatier ligger hos IF Metalls kamp för avtal. Förbundet har också tidigare kommunicerat sitt moraliska stöd. Än så länge har Finansförbundet inte mottagit någon formell begäran om sympatiåtgärder.
Hur skulle ni agera om ni fick det?
– Då skulle vi ta upp det till diskussion. Jag kan inte säga mer om det, säger hon.