Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Lärare har slutat för att de känner sig misslyckade” Läraren Tomas Antonsson. Foto: Karin Bromander

”Lärare har slutat för att de känner sig misslyckade”

Skolan En ny utvärdering från Statskontoret beskriver lärarlönelyftet som lyckat. Arbetsvärlden har återbesökt Lerbäckskolan i Lund, där missnöjet bland lärarna tvärtom är stort.
7 Dec 2017

– Sättet det här har genomförts har lett till att lärare slutar för att de känner sig så misslyckade, det borde framgå i utvärderingen.

Det säger Tomas Antonsson, lärare i SO och musik för årskurs 7-9 samt lokalombud för Lärarnas riksförbund på Lerbäckskolan i Lund. När Arbetsvärlden träffade honom för ett år sedan protesterade han och övriga lärare på skolan mot ledningens metod i att bestämma vem som skulle omfattas av löneökningarna. Lärarna vägrade fylla i ansökningar där de skulle motivera varför just de var bra nog. Det kändes som att de satte betyg på sig själva samtidigt som de alla borde uppfylla det som krävdes, säger Tomas Antonsson. Och orättvisorna när vissa valdes ut och andra inte har lett till att flera sagt upp sig.

– I Lunds kommun har vi haft väldigt höga personalomsättningstal det senaste året. Flera lärare på Lerbäckskolan har bytt arbetsplats och sagt att lärarlönelyftet är en anledning till det.

Lärarlönelyftet

2016 avsatte regeringen tre miljarder till lärarlöner, med löfte om att den budgetposten skulle fortsätta finnas oavsett politiska förändringar. Lärarlönelyftet utformades partsgemensamt. Pengarna räcker inte till alla lärare, men klart fler än vad om omfattas av förstelärarreformen. Den lärare som får del av lyftet får mellan 2 500 och 3 000 i månaden.

En av tankarna med pengarna var att de skulle nå ut till fler lärare än regeringen Reinfeldts karriärtjänstereform från 2013. Lärarlönelyftet omfattar många lärare som får mellan 2 500-3 000 i löneökning, medan förstelärarna, som inte är så många till antalet, har en löneökning på upp till 5 000.

+ Expandera

”Inte synd om rektorn”

Tomas Antonsson säger att de på hans skola varken nu eller då har fått någon tydlig information om vilka kriterier som väger tyngst. Över lag har kommunikationen från arbetsgivaren varit dålig. Den enda som reagerat på lärarnas missnöje är hans närmsta rektor, som sagt att det varit väldigt jobbigt att bestämma vem som skulle få och inte.

– Det var väl förstås bra att han gav uttryck för att processen var jobbig, att även rektorer drabbades. Men i slutändan är det ju inte honom det är synd om, när vi har lärare som arbetat i 25 år som nu känner sig bortvalda och misslyckade.

Lön eller lönetillägg?

Bara 40 procent av huvudmännen valde att göra satsningen permanent när den infördes, skriver Statskontoret. De allra flesta lovade bara extra pengar i några år, så långt som de vågade lita på statsbudgeten. Detta är någonting av det som fick störst kritik när lärarlönelyftet genomfördes. En tillfällig löneökning skulle knappast höja attraktiviteten, menade bland andra fackförbunden.

Lund var en av kommunerna som valde den tillfälliga vägen, men i februari i år så bytte de spår. Kommunfullmäktige klubbade igenom att lärarlönerna skulle stärkas permanent. Men enligt Tomas Antonsson är det oklart vad det här egentligen betyder och de har inte fått någon information från arbetsgivaren. I den lönerevision som hunnits med sedan reformen har lärarlönelyftspengarna setts som ett lönetillägg. Huruvida det ses som det eller inte framöver kommer att ha direkt inverkan på hans och de andras lön och på lönespridningen.

Statskontorets utvärdering

Häromdagen kom Statskontoret ut med en utvärdering av Lärarlönelyftet. I den konstaterar myndigheten att det finns goda förutsättningar för att den kan höja lönenivån och attraktiviteten för läraryrket, vilket också var syftet.

Men de lyfter också orosmoment i hur den har genomförts. Lyftet har inte bidragit till att fler lärare söker sig till utsatta områden, vilket var ett av målen. Kommuner och friskolor har också tolkat direktiven väldigt olika, både i hur satsningen ska genomföras och vilka kriterier som väger tyngst i fördelningen av pengarna.  Sättet som Lunds kommun valde att genomföra lärarlönelyftet – att låta lärarna själva motivera sin lämplighet – delas inte av alla huvudmän i landet.

+ Expandera

Lärarförbundet kräver permanent insats

Lärarlyftet utformades i samarbete mellan regering, fackförbund och arbetsgivare. Att de över huvud taget fick till tre miljarder extra till lönerna är en viktig framgång, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Men hon är kritisk till de uppenbara bristerna, såsom att de flesta kommuner bara infört satsningen temporärt.

– Det är inte tänkt att vara en månadspeng under en kort period. Hela intentionen var att skynda på uppvärderingen av lärarna och då måste lönerna höjas permanent. Hur det här ska bli verklighet är en av de faktorer som vi parter behöver bli överens om nationellt.

News

Hon säger också att de pengar som nu avsätts inte räcker hela vägen. En stor del av missnöjet skulle lätta om fler fick högre lön.

– Det räcker inte med tre miljarder! Kommunerna måste ta sitt ansvar och skjuta till mer. I de kommuner där man har gjort det kan vi också se att lärarna är nöjdare.

7 Dec 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.