I Frankrike trädde en ny lag i kraft den 1 januari som förbjuder arbetsgivare att kräva av sina anställda att de är tillgängliga på mejl efter arbetstid.
Bakgrunden till lagen är studier som visar att den franska befolkningen lider av stor stress. Inte mindre än 12 procent av den arbetsföra befolkningen i Frankrike lider enligt en studie av utbrändhet; en annan studie visar att över en tredjedel regelbundet jobbmejlar på fritiden.
För att få bukt på problemet har man i Frankrike alltså vänt sig till lagstiftning. Men problemet med ökad tillgänglighet efter arbetstid är inte unikt för Frankrike.
”Det är väldigt lätt att det skapas en kultur på en arbetsplats utav den här tillgängligheten.”
I Sverige vill facken gärna lösa frågan med kollektivavtal där det finns möjlighet att ställa krav på tillgänglighetspolicys – anpassade efter lokala förhållanden på arbetsplatserna.
– Det här är i första hand en fråga för parterna att lösa eftersom vi vill reglera det mesta av arbetsmarknaden via avtal, via parterna. Och i det här fallet tycker vi att man ska ta det här lokalt på sin arbetsplats – att man har en lokal uppgörelse om vad som förväntas av en när det gäller tillgänglighet, säger Unionens samhällspolitiske chef Henrik Ehrenberg till Arbetsvärlden.
Han poängterar vikten av att det finns en policy på arbetsplatsen som tydliggör vad som förväntas av den anställde: vad som är skillnaden mellan en brådskande kontakt och icke brådskande kontakt, när man har rätt att stänga av mobilen och under hur lång tid.
Flexibilitet uppskattat av många
Många arbetstagare har nytta av flexibilitet och därför vill man från fackens sida ogärna se att lagstiftarna griper in. Trycket på att vara tillgänglig kommer inte heller bara från arbetsgivaren utan kan också uppstå från kollegor eller kunder.
Vision har i sina avtalskrav till SKL krävt att arbetstagarna ska få mer inflytande över sin arbetstid och därmed möjlighet att skapa en bättre balans mellan arbete och fritid. Carola Löfstrand, ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor på Vision, betonar att lagstiftning är ett trubbigt verktyg eftersom olika arbetsplatser har olika villkor.
– Beroende på bransch och yrke kan det skifta om det ses som ett generellt problem eller inte. Vi har också perspektivet att vi har olika behov i olika livskeden. Vi tycker att det är viktigt att individen har ett starkt inflytande över hur man lägger upp sin arbetstid. Att det är arbetsinsatsen som räknas och inte främst att du gör det på kontoret mellan vissa fasta klockslag.
”Vi måste prata om vad som händer med oss när vi är ständigt tillgängliga och vår fritid blir ofri.”
Även hon lyfter fram vikten av att budskapet från arbetsgivaren är tydligt.
– Det är viktigt att som anställd veta vad arbetsgivaren förväntar sig för arbetsinsats, vad motsvarar min heltid? Det är den diskussionen som är så viktig att återkommande ha med sin chef när man har lite mer flytande arbetstider, eller så kallade förtroendearbetstid.
I förra årets avtalsrörelse hade Vision krav på tillgänglighetspolicys för fastighetsbranschen, ett krav som man har också i år.
– Formuleringen på SKL:s sida täcker in väldigt mycket, så där får vi se hur diskussionerna går. Vi vill inte avslöja för mycket. Det beror också på vad arbetsgivarsidan kommer med, säger Carola Löfstrand.
Lojalitet mot arbetsgivaren kan skjuta fram gränserna
Den generella tillgänglighetsfrågan är en svår fråga att hantera. Pressen på att vara tillgänglig kan vara outtalad och komma från många håll. Rätt som det är arbetar någon in på småtimmarna utan att begära ersättning.
– Det är lätt att det skapas en kultur på en arbetsplats av hög tillgänglighet, när anställda har en hög lojalitet till verksamheten. Samtidigt utgör inte längre tekniken begränsningar för att ständigt kunna bli nådd eller för att utföra arbete på annan plats. Då måste vi prata om vad verksamhetens behov är och vad som händer med oss när vi är ständigt tillgängliga och vår fritid blir ofri, säger Carola Löfstrand.
Det är en utmaning som arbetsgivarna, facken – och samhället – står inför.
– Vad händer med de sociala relationerna när arbetsmiljön flyttar in i hemmiljö? Ja då behöver vi ha begränsningar som gör att man faktiskt får vara hemma och få återhämtning och känna sig fri. Genom kollektivavtal kan vi skapa en ”grundplatta” så vi har tillgänglighetspolicys och det inte skapas ohälsosamma kulturer på arbetsplatserna, säger Carola Löfstrand.