Vårdförbundets krav: 10 000 mer till var fjärde sjuksköterska Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, berättar hur man ska undvika misstagen med lärarlönelyftet när man satsar på sjuksköterskor. Foto: Ulf Huett, Isabell Höjman / TT. Bilden är ett kollage

Vårdförbundets krav: 10 000 mer till var fjärde sjuksköterska

Sjukvården Inför avtalsförhandlingar med SKL driver Vårdförbundet att speciellt skickliga sjuksköterskor ska få ett rejält lönelyft. Förslaget har klara likheter med det kritiserade lärarlönelyftet. Men man kommer inte begå samma misstag, menar förbundet.
10 jan 2019 | 15:39
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

– Den vårdkris vi befinner oss i är egentligen en bemanningskris. Ett stort problem är till exempel att erfarna sjuksköterskor, de som har 15-20 års erfarenhet, väljer att lämna yrket. På många arbetsplatser har den som jobbat längst i själva verket bara varit där i ett år.

Det säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, som i nästa vecka inleder förhandlingar med SKL om det kollektivavtal som ska gälla alla anställda i kommuner, landsting och regioner.

Den vårdkris vi befinner oss i är egentligen en bemanningskris

Inför förhandlingarna har förbundet lämnat över ett antal yrkanden till arbetsgivarna. Stort fokus ligger på att öka lönespridningen. För få väljer att stanna kvar i yrket, säger Sineva Ribeiro, särskilt inom patientnära vård.

– Du ska inte behöva flytta till en administrativ avdelning för att få ökad lön. Om du tittar närmre på lönestatistiken kan du se att löneutvecklingen försvagas någon gång runt när du fyller 35 år för att sedan helt mattas ut vid 40. En specialistutbildning avspeglas aldrig i lön.

Statsbidrag ska finansiera

Ett av yrkandena från förbundet är en så kallad ”särskild lönesatsning på särskilt yrkesskickliga”. De som lever upp till ett antal kriterier ska få 10 000 mer i månaden. Enligt förbundets beräkningar borde den kunna omfatta ungefär en fjärdedel av alla medlemmar. Pengarna till satsningen ska komma från statsbidrag.

– Det finns redan idag statsbidrag för att bland annat öka antalet specialistutbildade. Vi ser att man självklart borde kunna bygga på statsbidrag som möjliggör en satsning för att lösa bemanningskrisen i hälso- och sjukvården, säger Sineva Ribeiro.

Det vi föreslår är att man ska hantera det här helt lokalt

Förbundet listar nio punkter vad ”särskild yrkesskicklighet” skulle kunna innebära, bland annat ”helhetssyn och samband för bättre omvårdnad, flöden och värdekedjor” och ”gott mentor- och handledarskap med tydligt coachande förhållningssätt”.

Men vilka som ska omfattas av satsningen ska avgöras från ett antal kriterier som sätts partsgemensamt på lokal nivå. Exakt vilka individer som sedan lever upp till dem ska även det avgöras partsgemensamt.

Politiker ska inte få forma kriterier

Förslaget har klara likheter med det lärarlönelyft som regeringen Löfven genomförde tillsammans med parterna för några år sedan. Det mötte kritik på ett flertal punkter, från lärare och skolledare såväl som Riksrevisionen. Bland annat var det svårt att veta hur kriterierna skulle tolkas och vad man skulle göra om pengarna inte räckte till att höja lönen för alla som nådde dem, sade man. Lärare runt om hela landet protesterade och sa på flera håll upp sig i protest.

Men misstagen som gjordes i samband med lärarsatsningen ska inte upprepas den här gången, menar Sineva Ribeiro. Vårdförbundet har stor koll på lärarlönelyftet, inte minst eftersom deras förhandlingschef tidigare arbetat för Lärarförbundet.

– För lärarna så formades kriterierna i detalj på högsta politisk nivå, sedan tolkades de lokalt. Det vi föreslår är att man ska hantera det här helt lokalt, det är där man vet bäst hur verksamheten ser ut.

Hon tror också att risken är liten att alltför många skulle nå upp till kriterierna.

– Min erfarenhet säger mig att det snarare kommer att vara tvärtom. De erfarna sjuksköterskorna stannar ju inte kvar, det är ju det som är problemet!

Lönespridning i fokus sedan 20 år

En kritik som fördes mot lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora – hur urvalsprocessen såg ut i en kommun kunde skilja sig radikalt mot systemet i en annan. Sineva Ribeiro ser dock inte någon risk för en sådan kritik.

– Det kommer säkert se olika ut på olika arbetsplatser, olika ställen ställer ju helt olika krav på dem som jobbar där. Sen ser det redan idag olika ut beroende på var i landet du arbetar. Vi har ju haft ett system med sifferlösa avtal och lokal lönesättning sedan år 2000.

Sineva Ribeiro betonar att det här är förslag som lagts inför en förhandling. Exakt hur satsningen ser ut i slutändan går inte att avgöra innan man slutit ett avtal.

– Men ska vi lyckas sluta ett avtal måste vi premiera att det ska löna sig att arbeta patientnära på lång sikt.

10 jan 2019 | 15:39

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Lena 12 jan 2019:

    Hej!
    Hur tänker ni. Var 4:e spec ssk ska få mer i lön. Men vi andra. Arbetat inom iva-vården mer än 20 år.
    Hur ska vi/ni lyckas få folk inom vården med detta.
    Tänk er för!!!!
    Mvh
    Lena Johansson

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev