För två år sedan införde Malmö stad den så kallade Vita jobb-modellen som pilotprojekt med fem upphandlingar. Modellen, som är en av ett flertal sätt som olika kommuner valt att säkerställa krav på sociala hänsyn genom, innebär bland annat att ett företag som vinner en upphandling förbinder sig att tillämpa kollektivavtalsenliga villkor, samt att bara använda underleverantörer med kollektivavtalsenliga villkor. Sedan årsskiftet har modellen nu blivit permanent, och ska innefatta merparten av alla kommunens upphandlingar.
− De företag som deltagit har varit positiva. Många har reagerat med lättnad – äntligen är det någon som bryr sig. De har väl tidigare känt att det varit svårt att konkurrera med företag som har dåliga villkor och därför kan lägga lägre anbud, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för bland annat arbetsmarknad.
Dubbel roll för fackförbund
Modellen utgår från ett samarbete med fackförbund som verkar inom de områden som upphandlingarna omfattar. Facken bidrar med kontrollanter, det vill säga personer som helt enkelt kontrollerar att de krav som ställts i upphandlingen följs. Förutom arbetsvillkoren gäller det områden som facket normalt inte sysslar med, som att kontrollera företagens bokföring så att de är ekonomiskt stabila. Kontrollanterna har också tystnadsplikt; de eventuella oegentligheter de möter på arbetsplatserna de besöker i rollen av kontrollant får de inte senare rapportera till det egna fackförbundet.
”I min värld rör det fackliga uppdraget alla arbetsplatser i Sverige.”
Att fackförbunden har ställt upp gratis har än så länge varit en förutsättning för att Vita jobb-modellen ska fungera. Samtidigt har modellen rönt kritik från näringslivet, som tycker att facken får för mycket makt och för stor insyn. En fråga som också har lyfts kring modellen är att den blir klurig om den omfattar alltför många upphandlingar: Skulle kontrollanterna då vara anställda av facket men de facto jobba heltid åt kommunen?
− Det är såklart också en risk, och det är också en diskussion jag fört med LO centralt. I min värld rör det fackliga uppdraget alla arbetsplatser i Sverige, facket kan inte välja vilka de ska organisera. Hela 2000-talet har ju varit nederlag för fackföreningsrörelsen, med ett stort tapp av medlemmar och påverkan av globaliseringseffekter. Ett sätt att visa att man behövs är försöka stoppa företag som dumpar villkor, och det är ju tyvärr ibland de som vinner kommunala upphandlingar, säger Andreas Schönström.
Merarbete för upphandlarna
När de fackliga kontrollanterna har genomfört sina kontroller ska de rapportera resultaten tillbaka till ansvarig upphandlare, någonting som delvis inneburit merarbete.
− Man ska inte sticka under stol med att det blivit mer att göra för upphandlarna, men när vi väl får snurr på rutinerna ska vi komma till en situation där det inte ses som merarbete utan som en del av arbetet, säger Andreas Schönström.
− Men rent generellt i Malmö och i alla andra kommuner är upphandlingsenheter underbemannade. Det är också ett väldigt krävande yrke: ena dagen ska du upphandla blyertspennor, andra dagen färdtjänst. Det är stora problem med att hitta rätt kompetens, särskilt i mindre kommuner.
Kritik från näringslivet
Emma Johansson är projektledare för Vita jobb på upphandlingsenheten i Malmö stad. Hon säger att det har varit mycket jobb under de senaste åren för att få projektet att fungera. Till skillnad från modeller som använts i andra svenska kommuner, där du under lång tid har förankrat planerna hos alla inblandade, körde Malmö med skarpt läge från start. Upphandlarna fick alltså lösa de problem som uppkom efter hand under pilotprojektet.
”Det har funnits en rädsla för att facket inte skulle kunna vara opartiskt”
Bland annat har de utbildat upphandlare, leverantörer och fackförbund i vad som gäller. Bara en sådan sak som att få tag i rätt kollektivavtal var bitvis krävande, och att sedan översätta de villkor som anges där till krav i upphandlingar. De har under hela projektets gång haft en dialog med externa jurister och bollat de frågor som uppkommit.
− Det mest kontroversiella har ju varit det här att vi har kontrollanter från facket. Vi har fått många reaktioner både från andra kommuner och från leverantörer. Det har funnits en rädsla för att facket inte skulle kunna vara opartiskt, säger Emma Johansson.
Hon tycker dock att det har fungerat väldigt bra med facket som kontrollanter.
− Vi har helt klart varit nöjda med arbetet än så länge. Vi har ju också skrivit konsultavtal med tystnadsplikt, så vi har försökt täcka in alla aspekter som skulle kunna vara orosmoment för andra parter. Vi har också hela tiden en öppen dialog med leverantörssidan.
Ny roll för upphandlarna
Att även följa upp upphandlingar innebär en bitvis ny roll för många upphandlare, och diskussionen om att det är ännu en arbetsuppgift i ett redan betungande arbete har också funnits enligt Emma Johansson.
− Framför allt i början uttrycktes en oro om att det skulle bli än mer att göra, men efterhand har det ändå fungerat bra. Om man väger den lilla extra tiden det tar med uppföljning mot att vi får seriösa anbud är det helt klart värt det.
Emma Johansson hoppas att Vita jobb främst ska ha en preventiv verkan. Under pilotprojektet har det dock inte varit någon skillnad i antalet anbud.
− Det är fortfarande så pass nytt att det är svårt att säga någonting om effekterna, men vi hoppas såklart att det ska skrämma bort oseriösa företag, säger Emma Johansson.
Svårt med krav på anställning av långtidsarbetslösa
Under pilotfasen av Vita jobb-modellen ställde kommunen krav på att företagen som vann upphandlingar även skulle erbjuda jobb till ett antal långtidsarbetslösa. Den delen har dock omformats något när nu modellen har gjorts permanent.
− Sysselsättningsdelen var mindre framgångsrik: Till exempel var det ett byggföretag som precis hade sagt upp personal, som pekade på att ett sådant krav skulle innebära att de fick kringgå LAS. Det är också frågan om matchning. Så när vi nu permanentade Vita jobb har vi i stället sagt att företaget ska erbjuda anställning, praktik eller lärlingsplats, säger Andreas Schönström.
Sedan årsskiftet måste en upphandlare ange särskilda skäl om en tjänsteupphandling inte ska omfattas av Vita jobb, vilket gör att den största delen av upphandlingarna kommer att omfattas. Andreas Schönström tror också att formerna för Vita jobb-modellen kommer att sätta sig under det kommande året, i och med att den används mer och mer.
− Nu inväntar vi utredningen om de nya EU-direktiven. Min högsta önskan är att vi ska kunna ställa krav på kollektivavtal, inte bara kollektivavtalsliknande villkor, säger Andreas Schönström.
Vita jobb-modellen
Förutom krav på kollektivavtalsliknande villkor förbinder sig de företag som vinner en upphandling som omfattas av kraven att:
- - Inte anlita svart arbetskraft, samt att inte använda underleverantörer som anlitar svart arbetskraft.
- - Aktivt kontrollera att underleverantörerna har F-skattebevis, betalar skatter och arbetsgivaravgifter.
- - Inte föra ut vinstpengarna från en upphandling till ett skatteparadis. (Detta krav utreds just nu av SKL på uppdrag av Malmö för att säkerställa att det är lagenligt)
En variant av Vita jobb-modellen användes i Stockholm i mitten av 00-talet, men den avskaffades vid maktskiftet 2006. I det numera rödgrönrosa styrda Stockholm diskuteras nu att återinföra Vita jobb-modellen, och att eventuellt utöka den så att den även rör avtal inom tjänstemannasfären.
Vita jobb är inte den enda modell som används för att säkerställa att krav på sociala hänsyn. I till exempel Göteborg har man valt att lägga upphandlingarna i ett särskilt bolag.