Färdiga snabbspår tar tid

Etablering Regeringen startade samtal i våras om snabbspår för nyanlända. Men det tar tid att få dem på plats – bara ett snabbspår är helt klart. För parterna gäller att man håller en mängd olika och svåra parametrar i luften, samtidigt.
15 okt 2015 | 14:04
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
Maria Rönn, Lärarförbundets vice ordförande.

Maria Rönn, Lärarförbundets vice ordförande.

Regeringen har talat mycket om att snabbspår ska öka hastigheten i etableringen för nyanlända men i själva samtalen har det tagit tid för flera stora yrkesgrupper att komma in på specifika branschfrågor.

– Hittills har det inte blivit särskilt konkreta samtal, berättar Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet. De har spretat ganska mycket eftersom samtalen mest har skett brett i offentlig sektor.

Enligt Maria Rönn är det först nu som samtalen blir skarpa för lärarna, där Lärarfacken sitter med SKL och Arbetsförmedlingen.

– När det första initiativet kom från regeringen uppmanade man oss parter att tillsammans börja diskutera hur snabbspåren skulle kunna se ut. Redan där hade vi egentligen tjänat på att dela upp oss branschvis.

Listor över både systemfrågor och detaljer

Men nu drar alltså konkreta samtal i gång också för lärarna, och enligt Maria Rönn har man börjat göra listor över frågor som behöver lösas, både på systemnivå och detaljnivå. Man studerar lokala lösningar för att se vad som går att växla upp nationellt, och berörda myndigheter som Skolverket och Universitets- och högskolerådet involveras.

– Många gånger kan hindren handla om byråkratiska processer. Det är också viktigt att öka hastigheten – i verkligheten kan det ta fyra, fem år för nyanlända lärare att över huvud taget få kännedom om ULV-en, utländska lärares vidareutbildning.

Yrkessvenska, praktik ute på skolor och snabbare legitimationsprocess är andra frågor som Maria Rönn tror kommer upp på bordet.

”Får inte bli sidospår in i yrket”

Statssekreteraren på arbetsmarknadsdepartementet, Irene Wennemo, har vid flera tillfällen påmint om att bristen på olika yrkesgrupper, inte minst inom offentlig sektor, också ökar i sig när många nya kommer till Sverige samtidigt. Och Maria Rönn är medveten om den svåra balansen mellan att dels öka hastigheten i etableringen av nyanlända lärare samtidigt som flyktingbarn behöver lärare i skolan, dels vidmakthålla de legitimationskrav som finns i läraryrket.

– Lärarbristen har blivit väldigt synlig. Men om vi gör avsteg nu i kraven skjuter vi oss själva i foten. Det är jättesvårt att hitta lärare och det handlar inte om snabbspåret i första hand utan om lärarnas villkor och löner. I dag finns 30 000-40 000 lärare som har lämnat yrket på grund av det.

– Det handlar om att både identifiera, validera rättssäkert och få en introduktion in i yrket. Gör man avkall på de delarna – då blir snabbspåret något slags sidospår i stället.

Vision vill testa och pröva lokalt

För Vision startar de skarpa partssamtalen med SKL och Arbetsförmedlingen först den här veckan.

– Under det senaste mötet avhandlades legitimationsyrken, berättar Olof Ambjörn som ansvarar för mångfaldsfrågor på Vision. Först nu ska vi bryta ner samtalen på sektorsnivå.

– Men nu är också tid att pröva, testa och komma fram till lösningar lokalt.

Vision vill precis som andra parter hitta modeller för etableringen, Olof Ambjörn nämner kompetensbedömningar som en viktig fråga i samtalen. Samtidigt befinner sig medlemmar ofta mitt i arbetet med att ta emot de nyanlända. Det gör också att den stora kunskapen om vilka som kommer finns just lokalt, där allting händer.

– Vi tänker att det ser väldigt olika ut, man måste se på lokala lösningar. Förmågan finns där på plats.

Arbetar med attityder

Olof Ambjörn berättar att Vision lägger alltmer arbete på att vidga bilden på vem som ska anställas, både bland nyanlända och generellt. På frågan om det inte behövs snabbare insatser än att förändra attityder nu när så många kommer, svarar han:

– Det behövs arbete på både kort och lång sikt. Just nu arbetar vi aktivt med ett arbetsplatsnära arbete som vi kallar ”En arbetsplats för alla”, men vi har haft mångfald som ett prioriterat område sedan länge.

”Viktigt göra kedjan tydlig”

Precis som lärarna tillhör flera av Visions medlemsgrupper bristyrken. Förbundets senaste personalchefsbarometer från i våras visar stora svårigheter att hitta exempelvis tekniker och socialsekreterare, och bristen ökar snabbt. Men det saknas konkreta uppgifter på hur många av de som nu kommer till Sverige som har utbildning och erfarenhet av socialt arbete i exempelvis Syrien.

– Vi vet att det finns, men inte exakt hur många. Det pratar ju alla om – behovet av tidigare kartläggningar av de som tar sig in i landet.

Olof Ambjörn påpekar att en del av hela snabbspårsarbetet är att man ska kunna se var de olika rollerna i samhället hakar i varandra.

– Det tror jag är en viktig del av partssamtalen, att göra hela kedjan tydlig. Nu har det mer handlat om att: först gör du det, och sedan efter lång väntan och när det steget är gjort kan du fortsätta med nästa steg. Ju närmare man kommer det konkreta, desto bättre.

Ska hjälpa nyanlända till offentliga jobb

michael karlsson

Michael Karlsson, andra vice ordförande i Vision.

Michael Karlsson är andre vice ordförande i Vision och berättar att Vision kommer att gå ut med uppmaningar till hela organisationen generellt att arbeta för att fler nyanlända ska välja offentlig sektor.

– Vi har många bristyrken inom det offentliga. Våra medlemmar har också en tydlig roll i etableringen av nyanlända, och kan vi då vara en part som aktivt deltar så att fler väljer att arbeta i offentlig sektor är det bra.

Vision har få medlemmar inom legitimationsyrken. För några yrken finns formella krav kopplade till myndighetsutövningen.

– Vi har därför ett ganska öppet förhållningssätt. Vi vill att snabbspåren ska fokusera mer på lösningarna än på hindren. Också att ifrågasätta om allt det vi kräver för att komma in i yrkena verkligen behövs.

Efterfrågar tydligare stöd till kommunerna

Michael Karlsson deltog i den stora nationella konferensen i början av veckan, Sverige tillsammans (se annan artikel), och berättar att den stora känslan under den dagen var att det finns en mycket stor uppslutning kring detta, många vill vara med och bidra. Han konstaterar samtidigt att det pratades mycket om att kommunerna behövde rätt förutsättningar för att göra det här jobbet.

– Våra medlemmar finns mitt i det arbetet därute, och det är tuffa uppgifter för många. För mig är det tydligt att regeringen behöver adressera ett ännu större stöd till kommunerna. Jag tror att de regionala konferenserna som kommer nu kan bli en viktig dörröppnare.

15 okt 2015 | 14:04
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Kockarna fick första snabbspåret

I mars i år startade regeringen övergripande snabbspårssamtal med centrala parter på arbetsmarknaden. Målet är att hitta former och insatser för att ta vara på nyanländas erfarenheter och kompetenser i bristyrken, och matcha det mot arbetsgivarnas behov.

Sedan dess har samtalen övergått till att ledas av Arbetsförmedlingen, och på allt mer konkret nivå. Hittills har ett snabbspår presenterats, ett för kockar. Flera andra yrken är på gång under hösten.

Målet är att korta tiden till arbete, och det kan ske genom tidigare svenskutbildning och bedömning av utbildning, validering av kunskaper, kompetensbedömning ute på arbetsplatser, praktik, kompletterande utbildning och handledare och mentorer ute på arbetsplatserna.

+ Expandera
Kommentera
Kommentera

Kockarna fick första snabbspåret

I mars i år startade regeringen övergripande snabbspårssamtal med centrala parter på arbetsmarknaden. Målet är att hitta former och insatser för att ta vara på nyanländas erfarenheter och kompetenser i bristyrken, och matcha det mot arbetsgivarnas behov.

Sedan dess har samtalen övergått till att ledas av Arbetsförmedlingen, och på allt mer konkret nivå. Hittills har ett snabbspår presenterats, ett för kockar. Flera andra yrken är på gång under hösten.

Målet är att korta tiden till arbete, och det kan ske genom tidigare svenskutbildning och bedömning av utbildning, validering av kunskaper, kompetensbedömning ute på arbetsplatser, praktik, kompletterande utbildning och handledare och mentorer ute på arbetsplatserna.

+ Expandera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev