Cirka 2,4 miljoner anställda och cirka 500 avtal omfattas av årets stora avtalsrörelse, enligt Medlingsinstitutet.
Och tiden är en central fråga.
Flera TCO-förbund prioriterar frågor som arbetstid, flexpension, och tid för återhämtning, men också löneutfyllnad vid vab och ersättning för obekväm arbetstid.
Unionen omförhandlar flera stora avtal under våren. Teknikavtalet omfattar 76 000 medlemmar och IT-avtalet med IT & Telekomföretagen omfattar cirka 26 000 medlemmar. Båda ska vara klara till 31 mars. Även för avtalet med Svensk Handel, som omfattar cirka 50 000 medlemmar, har avtalskrav lämnats och förhandlingarna ska vara klart till sista april.
Det är både en avtalsfråga men också en attitydfråga.
Tiden är viktig för Unionen. I IT-avtalet kräver man att arbete på obekväm tid ska ersättas med förkortad veckoarbetstid och i teknikavtalet har Unionen exempelvis ställt krav på att all tid där tjänstemannen behöver stå till arbetsgivarens förfogande ska vara arbetstid, reglerad och ersatt. Man vill också att lokala parter ska ta fram policys och riktlinjer för ostörd fritid. I handelsbranschen kräver Unionen att arbetstagaren ska ha möjlighet att välja om ersättningar för förskjuten arbetstid och övertid ska bytas mot ledig tid.
Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.
– Arbetstidsfrågorna är viktiga, men dessutom driver vi väldigt hårt frågan om att öka pensionsavsättningarna för vi ser att det allmänna systemet och tjänstepensionen inte kommer leverera det som folk förväntar sig. Vi måste bygga på med mer avsättningar. Det är en väldigt viktig fråga, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, och lägger till vikten av löneökningar för att säkra reallöneökningar.
Enligt honom har tiden varit en ”väldigt viktig” faktor i de senaste avtalsrörelserna.
– Med tekniken så går det att jobba på ett annat sätt och arbetstiden blir mer flytande. Då får man försöka jobba på andra sätt och säkra upp så man får återhämtning. I de senaste avtalsrörelserna har det varit en väldigt prioriterad fråga som bara delvis går att lösa avtalsvägen, säger Niklas Hjert.
”Behövs en förändring av attityder”
Attityder behöver förändras för att få ordning på tiden. Niklas Hjert pekar på det informella trycket att vara tillgänglig för jobbet och arbeta utan ersättning när man är ledig. Någonting som lätt blir en ond spiral.
– De avtal vi har innebär inte att man är skyldig som individ att svara i telefon på kvällen eller helgen, men det etableras ju gärna en kultur på vissa arbetsplatser att man gör det ändå. Och då gör man det obetalt. Så det är både en avtalsfråga men också en attitydfråga där vi måste stärka våra medlemmar i vad avtalen säger, säger Niklas Hjert.
Ni har också krav på löneutfyllnad vid vab, varför är det viktigt för era medlemmar?
– Framför allt ser vi det som en jämställdhetsfråga. Vi jobbade ju tidigare med utfyllnad av föräldrapenning därför att vi ser att ojämställdhet uppstår typiskt sätt i ett förhållande när man får ett barn. Då väljer någon att trappa ner i sin yrkesutveckling medan den andra kan köra på. Där uppstår löneskillnader och skillnader i karriärutveckling.
Vad Unionen hoppas på är att få bort penningräknandet när det kommer till valet av vem som ska vara hemma med sjukt barn.
– Vad vi vill är att få bort alla ekonomiska incitament så man inte sitter hemma och funderar att ”om jag är hemma så tappar vi så här mycket pengar, om du är hemma så blir det mindre så därför får du vara hemma”, säger Niklas Hjert.
”Har öppnat en ny dörr”
För fackförbunden Vision och Vårdförbundet, som organiserar många så kallade kontaktyrken som är särskilt utsatta vad gäller stress och stigande sjuktal, har kampen om bättre möjligheter till återhämtning satt ett tydligt avtryck i avtalsrörelsen.
Just nu sitter Vårdförbundet i förhandlingar med KFO, Arbetsgivaralliansen och Almega bransch H, det vill säga ambulansverksamhet.
– Det handlar om hälsosamma arbetstider och vila och återhämtning för våra medlemmar. Det är vår viktigaste fråga, säger Annelie Söderberg.
Redan i december kom Vårdförbundet överens med SKL om ett nytt centralt avtal med arbetstidsförkortningar för medlemmar med rotationstjänster som jobbar dag, kväll och natt (avtalet träder dock i kraft först i april 2018 om ingenting händer på vägen).
Det är verkligen arbetstiderna som är vår stora fråga.
Också för de som jobbar ständig natt ska arbetstiden sänkas i det nya avtalet. Det gäller för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.
Däremot lyckades Vårdförbundet inte få igenom arbetstidsförkortningar i kommunerna, som ville ha tid att utreda konsekvenserna av en arbetstidsförändring.
Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet, berättar att avtalet med SKL har lagt en grund för fortsatta krav på bättre arbetstider.
– Vi har öppnat en ny dörr. När SKL har slutit ett avtal med oss, som är vårt stora avtal, om vila och återhämtning vid nattarbete så kommer vi självklart driva det här på samtliga avtalsområden. Vi tar in motsvarande frågor i den privata sektorn nu, säger Annelie Söderberg.
– Det är verkligen arbetstiderna som är vår stora fråga.
Hon är glad över vad man har åstadkommit i avtalet med SKL, ett avtal som alltså kan ge momentum framåt.
– Det vi nu har fått till det är att den som jobbar 20 procent natt får ett arbetstidsmått på 36:20, och den som jobbar 30 procent natt får ett veckoarbetstidsmått på 34:20. För den sänkte vi nästan veckoarbetstiden med fyra timmar i det centrala avtalet, säger Annelie Söderberg.
Den som jobbar 30 procent natt får ett veckoarbetstidsmått på 34/20.
Också frågor om beredskap, jour och ersättning vid obekväm arbetstid är högt prioriterade hos Vårdförbundet. Man har allvarliga farhågor för medlemmarnas stress och hälsa.
– Hälsoeffekten ser man framför allt för de som jobbar ständig natt men man ser också stress i samband med arbete i rotation. Då handlar det om flera saker. Det som är väldigt mänskligt, det vill säga att du inte riktigt kan vara med din familj och förutsägbarheten blir liten, säger Annelie Söderberg.
Och desto mindre förutsägbarhet, desto mer stress, menar hon. Situationen blir särskilt svår när en verksamhet ska bemannas dygnets alla timmar.
– Vid alla bemanningssituationer så blir människor sjuka, barnen blir sjuka, och alla de här luckorna som uppstår ska också bemannas. Då kommer verkligen bristen på förutsägbarhet in. Särskilt när kompetensbristen är så stor idag som den är för våra medlemsgrupper. Det finns för få barnmorskor och sjuksköterskor och biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ute i verksamheterna. Då är det med dem man har som man måste bemanna, säger Annelie Söderberg.
Vision jobbar för ett ”mänskligare arbetsliv” och större lönespridning
Fackförbundet Vision arbetar också för en hälsosammare arbetsplats med mindre stress och mer tid för återhämtning. I december lämnade Vision över avtalskrav till SKL under devisen ”Avtalskrav för ett mänskligare arbetsliv” och lyfte särskilt fram vikten av att kunna påverka sin arbetstid. Avtalet löper ut den 31 mars och omfattar 100 000 medlemmar. Och fler avtal är uppe på förhandling.
– Vi har avtalsrörelse på alla stora avtalsområdena under de kommande två månaderna kan man säga. Då kan man nämna kyrkan, KFS och Fastigo till exempel, säger Karl Lundberg, biträdande förhandlingschef på Vision.
Lönemässigt är lönespridning och inflytande över lönesättningen viktig för Vision – ökad lönespridning ses som nödvändigt för att möjliggöra för medlemmarna att göra lönekarriär. Karl Lundberg betonar också arbetstidsfrågorna.
– På alla områden är det egentligen arbetsmiljö och arbetstidsfrågor på olika sätt som är intressanta för oss, säger han.
Han lyfter fram avsiktsförklaringen om friska arbetsplatser hos SKL som ett exempel.
– Där har vi ett aktivt partsarbete om arbetsmiljöfrågor och där vill vi att även övriga arbetsgivarorganisationer som vi har avtal med ska ha ett liknande arbete där vi tillsammans verkligen ser över arbetsmiljön och situationen för våra medlemmar, säger Karl Lundberg.
Vill få ner arbetstiden till ”normal heltid”
Genom att öka inflytandet över arbetstiden hoppas man kunna minska övertid, jour och beredskap. Till en början handlar det, enligt Karl Lundberg, om att få folk att sluta jobba mer än 40 timmar i veckan och gå ner till en normal heltid. Men han vill också se liknande arbetstidsförkortningar som Vårdförbundet.
– Särskilt då för de som jobbar natt, dygnet-runt verksamheter, HVB-hem och så vidare, säger Karl Lundberg.
Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef på ST. Foto: Kristofer Samuelsson
Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef på ST, lyfter också fram arbetstidsfrågorna som viktiga. ST har avtal både inom privat och statlig sektor i årets avtalsrörelse. Det största avtalet inom statliga sektorn omfattar cirka 60 000 medlemmar. På bolagssidan är det bransch kommunikation och bransch spårtrafik som är tvåa och trea i storleksordning.
– Sedan har vi ganska små avtal som järnvägsinfrastruktur, och högskoleavtalet med Arbetsgivaralliansen som är riktigt litet. Våra bolagsavtal förhandlas om nu på våren och de statliga avtalen på hösten, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Utöver löneökningsavtal så är också en linje om bättre arbetsmiljö viktig, och flexpension på bolagssidan.
På den statliga sidan har trygghetsfrågor och frågor om omställning seglat upp kraftigt till följd av det politiska beskedet att utlokalisera 10 000 statliga jobb från Stockholmsregionen.
– I och med att man nu ska omlokalisera 10 000 statliga jobb så ser vi förbättringsutrymme i vårt omställningsavtal. Det handlar hur man ser på en anställd som inte har möjlighet att flytta när en verksamhet flyttar, vilket stöd den anställde får, säger Åsa Erba-Stenhammar, och fortsätter:
– Det var ganska länge sedan det var ett så här stort svep. Sedan att man flyttar lite verksamheter och så vidare, det är inga konstigheter men nu ligger det i pipeline att 10 000 statliga jobb ska flyttas. Då är vi tillbaka i 1990-talets stora omförflyttningar.
Lärarna vill ha mindre arbetsbelastning
Mathias Åström, förhandlingschef Lärarförbundet berättar att det för lärarna inte är antalet arbetstimmar som är en fråga, utan mängden arbete per timme. Arbetsbelastningen måste, enligt honom, bli mindre för att läraryrket ska vara attraktivt och för att lärarna ska kunna göra ett bra arbete.
– Vi har alldeles för många lärare som kliver av och sjuktalen är i topp, säger Mathias Åström.
Att höja läraryrkets status är fortsatt ett prioriterat mål, något som innebär både högre lön och bättre arbetsförhållanden.
– Det handlar om flera faktorer som en väl utbyggd fritidsverksamhet, en väl utbyggd speciallärarkår som kan gå in och jobba både avlastande och kompletterande. Och i förskolan handlar det om det pedagogiska uppdraget men också om gruppstorleken. För skolledare handlar det om hur många man ska vara chef för.