På tv visas en ny säsong av Morgans Mission som denna gång handlar om mobbning på svenska arbetsplatser. Enligt Arbetsmiljöverkets siffror har antalet anmälda arbetsskador som orsakats av kränkande särbehandling dubblerats sedan 2010, en ökning från 600 fall per år till 1250 fall år 2016.
Samtidigt som debatten pågår skickar svenska kommuner delegationer till Norge för att lära sig hantera mobbning med en metod framtagen av professorerna Helge Hoel och Einar Ståle.
Helge Hoel, som är baserad vid universitetet i Manchester, berättar för Arbetsvärlden över telefon att intresset från Sverige för deras metod ”faktaundersökning” har ökat kraftigt de senaste åren. Det är en metod som bland annat anammats av Norges största företag Statoil. Sverige har däremot ”hamnat på efterkälken” i arbetet mot mobbning.
”Man sätter sig kanske ner och har några samtal men man har inga strukturer för att lösa problemet.”
Generellt är skandinaver ganska dåliga på att klaga, menar Helge Hoel. Genom att ha ett system för klagomål på plats redan innan en konflikt uppstått vill man föregå de dimridåer som kan uppstå i en långdragen konflikt och kunna påvisa vad som hänt med underbyggda fakta.
– Vår utgångspunkt är att saker som rör mobbning och trakassering är komplexa. Organisationer har ofta låtit de här problemen bero för att de inte hittar några lösningar. Man sätter sig kanske ner och har några samtal men man har inga strukturer för att lösa problemet, därför finns mobbningen ofta kvar i organisationen, säger Helge Hoel.
Professorernas metod går i korthet ut på att ha en policy och riktlinjer på plats från början och systematiskt följa upp klagomål med hjälp av opartiska utredare som tar fram en rapport.
– Problematiken i Sverige är att man väldigt ofta försökt prata sin väg ut och hitta någon slags konsensus där man delar på skulden och säger att egentligen är det arbetsmiljön som är problemet, och att alla parter har ett ansvar. Utan att faktiskt ta reda på vad som skett och om någon kan anklagas för något de inte borde ha gjort, säger Helge Hoel.
Lagen sviker mot mobbning
Ett problem är att det i många fall är en chef som är mobbaren, vilket kan försvåra en intern utredning. Och någon lagstiftning mot mobbning i arbetslivet finns heller inte.
I ett av de mest uppmärksammade fallen av vuxenmobbning i Sverige, som ledde till att en socialsekreterare i Krokom begick självmord 2010, dömdes två chefer till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott. Men arbetsledaren som enligt vittnesmål varit den mest aktiva mobbaren åtalades inte eftersom hon inte delegerats arbetsmiljöuppgifter.
”Vi behövde förflytta debatten till att mobbningen är ett problem som den som blivit utsatt för behöver kunna få pröva vid domstol.”
Fackförbundet Vision har länge drivit frågan om en lag mot mobbning i arbetslivet och har gått så långt att man tog fram ett eget lagförslag 2012. De fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco tog upp handsken och efterlyste i en debattartikel i DN en utredning om en ny lag, där man bland annat uppmanade regeringen och riksdagen att ta intryck av Visions lagförslag. Vänsterpartiet lade en motion om en ny lag som, enligt Carola Löfstrand, ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor på Vision, möjligen var för konkret för riksdagen.
I mars förra året fick Arbetsmiljöverket en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö där bland annat regler om kränkande särbehandling ingår, men lagskyddet förblir svagt.
Carola Löfstrand, Vision.
Carola Löfstrand, som också har arbetat med att ta fram Visions lagförslag, är ändå glad för att det har uppmärksammats och att man lyckats flytta fram debatten.
– När vi presenterade det här lagförslaget fick vi stor uppmärksamhet eftersom det belyste luckan i dagens lagstiftning. Vi ansåg att debatten behövde förflyttas från frågan om mobbningen i arbetslivet ens var ett problem, och förklara varför facken saknar ett rättsligt verktyg för att driva just mobbningsärenden till domstol, säger hon, och fortsätter:
– Vi behövde förflytta debatten till att mobbningen är ett problem som den som blivit utsatt för behöver kunna få pröva vid domstol, som vid trakasserier.
För att det ska vara möjligt behöver luckan i lagstiftningen täppas till.
”Vårt lagförslag skulle innebära att vi som fackförbund kan driva ett skadeståndsärende gentemot arbetsgivaren.”
– Vårt lagförslag skulle innebära att vi som fackförbund kan driva ett skadeståndsärende gentemot arbetsgivaren för vår medlem som utsätts för mobbning. Så att medlemmen får sin sak prövad i Arbetsdomstolen och skadestånd om det slås fast att det rörde sig om mobbning och arbetsgivaren inte vidtagit åtgärder. Den som utsatts får då en slags upprättelse och ett erkännande som många i dag inte får, säger Carola Löfstrand.
Dessutom tror hon att en lag – och risken att få betala skadestånd – skulle öka insatserna för det förebyggande arbetet mot kränkande särbehandling.
Får ni in fler ärenden om mobbning?
– Det vi kan se är en ökning av omplaceringar och uppsägningar på grund av personliga skäl, där det till exempel anges att grunden är samarbetssvårigheter, anklagelser om misskötsel och så vidare. Skrapar man lite på ytan av de här sakerna så visar det sig att sträckan dit alltför ofta har inslag av en dysfunktionell arbetsplats med kränkningar på olika sätt, som inte arbetsgivaren åtgärdat i ett tidigt skede, säger Carola Löfstrand.
Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson, säger att det fortfarande inte finns något uppdrag om en utredning om lagstiftning. Däremot kommer Ylva Johansson prata om frågorna i ”Efter tio med Malou” i tv4 imorgon tisdagen den 21 mars.
– Det som finns i dag är Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer, säger Natali Sial.
Frågar sig vari motståndet ligger
TCO:s chefsjurist Lise Donovan hör till de som frågar sig varför en utredning inte kommer till skott.
– Mobbning som ett problem på arbetsplatser är någonting som har diskuterats länge inom TCO. Jag har faktiskt väldigt svårt att se vari regeringens motstånd mot lagstiftning i den här frågan ligger, man borde åtminstone tillsätta en utredning för att ta tag i frågan, säger Lise Donovan.
”Den som utsätts för mobbning på arbetsplatsen kan uppleva att man inte får tillräckligt med hjälp av facket.”
Hon påpekar att det i de flesta fallen är chefen som mobbar en medarbetare. Den som blir mobbad i arbetslivet finner sig därför ofta i underläge.
Lise Donovan, TCO.
– Den som utsätts för mobbning på arbetsplatsen kan uppleva att man inte får tillräckligt med hjälp av facket, det beror på att vi inte har några egentliga juridiska verktyg, såvida mobbningen inte bygger på någon form av diskriminering. Då kan man luta sig mot diskrimineringslagen och få skadestånd, säger Lise Donovan.
I dagsläget är man i mångt och mycket begränsad till att jobba förebyggande mot mobbning som en arbetsmiljöfråga.
– Och då ser vi det ur ett organisatoriskt och socialt perspektiv, men det finns inte något system som utgår från den enskilde individen för att få bukt med mobbning eller att få upprättelse. Jag menar att det behövs både och, säger Lise Donovan, och fortsätter:
– Det som skulle behövas är en civilrättslig lag mot mobbning i arbetslivet så att det finns ett regelverk att använda sig av.