Joe Biden lovade att bli den bästa presidenten för fackförbund i USA sedan Franklin Roosevelt. Lyssnar vi på fackens egna ledare i USA så håller de faktiskt med om att han var det. Efter flera fruktansvärt tuffa decennier har facken i USA faktiskt haft medvind de senaste fyra åren.
Biden blev den första sittande presidenten att själv ansluta sig till en fabriksstrejk, när han slöt upp bakom United Auto Workers i Michigan förra året.
Satsade på infrastruktur i Trump-land
Tillsammans med Kamala Harris genomförde Biden ett omfattande paket av ekonomiska åtgärder, som särskilt skulle gynna just fackligt anslutna och låginkomsttagare.
Det enorma infrastrukturpaket på 370 miljarder dollar som Biden och Harris fick igenom gynnade särskilt arbetare på landsbygden – tre av fyra dollar i paketet gick till de konservativa delstater som röstat på Trump.
I valkampanjen lovade Kamala Harris även federala höjningar av minimlönen, i enlighet med den höjning som redan skett i de flesta progressiva delstater och storstäder.
Omsvängningen – fackliga stödde Trump
Belöningen för det blev obefintlig. Demokraternas väljarstöd bland fackanslutna minskade markant mellan 2020 och 2024. Det bidrog till Harris svidande nederlag.
45 procent av fackligt anslutna röstade på Donald Trump.
54 procent av amerikaner som bor i ett hushåll med fackligt anslutna röstade på Trump, jämfört med 44 procent för Harris. I det förra presidentvalet var siffrorna omvända: 56 procent för Biden och 40 procent för Trump.
Rockaden skedde trots att Harris drev kampanj på kraftigt höjda minimilöner, medan Trump i slutspurten främst syntes på scen med miljardärer som Elon Musk, en av de företagsledare i USA som är mest offensiva mot facklig organisering.
Nu kan tullar ge högre inflation
Den medvind som facken haft under Biden och som även gynnat bredare organisationer som arbetar för låginkomsttagares intressen kan nu ersättas av en kraftig motvind.
Under valkampanjen var Trumps svar på alla frågor om ekonomin och inflationen att införa gigantiska handelstullar mot framför allt Kina.
Ekonomer varnar för att den främsta konsekvensen av detta inte kommer att bli fler och bättre jobb i USA, utan en katastrofal prishöjning för konsumenter. Det är en av de många ironierna med valresultatet att många av Trumps väljare sade att de stödjer honom på grund av inflationen, men sannolikt nu kommer att drabbas av kraftigt höjda kostnader för livsmedel och vardagens utgifter.
Det förtar inte att ekonomiska frågor och inflation var viktiga för själva valresultatet. Som Financial Times visar i en anmärkningsvärd graf så har sittande regeringar förlorat eller backat i varje val som ägt rum i år – det var det tydligaste mönstret av alla, bortom ideologiska strömningar, under det så kallade supervalåret 2024.
Inflationen efter pandemin har orsakat en oerhört bred global backlash mot politiska etablissemang, som försvagade sittande regeringar och partier hela vägen från Japan och Indien till EU och USA.
Trumpväljare trodde fel om ekonomin
Tragedin är att Trumps väljare tror att hans politik kommer att sänka priserna, trots att de flesta ekonomer är rörande överens om motsatsen.
En omtalad opinionsundersökning från Ipsos visade inför valet att det var just de väljare som hade de mest uppenbart felaktiga uppfattningarna om det ekonomiska läget i USA – de som trodde att ekonomin var mycket värre än den faktiskt är, eller att arbetslösheten var rekordhög, trots att den är rekordlåg – också var de som i högst utsträckning sade att de skulle rösta Trump.
”En mardröm för arbetare”
Liz Shuler, president på USA:s största fackorganisation AFL-CIO, beskriver nu en potentiell andra mandatperiod för Trump som “en dröm för direktörer och en mardröm för arbetare”.
Under Trumps första fyra år som president genomförde han kraftiga inskränkningar av löntagares möjligheter att organisera sig fackligt och rätten till ersättning för övertidsarbete. Han gjorde det även lättare för arbetsgivare att avskeda anställda.
Viktigast är kanske att Trump nu kan gå hand i hand med en radikaliserad högsta domstol som under de senaste åren, mestadels i skymundan av såväl den globala som den inhemska debatten om USA, genomfört ett dussintal kontroversiella beslut som kraftigt expanderat storföretagens makt och minskat fackens och arbetarnas möjligheter att organisera sig.
Högsta domstolen gav Chevron fria tyglar
I debatten om HD har mycket, av förklarliga skäl, handlat om abortfrågan, som var domstolens mest uppenbara trots mot folkviljan på flera decennier. Men lika omvälvande samhällsförändringar kan orsakas av mindre uppmärksammade fall som Chevron v. United States, där domstolens konservativa majoritet förra året slog fast att storföretag, som oljebolagen, får betydligt friare tyglar att kringgå federala regleringar för utsläpp eller potentiellt samhällsskadlig påverkan.
I Project 2025, det kontroversiella dokument som tankesmedjan Heritage tog fram som ett slags grundplåt för nästa Trump-administration, föreslås även att delstater ska kunna förbjuda alla försök till facklig organisering.
Teamsters medlemmar stödde Trump
Ett av de få fackförbund i USA som inte är direkt fientligt inställda till Trump är Teamsters, som stod bakom Biden i det förra valet, men i år gjorde det kontroversiella beslutet att inte gå ut med offentligt stöd för någon kandidat. Deras direktör Sean O’Brien fick kritik för att tala på republikanernas partikonvent, men det speglade också medlemmarnas politiska preferenser: 60 procent av Teamsters medlemmar, övervägande män i fabriks- och transportyrken, sade att de stöder Trump, med bara 34 procent för Harris.
Efter valet sade O’Brien, som nu hoppas på varmare relationer med Trump: “Republikanerna indikerade under kampanjen att de vill vara partiet för arbetande människor. Kampanjen är över. Nu är det dags för republikanerna att visa att de menar det”.
Vissa av de åtgärder som Trump utlovat kan faktiskt marginellt hjälpa låginkomsttagare på kort sikt, som att slopa skatten på dricks, men överlag är facken i USA enade i en svidande kritik mot Trump. Sharon Block, som tidigare haft nyckelpositioner i arbetsmarknadsdepartementet, säger till nyhetssajten Axios att det är naivt att tro att Trump kommer att hjälpa fackligt anslutna och arbetarklass: “Det finns inget i hans historia som pekar på att han kommer att hjälpa arbetande människor, särskilt inte i facken” säger Block.