Sofia Råsmar, TCO.
− Det är strategiskt viktigt att se till att offentliga medel används så effektivt som möjligt. Vi upphandlar för 600 miljarder om året så det är dessutom ett lämpligt sätt att främja andra samhälleliga mål, säger Sofia Råsmar, jurist på TCO.
Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt näringsliv håller inte alls med.
− Vår principiella uppfattning är att upphandling främst ska vara affärsmässig, bra och kostnadseffektiv. Att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor tror vi kan få en utestängande effekt.
Han framhåller samtidigt att det nya EU-direktiv som antogs för ett år sedan, och som Sverige ska ha implementerat i lagstiftning om mindre än ett år, lägger större vikt vid möjligheten att ta sociala hänsyn och att då ska lagstiftningen naturligtvis också utgå från direktivet.
Dagens regler är otydliga
I december förra året tillsatte regeringen en utredning som speciellt ska titta på möjligheten att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i offentliga upphandlingar. Uppdraget ska redovisas första september i år.
Sofia Råsmar ser det som mycket positivt att dagens regler ses över.
− Som det är idag skulle man kunna säga att lagstiftningen är ganska fluffig, och det finns en stor osäkerhet kring om man kan ställa den här typen av krav eller inte. Dessutom är det många upphandlingar som överprövas. För att fler upphandlare ska våga ställa den här sortens krav måste lagstiftningen vara tydlig, säger hon.
Att ställa krav på kollektivavtal är inte möjligt
Från flera håll i landet hörs röster om att det ska vara möjligt att ställa krav på inte bara kollektivavtalsliknande villkor, utan krav på att företaget faktiskt skrivit under ett kollektivavtal. Det är dock inte någonting som de tre fackliga centralorganisationerna ställer sig bakom. LO, TCO och Saco har en gemensam position där de uttrycker att det ska gå att ställa krav på villkor i nivå med kollektivavtal.
Lars Gellner, Svenskt näringsliv.
− Att direkt ställa krav på kollektivavtal är inte rättsligt möjligt eftersom det i praktiken skulle innebära att arbetsgivaren tvingades in i en arbetsgivarorganisation, vilket går emot den negativa föreningsfriheten. Det är de flesta experter eniga om. Däremot kan man ställa krav på att den som lämnar anbud i en upphandling ska ha antingen kollektivavtal eller löner och villkor som är i nivå med centrala kollektivavtal, säger Sofia Råsmar.
Lars Gellner ser dock ingen stor skillnad mellan att ställa krav på kollektivavtal och krav på kollektivavtalsliknande villkor.
− I vissa fall blir skillnaden försvinnande liten, i tillämpningen blir det ändå i princip samma sak eftersom du måste följa samma villkor som i avtalet, säger han.
Facket som kontrollanter kontroversiell fråga
Lars Gellner vänder sig också starkt emot att fackförbund ska fungera som kontrollanter av att villkoren som ställts i upphandlingen efterföljs, så som fallet är i Vita jobb-modellen i Malmö.
− Att upphandlade kontrakt kontrolleras har vi absolut ingenting emot, men att de utförs av facket är förkastligt. Det finns flera risker med det eftersom facket faktiskt inte är en neutral part i de här frågorna, de har ett intresse av att företagen följer de villkor som de vill ha igenom.
En av riskerna som Lars Gellner framhåller är att kontrollerna gör att fackliga representanter får stor insyn i företagen, vilket bäddar för ojämna fackliga förhandlingar senare. Om en modell som Vita jobb ska användas skulle han hellre se att exempelvis en revisionsbyrå kunde granska årsredovisningar och andra dokument.
Om fackliga kontrollanter är en bra väg att gå eller inte är dock ingenting som TCO har tagit ställning till.
− Det är positivt att det finns en modell för hur man ställer krav på sociala hänsyn i upphandlingar, sen kan man alltid diskutera vilken modell som fungerar bäst. TCO är positiv till det arbete som gjorts med att ta fram Vita jobb-modellen men tycker även att det är bra om man testar olika modeller, säger Sofia Råsmar.
Sociala hänsyn
Sociala hänsyn skulle kunna beskrivas som icke-ekonomiska krav som inte är det primära målet med upphandlingen: till exempel kan en kommun vilja bygga en förskola och ska upphandla ett byggföretag för jobbet. Samtidigt vill kommunen inte att kommunens förskolor byggs av svart arbetskraft, och ställer därför krav på att företaget som vinner upphandlingen till exempel måste erbjuda sina anställda kollektivavtalsliknande villkor. Det primära målet med upphandlingen är då bygget av förskolan, men den fångar även in en social aspekt.
