– Jag blev förvånad, men glatt förvånad – alla åtta partier har ju ställt sig bakom kommitténs slutbetänkande om utlokalisering av 10 000 statliga jobb, säger ST:s ordförande Britta Lejon till Arbetsvärlden.
Det var på torsdagen som facket ST anordnade ett seminarium för att diskutera Landsbygdskommitténs förslag om utlokalisering av statliga jobb. ST har kritiserat förslaget redan när det dök upp i Landsbygdskommitténs delbetänkandet 2016.
I Landsbygdskommitténs huvudbetänkande upprepades förslaget, och alla riksdagspartier har ställt sig bakom slutbetänkandet.
Man ska se slutbetänkandet som en idéspruta.
Utredaren från Statskontoret konstaterar på seminariet, efter Arbetsvärldens fråga, att de myndigheter som skulle komma i fråga för utlokalisering har ungefär 300-500 anställda.
Så förslaget om 10 000 tjänster skulle alltså motsvara utlokalisering av 20 myndigheter?
–Landsbygdskommittén har massor av förslag, både högt och lågt, och det krävs många åtgärder, sade Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg Johansson. Det är hela skalan av förslag, med 75 olika punkter, som är viktigt och det är så lätt hänt att man fokuserar på enskilda frågor.
”Det var nog mer en sammantagen effekt av alla åtgärder som skulle skapa 10 000 jobb i landet.”
Socialdemokraternas Hans Ekström fyllde i med att man ska se slutbetänkandet som en idéspruta.
–Det föds samtidigt nya statliga jobb. Det var nog mer en sammantagen effekt av alla åtgärder som skulle skapa 10 000 jobb i landet.
ST välkomnar omsvängningen
En förvånad Britta Lejon konstaterade att ST nog hade tolkat Landsbygdskommitténs slutbetänkande som att 10 000 statliga jobb just skulle flyttas från Stockholm och ut i övriga delar av landet. "Kommittén rekommenderar att 10 000 tjänster vid statliga myndigheter i Stockholms FA-region under en 5 till 7-årsperiod omlokaliseras till FA-regioner i behov av statliga arbetstillfällen."
Så skriver Landsbygdskommittén om utlokalisering
– Men det är lite intressant om det finns andra tolkningar av det, konstaterade hon då.
Varken Hans Ekström eller Acko Ankarberg Johansson ville sia mer om vilka av kommitténs förslag som kan bli verklighet och vilka som inte kan bli det.
– Man försökte hitta enighet, men det finns många förslag som kräver departementsarbete innan det blir skarpt, förklarade Kristdemokraternas partisekreterare.
Senast den 22 mars ska de cirka 400 remissinstanserna vara klara med sina yttranden, och först våren 2018 riksdagen få en landsbygdspolitisk proposition från regeringen.
Dagen efter seminariet utvecklar Britta Lejon, ST:s ordförande:
–Jag är jätteglad om de signalerar att de ser behov av att rusta upp staten i glesbygden, och att det inte enbart handlar om att flytta befintliga jobb. Vi har också ett behov av att göra saker som vi hittills inte gjort tillräckligt av – som infrastruktur, där staten behöver ta ett större ansvar för infrastruktur som tillgången till bredband, säger Britta Lejon.
– Alla håller ju med om att vi ska ha ett Sverige som håller ihop, men frågan är: hur åstadkommer man det?
Förbereder flytt
ST är just nu inne i ett arbete med att stötta medlemmar i de myndigheter som redan håller på att utlokaliseras.
– Vi har också diskussioner om hur vi bäst stöttar myndigheter som berörs i framtiden.
Det låter som att ni är säkra på att fler utlokaliseringar väntar?
–Självklart gör vi det, när alla åtta riksdagspartier ställer sig bakom betänkandet och både civilministern och statsministern har sagt att fler ska utlokaliseras. Det vore att svika vårt uppdrag om vi inte utgick ifrån det. Vi jobbar ganska mycket med den frågan.