Idag på morgonen utbytte Teknikföretagen och industrifacken Unionen, Sveriges Ingenjörer och IF Metall yrkanden inför avtalsrörelsen på Teknikföretagens kontor på Storgatan i Stockholm. Parterna redogjorde för sina ståndpunkter på två olika pressträffar.
Arbetsgivarna vill liksom facken ha ett ettårigt avtal.
Teknikföretagen förhandlingschef Tomas Undin förklarar att arbetsgivarna inte tycker att fackens krav i avtalsrörelsen tar hänsyn till det allvarliga ekonomiska läget.
− Därför lägger vi ett motförslag för första gången. Det har inte skett tidigare i Industriavtalets historia, säger Tomas Undin.
Han hänvisar också till att det varit ett starkt tryck kring krav på lönelyft, bland annat från gruvarbetarna i Malmfälten och från Seko som demonstrerat utanför Teknikföretagens kontor.
Riksbankens inflationsmål är utgångspunkt
Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg pekar på Riksbankens inflationsmål på 2 procent som en utgångspunkt när Teknikföretagen valt nivå på sitt lönebud.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt tycker det är överraskande och avviker från det brukliga att arbetsgivarna kommer med ett konkret bud.
Industriförhandlingarna
Tanken är att parterna inom industrin går första och sätter märket − industrinormen − som ska vara riktmärke för alla andra löneförhandlingar. Detta bygger på att man anser att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska bestämma löneökningstakten och vad som är rimligt för de svenska företagens internationella konkurrensförmåga.
Industriavtalet är grunden för avtalsförhandlingarna mellan fack och arbetsgivare i industrin. Det slöts 1997 och har omförhandlats 2011 och 2016.
Facken bakom avtalet är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
Arbetsgivarorganisationer bakom avtalet: Teknikföretagen, Grafiska företagens förbund, Gröna arbetsgivare, IKEM, Industriarbetsgivarna, Jernkontoret, Livsmedelsföretagen, Skogsindustrierna, SveMIn, TEKO samt Trä- och Möbelföretagen
− Den övergripande reflektionen är att vi står långt ifrån varandra. Det är stor skillnad mellan 2 och 4,4 procent.
Han fortsätter:
− Vi tror inte på engångsbelopp utan vill ha nivåhöjande påslag. För oss är det också viktigt att satsa på lägstalönerna..
Unionens ordförande Martin Linder förklarade att arbetsgivarnas argument inte givit facken anledning att ändra de krav som facken inom industrin la fram i slutet av oktober. Facken redogjorde också för de krav som de särskilt lyfter fram i förhandlingarna med Teknikföretagen. För Unionens del handlar det bland annat om en gemensam vägledning för distansarbete och kompensation både i ledig tid och pengar för arbete på obekväma tider.
Kan gå med på arbetsgivarnas krav
Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Anna Nordin redogjorde för arbetsgivarnas andra krav. Det handlar om mer flexibel arbetstidsförläggning för arbetarna i IF Metall och möjlighet att sluta lokala avtal om lägre löneökningar än i det centrala avtal med IF Metall. Den möjligheten finns redan i avtalen med Unionen och Sveriges Ingenjörer. Dessutom vill arbetsgivarna lokalt se en gemensam löneprocess med alla tjänstemän − för medlemmar i både Unionen och Sveriges Ingenjörer. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt kan tänka sig det, om det inte innefattar att Unionen ska släppa krav på individgaranti och satsning på lägstalönerna.
Förhandlingsgången
Efter nyår börjar förhandlingarna om nya kollektivavtal inom industrin. Förhoppningen är att fack och arbetsgivare ska ha slutit avtal före sista mars då avtalen inom industrin löper ut. Under den sista månaden sker förhandlingarna i Opos regi. Opo är industrins egna medlare. Det finns 8 opartiska ordföranden och alla har tidigare haft förhandlingsuppdrag för fack eller arbetsgivarorganisationer. Om parterna inte enats om ett nytt avtal före 1 april så råder inte längre fredsplikt. År 2023 kommer 450 kollektivavtal att löpa ut och förhandlas om. På avtalsområdena arbetar 2,2 miljoner anställda. I landet finns 650 kollektivavtal. (Källa: Medlingsinstitutet)
Mörk bild av ekonomin
Fack och arbetsgivare har olika bedömningar av det ekonomiska läget och den närmaste tidens ekonomiska utveckling. Facken pekar på att industrin går bra, lönsamheten är god, de svenska exportföretagen vinner marknadsandelar och kostnaderna ligger lägre än snittet i Europa och betydligt lägre än i det främsta konkurrentlandet Tyskland. Arbetsgivarna ser en betydligt mörkare bild med större ökning av kostnaderna än i andra länder i Europa, sämre produktivitetsutveckling än i andra länder, ökade energipriser och en kraftig nedgång i ekonomi.
− Vi har olika syn på verkligheten. Arbetsgivarna ser kronans sjunkande värde som huvudskälet till att industrin klarar sig bra. Det håller vi inte med om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Kan inte ta ansvar för dem med låga löner
Inflationen är betydligt högre än fackens krav på löneökningar på 4,4 procent och landets löntagare kommer få sänkt reallön. Unionens ordförande Martin Linder säger att kravet på en låglönesatsning är ett sätt att försöka möta den höga inflationen och kompensera dem som har låga löner.
Något sådant vill dock inte arbetsgivarna gå med på. Teknikföretagens Tomas Undin säger:
− När det gäller anställda som har svårt att klara sig kan inte arbetsgivarna ta det fulla ansvaret för dem.
Det är ju bara ett LO-förbund som står vid sidan om LO-samordningen.
Fack och arbetsgivare har även olika syn på vad fackens lönebud kostar. Arbetsgivarnas Tomas Undin hävdar att det skulle kosta mellan 4,4 och 5,2 procent till följd av låglönesatsningen. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt säger att kostnadsökningen på Unionens Teknikavtal blir 4,4 procent. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikälä säger att kostnadsökning på IF Metalls Teknikavtal blir 4,5 procent medan det för LO som helhet hamnar på 4,6 procent.
Industrifackens krav
- Löneökningar med 4,4 procent. Kravet är utformat så att löneutrymmet på varje avtalsområde ska öka med 4,4 procent. Facken vill satsa särskilt på avtalsområden med lågt löneutrymme. För arbetsgivarna innebär fackens krav att de sammanlagda kostnaderna för löner och andra ersättningar till de anställda ska öka med 4,4 procent.
- I de avtal som har regler om lägsta löneökning ska den vara 820 kronor per månad
- I avtal som har regler om lägstalöner eller minimilöner ska de öka med minst 1600 kronor per månad
- fasta ersättningar ska höjas med minst 4,4 procent
- ytterligare avsättning ska göras till arbetstidsförkortning, deltidspension/flexpension - beroende på vilka regler som finns i avtalet. Kostnaden för detta räknas in i den sammanlagda löneökningen.
- kraven gäller ett ettårigt avtal
Förbundsspecifika krav gentemot Teknikföretagen
Unionen:
- En gemensam vägledning för distansarbete
- Ersättning både i ledig tid och pengar för arbete på obekväm arbetstid
Sveriges Ingenjörer bland annat:
- komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor
IF Metall bland annat:
- rätten till återanställning även för tillfälligt anställda
”Märker kommer fungera”
Den höga inflationen har gjort att Transport inte ställt sig bakom LOs gemensamma avtalskrav. Det finns dock ingen större oro för att modellen inte ska fungera. Inte heller finns några större farhågor om industriparternas förmåga att skapa normerande avtal.
− Vår bedömning är att modellen är stark och kommer leverera ett märke. Det finns god uppslutning bakom våra krav. Och det är ju bara ett LO-förbund som står vid sidan om LO-samordningen säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Teknikföretagens avtalslinje
- 2 procents lönelyft
- engångsbelopp 3000 kronor
- ett ettårigt avtal
- gemensam löneprocess för alla tjänstemän på en arbetsplats
- mer flexibel arbetstidsförläggning för IF Metall
- möjlighet att lokalt med IF Metall sluta avtal om lägre lönepåslag än i det centrala avtalet
IF Metalls Veli-Pekka Säikälä konstaterar att det är svårt att sluta avtal på någon annan nivå än märket.
Anna Nordin, biträdande förhandlingschef hos Teknikföretagen, säger:
− Även om det finns utmaningar så tror jag märkessättningen kommer fungera väl till följd av den goda samordning som finns på arbetsgivarsidan och som i stor utsträckning även finns hos facken.