Almega: ”Kan bli en besvärlig avtalsrörelse 2023” Stefan Koskinen, Almega. Foto: Christine Olsson / TT.

Almega: ”Kan bli en besvärlig avtalsrörelse 2023”

Avtalsrörelsen I höst börjar parterna att förbereda nästa stora avtalsrörelse. Osäkerhetsfaktorer som den höga inflationen fanns redan före Rysslands storskaliga invasion i Ukraina, nu är de ännu fler. ”Det kan bli en väldigt besvärlig avtalsrörelse”, sade Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen på Medlingsinstitutets konferens förra veckan.
4 mar 2022 | 14:13
+1
0
+1
1
+1
0
+1
2
+1
2
+1
1

Medlingsinstitutets rapport om 2021 års avtal och lönebildning hade redan flera dramatiska händelser att ta hänsyn till när rapporten skrevs i vintras. Både den snabba konjunkturnedgången i pandemins inledning 2020, de framskjutna löneavtalen och senast den kraftiga inflationen i slutet av 2021 har försvårat analyserna.

På Medlingsinstitutets konferens i förra veckan konstaterade generaldirektören Irene Wennemo att faran för hög inflation länge har varit en icke-fråga.

– Nu plötsligt har vi så mycket större förändringar, och då är det skönt att vi har lite tid på oss innan vi behöver sätta ett nytt märke, sade hon.

När riksbankschefen Stefan Ingves besökte finansutskottets utfrågning den här veckan, sade han att redan när Riksbanken gjorde bedömningar av utsikterna i sin rapport den 10 februari var inflationsutvecklingen osäker.

– Den senaste utvecklingen i Ukraina förstärker det intrycket ytterligare, sade Stefan Ingves.

Kraftigare svängningar i USA än Sverige

Inflationen i januari var i Sverige 3,9 procent (KPIF), något lägre än i december 2021. Petter Hällberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet, berättar att de kraftigt stigande priserna i slutet av 2021 ska ses i skenet av att ekonomin gjorde tvärnit 2020, då bland annat priset på råolja sjönk till mycket låga priser. När prisökningen sedan kom, drevs den till stor del av energipriserna.

I USA har inflationstakten varit väldigt hög, och priserna har inte ökat så snabbt på 40 år. Där har samtidigt lönerna först minskat 2020 för att sedan öka kraftigt under 2021.

I Sverige ökade de svenska konsumentpriserna snabbt i slutet av förra året. Däremot ser inte den svenska löneutvecklingen ut på samma sätt som i USA. Här hänger den främst ihop med de centrala avtalen.

– Och det är lite svårt att följa utvecklingen och se några trender, säger Petter Hällberg. Kurvan över den svenska löneutvecklingen löper berg- och dalbana genom pandemin, konstaterar han. Det beror på att många avtal som skulle slutas 2020 sköts framåt i tiden på grund av pandemin.

Nedgången av köpkraften är den största sedan 1993. Men över helåret 2021 är det fortfarande en viss positiv köpkraft.

Utslaget på två år, 2020–2021, blir löneutvecklingen enligt Petter Hällberg cirka 1,8 procent i årsgenomsnitt. På grund av den höga inflationen i slutet av 2021 minskade dock löntagarnas köpkraft. Reallönen för en genomsnittlig löntagare minskade med 2,2 procent i december enligt färska beräkningar från Medlingsinstitutet. Petter Hällberg:

– Nedgången av köpkraften är den största sedan 1993. Men över helåret 2021 är det fortfarande en viss positiv köpkraft. Och tittar vi på hela pandemin har reallönerna ökat nästan lika mycket under åren 2020–2021 som åren före pandemin.

Inflationsförväntningarna viktiga

Frågan är: vad händer i nästa stora avtalsrörelse som börjar förberedas i höst, om inflationen blir kvar på en hög nivå?

– Intressant för lönebildningen är hur inflationsförväntningarna påverkas, säger Petter Hällberg. De har stigit överallt i världen, men vid den här mätningen förväntades inflationstakten dämpas så småningom.

Högst inflationsförväntningar på kort sikt finns i USA: 2,5 procent på ett års sikt. Inom Euroområdet är förväntningarna betydligt lägre, bara 1,7 procent. I Sverige förväntas inflationen ligga på cirka 2,4 procent om ett år, betydligt lägre än den faktiska inflationen den här vintern, för att långsamt sjunka till Riksbankens inflationsmål på 2 procent om fem år.

Men samtliga inflationsförväntningar mättes långt innan Ryssland inledde sin storskaliga invasion i Ukraina, och före nedläggningen av gasledningen Nord stream 2 och besluten i omvärlden om restriktioner mot ryska intressen.

Kompensationskrav

Hög inflation kan orsaka kompensationskrav från de fackliga förhandlarna, framför allt om medlemmarnas köpkraft minskar. Högre nominella lönekrav kan i sig bli inflationsdrivande, något som var vanligt under 1970- och -80-talet.

Samtidigt visar Medlingsinstitutets rapport att 2021 liksom 2020 var ett av de allra lugnaste åren på svensk arbetsmarknad: noll förlorade arbetsdagar på grund av stridsåtgärder på arbetsmarknaden.

Har parterna varit lugna under en period vill de ofta ha mer i nästa avtalsrörelse. Det andra riskmomentet är var inflationen hamnar.

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega som medverkade på Medlingsinstitutets seminarium, trodde redan före Rysslands invasion att det kan bli en väldigt besvärlig avtalsrörelse nästa år.

– Det följer dels en viss logik: Har parterna varit lugna under en period vill de ofta ha mer i nästa avtalsrörelse. Det andra riskmomentet är var inflationen hamnar. Där har vi från arbetsgivarna tidigare velat titta på dagens inflation, men vi har inte varit så framgångsrika.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall. Arkivbild: Jessica Gow/TT

– Ni har ju sagt i femton år att vi ska gå på den faktiska inflationen, kontrade IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä som också medverkade vid seminariet. Medan vi utgår ifrån att Riksbanken står fast vid sitt inflationsmål på 2 procent. Sedan kan det vara så, att det går väldigt bra för svensk industri, och det kan göra att vi anpassar våra krav.

– Vi får hoppas att LO:s linje blir framgångsrik även den här gången, sade Stefan Koskinen.

Höjda energipriser höjer lönekraven

På en fråga till IF Metall om vilken betydelse det faktum har för avtalsrörelsen att det svider i medlemmarnas plånböcker att tanka bilen, svarade Veli-Pekka Säikkälä att höjda bensinpriser förstås orsakar krav från medlemmarna på högre löneökningar.

– Men när energipriserna ökar är det inte självklart att företagens möjligheter att höja lönerna ökar. Går det däremot väldigt bra för svensk industri, kan det göra att vi anpassar våra krav efter det. Då är jag mer orolig för hög inflation. Men vi klarade finanskrisen 2008, vi klarade pandemin. Jag tror att vi kommer att klara även det här.

Det är extremt svårt för parterna att hantera när man får den här osäkerheten kring inflationsförväntningar.

Medlingsinstitutets konferens hölls samma dag som Ryssland startade den storskaliga invasionen i Ukraina. Irene Wennemo medgav redan på seminariet att Ukrainakriget troligen kommer att spilla över också på den svenska lönebildningen.

Irene Wennemo, Medlingsinstitutets GD.
Arkivbild: Janerik Henriksson/TT

– Ja, den påverkas av externa chocker. Jag tänker till exempel på tiden under Koreakrisen 1951. Vi hade aldrig haft så hög inflation som just då, den steg till mer än 20 procent. Det är extremt svårt för parterna att hantera när man får den här osäkerheten kring inflationsförväntningar. Tage Erlander skrev i sina dagböcker att han försökte tala LO till rätta för att de inte skulle höja lönerna lika mycket.

– Det är lite de utmaningar vi har i partssystemet i dag, just att vi har en lite större osäkerhet i inflationsmålet, fortsätter hon. Men vi har också varit duktiga på att hantera sådant i Sverige. Och nu kommer det bli ännu lite svårare, vi får inte den där snabba nedgången som vi hoppades på.

4 mar 2022 | 14:13
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Ämnen:
#Avtal 2021
Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev