På senare tid har politiska förslag och förslag från intressegrupper om att skriva av studielån duggat tätt. Poliser, lärare och sjuksköterskor är några yrken som nämnts.
Landsbygdskommittén föreslog i början av 2017 att den som flyttade till en glesbygdskommun efter examen skulle få skriva av sitt studielån, ett system som redan finns i Norge och som flera partier ställde sig positiva till.
Höjt bidrag för pedagogisk komplettering
CSN har också haft möjlighet att göra enkätstudier på utbildningar där man prövat att skapa incitament genom att justera hur stor bidragsdelen är i förhållande till lånedelen i studiemedlet. Detta gäller för den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU), som finns till för den som vill bli lärare och som redan har avklarat högskolestudier i ett eller flera ämnen.
Räkneexempel
Så här kan studielånet och återbetalningstiden se ut för utbildningar som förekommit i förslag om avskrivet studielån:
Polisutbildning 2,5 år: Skuld 192 000 kronor inkl. expeditionsavgifter och ränta. Återbetalningstid 20 år.
Sjuksköterskeutbildning 3 år: Skuld 231 000 kronor inkl. expeditionsavgifter och ränta. Återbetalningstid 22 år.
Lärarutbildning 5 år: Skuld 385 000 kronor inkl. expeditionsavgifter och ränta. Återbetalningstid 25 år.
Källa: CSN
Från 3 augusti 2015 har den kompletterande utbildningen som leder till ämneslärarexamen inom matematik, naturorienterande ämnen eller teknik haft en högre bidragsnivå: bidragsdelen uppgår till 67 procent av studiemedlet, i stället för normala 30 procent. Den 1 juli 2018 utökades den här satsningen till att gälla alla KPU som leder till en ämneslärarexamen. Det uttryckliga syftet för detta har varit just att öka rekryteringen och genomströmningen.
Jag tror inte att människor som funderar på vad de vill göra i livet avgör det utifrån studielånet
CSN genomförde enkätstudier på populationen som haft det högre bidrag. Frågan löd: ”Om du före höstterminen 2018 inte hade kunnat få den högre bidragsnivån inom studiemedlet för dina studier på KPU, vilka konsekvenser hade det fått?”
Hälften hade inte pluggat utan CSN-stöd
Studiemedlet har en väldokumenterad rekryterande effekt, enligt de enkätstudier som CSN gjort genom åren.
Ungefär hälften av studenterna med studiemedel brukar uppge att de inte eller troligen inte skulle ha börjat plugga om det statliga studiestödet inte funnits. Den senaste siffran, från 2017, hamnar på 48 procent. (Det kan vara värt att nämna att ungefär hälften av alla högskolestuderande tar studielån)
– Vi kan förstås inte med säkerhet säga att personerna skulle ha agerat så som de svarar. Det är en svaghet med enkätstudier. Däremot kan vi se att de är hyfsat stabila över tid, även om andelen som säger att de inte skulle ha börjat studera utan studiestödet har minskat något på senare år, säger Carl-Johan Stolt, utredare CSN.
Tolv procent svarade att de inte hade påbörjat utbildningen. Samtidigt svarar fyra procent att de hade gjort något annat och sex procent att de hade skjutit upp sina studier – alltså 20 procent, var femte student, som skulle ha låtit bli att studera eller skjutit upp studierna, enligt enkätsvaren.
Samtidigt svarade 26 procent att de hade varit tvungna att arbeta mer för att kunna studera, och lika många uppgav att de hade behövt låna mer.
Är det alltså rimligt att anta att avskrivning av studielån för vissa utbildningar har en rekryterande effekt?
– Ja, det skulle jag nog säga. Sedan ska man inte överdriva den effekten. Jag tror inte att människor som funderar på vad de vill göra i livet avgör det utifrån studielånet, däremot kanske det väger över till en utbildnings fördel när man redan varit intresserad av den, säger Carl-Johan Stolt, utredare på CSN.
Frågan är också hur stor den rekryterande effekten skulle vara i proportion till kostnaden.
– Studerande som egentligen klarar sig utan studielån skulle förmodligen välja att ta det ändå om de vet att det kommer skrivas av, säger Carl-Johan Stolt.