Hittills är ett enda snabbspår färdigt: kockarnas. Men planen är att före årsskiftet presentera färdiga modeller för alla snabbspår som har varit föremål för partssamtalen. Det säger Soledad Grafeuille på Arbetsförmedlingen som numera ansvarar för att samordna partssamtalen.
Soledad Grafeuille, Arbetsförmedlingen. Foto: Camilla Veijde.
– Vi kommer att presentera tre nya snabbspår i november – och då blir det även akademikeryrken, säger hon till Arbetsvärlden. Före årsskiftet ska snabbspår i 14 branscher finnas på plats. Nu pågår samtal i princip varje vecka, och där emellan skickas förslagen runt på remiss.
Det första snabbspåret, för kockar, presenterades redan i september. De blev först eftersom branschen redan i våras blev klara med en valideringsmodell för flera yrken (se faktaruta).
– Och de enklaste snabbspåren är de som mest handlar om att översätta valideringsmodellerna, förklarar Soledad Grafeuille.
Språkkraven centrala
Målet med samtalen om snabbspår har varit att korta varje led i processen för nyanlända att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Om insatserna dessutom kan köras parallellt är mycket vunnet.
Ganska tidigt blev det tydligt att synen på när man ska kräva kunskaper i svenska behöver förändras.
– Det är väldigt höga krav inledningsvis på svenska, säger Soledad Grafeuille. Men nu undanröjer vi vissa av hindren genom att validera kunskaperna på modersmålet i stället för att kräva svenska först.
De snabbspår som varit enklast att få till är de där det främst handlar om att översätta valideringsmodeller och utbilda flerspråkiga yrkesbedömare. På det sättet kan stora delar av processen göras innan personen har svenskkunskaper. För akademikeryrken, inte minst legitimationsyrken, har hindren tagit längre tid att lösa.
Brist på betygsöversättare
En av de första åtgärderna en utländsk akademiker behöver ta itu med för att få en svensk legitimation är att översätta sina betyg. För att kunna få utlåtande om utländska betyg från Universitets- och högskolerådet krävs att betygen översätts av översättare som är auktoriserade av Kammarkollegiet.
– Men det finns bara två, tre byråer i hela landet som är auktoriserade för arabiska och de har sagt att de inte kan ta emot fler uppdrag nu. Det har varit helt stopp för översättningar av betyg, berättar Soledad Grafeuille. En del av samtalen handlar därför om hur vi kan få myndigheterna att lösa det här utan att kräva auktoriserade översättare.
”Det behövs kompletteringsutbildning med bibehållen etableringsersättning, och det ska inte krävas gymnasiesvenska för att påbörja kompetensbedömning eller kompletteringsutbildning.”
På regeringens stora konferens Sverige tillsammans i förra veckan i Stockholm handlade ett av seminarierna om snabbspåren. Parterna i samtalen om ett snabbspår för apotekare konstaterade då att tidiga krav på svenska fördröjer processen och orsakar stora problem med studiefinansiering eftersom kompletteringsutbildningarna inte är studiemedelsberättigade.
Kristina Fritjofsson, ordförande Sveriges Farmaceuter. Foto: Lena Östman.
– Det som har varit så frustrerande för oss är att det varit så byråkratiskt i Sverige, sade Johan Waller, VD för Svensk apoteksförening. Det behövs kompletteringsutbildning med bibehållen etableringsersättning, och det ska inte krävas gymnasiesvenska för att påbörja kompetensbedömning eller kompletteringsutbildning.
Kristina Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter, menade att ekonomin är stötestenen för många farmaceuter.
– Man kommer inte vidare för att man måste försörja sin familj, sade hon och berättade att medlemmar kan behöva spara i många år för att ha råd att komplettera sin utländska examen.
Samtidigt varnade hon för att man inte får göra avkall på kompetensen – apotekare är ett legitimationsyrke, och i slutändan handlar det om patientsäkerhet.
Pilotförsök med tidig kartläggning
Enligt Soledad Grafeuille på Arbetsförmedlingen håller snabbspårssamtalen på att lösa upp några av de här knutarna. Flera lärosäten tar bort språkkravet till kompletteringsutbildningen, i stället kommer språkkraven in i slutet av processen. Det gör i sin tur att fler kommer att hinna läsa kompletteringsutbildningar under etableringstiden.
Nu pågår ett praktiskt jobb där Arbetsförmedlingen bedriver pilotförsök för att börja kartlägga kompetensen redan på asylboendet, och man ska handla upp kompletteringsutbildningar. För parterna innebär en förändring av språkkravet att man behöver översätta bedömnings- och valideringsmaterial till exempelvis arabiska, och utbilda flerspråkiga bedömare. Flera branscher har sökt så kallade främjandemedel hos regeringen för att finansiera översättningar och utbildning av flerspråkiga yrkesbedömare (se faktaruta).
Bidrag för att snabbare på etablering av nyanlända
Regeringen har inrättat ett bidrag till parterna för att de ska utveckla modeller för snabbare etablering av nyanlända. Sista ansökningsdag var den 15 oktober.
19 ansökningar har kommit in för etablering i ett antal olika yrken. De flesta gäller bidrag till översättning av material och utbildning av flerspråkiga yrkesbedömare, här är några exempel från tjänstemannayrken:
- Översättning av kurser till arabiska för snabbare etablering av nyanlända apotekare.
- Översättning och utveckling av valideringsverktyg för tekniker och ingenjörer inom energibranschen.
- Kartlägga och utveckla möjligheter inom kooperationen och folkrörelserna att erbjuda praktik eller anställning för nyanlända akademiker.
- Unionen Stockholm vill utveckla flera modeller för nyanlända för att de ska närma sig den svenska arbetsmarknaden.
- Arbetsmarknadsdagar för nyanlända tjänstemän inom byggsektorn.
- Breddning av Juseks mentorsprogram för jurister, ekonomer, samhälls-, planerar- och systemvetare.
Färdig valideringsmodell gav snabbt snabbspår
- Det enda färdiga snabbspåret som har presenterats hittills är kockarnas. Yrket betraktas som ett bristyrke och branschen var redan i våras klar med en valideringsmodell för flera yrken i branschen.
- Kockarnas modell bygger på tre delar: intervjuer, självskattningsformulär och bedömning av praktiska yrkeskunskaper på en arbetsplats utförd av en certifierad yrkesbedömare. Valideringen ställer inga krav på teoretiska kunskaper, inte heller några krav på gymnasiesvenska.
- Snabbspåret för kockar är ett exempel på hur man kan snabba på processen: genom att översätta informationsmaterial och utbilda flerspråkiga yrkesbedömare kan personen få sina yrkeskunskaper validerade i ett tidigt skede, för att i ett senare skede öka sina svenskkunskaper, parallellt med ett arbete i branschen.
