En aggressiv desinformationskampanj riktad mot den svenska socialtjänsten har under den senaste tiden fått stor spridning på sociala medier.
I tiotusentals inlägg på digitala plattformar – vilka bland annat inkluderar filmer på gråtande barn och hashtaggar som #slutakidnappavårabarn – anklagas svenska myndigheter för att röva bort barn och för att missbruka befogenheter i lagen om vård av unga, LVU.
Enligt Myndigheten för psykologiskt (MPF) försvar inleddes kampanjen redan i slutet av december på en arabiskspråkig sajt, men tog först verklig fart den 19 januari då ett videoklipp innehållande påståenden om att socialtjänsten ägnar sig åt handel med muslimska barn, blev viralt och uppmärksammades i flera arabisktalande medier.
Många av våra medlemmar säger att arbetsbelastningen är så hög att de inte alltid har möjlighet att göra detta
– Nu såg vi även att det fanns en koordinering i agerandet, som inte bara handlade om att ge uttryck för en åsikt. Och när vi tittade på det såg vi att flera inblandade, särskilt upphovsmannen till sajten det ursprungligen kom ifrån, hade gett uttryck för att stödja Islamiska staten bland annat, uppger Mikael Tofvesson, chef för den operativa avdelningen på MPF, till TT.
Vill skapa misstänksamhet och hat
Enligt MPF har personer uppmanat till våld mot socialtjänsten och det har framförts hot om terrorattacker, och personer i Sverige som pekats ut som säkerhetsrisker har i samband med detta hängt ut enskilda tjänstemän inom socialtjänsten med namn. Och enligt MPF finns det tydliga tecken på att kampanjen kommer att växa i styrka.
Veronica Magnusson, ordförande i Vision, följer utvecklingen som hon beskriver situationen som obehaglig.
– Det är oroväckande att den här kampanjen uppenbarligen når väldigt många människor och riktar in sig på att skapa misstänksamhet och hat mot socialtjänsten. Och förutom att våra medlemmars säkerhet äventyras av detta är den långsiktiga risken att människor i behov av stöd från socialtjänsten inte vänder sig till myndigheten eftersom man tror att barnen då kommer att kidnappas, säger Veronica Magnusson.
Har ni på facket nåtts av information om att desinformationskampanjen har påverkat era medlemmars yrkesutövning?
– Våra medlemmar har berättat att det i vissa fall är barnen själva som avråder föräldrarna från att kontakta socialtjänsten om de befinner sig i en stökig situation. De skrämmer dem och säger att om socialtjänsten kopplas in så kommer de att kidnappas, säger hon.
Vanligt med diffusa hot
Enligt Veronica Magnusson är det här inte första gången det har dragits i gång en kampanj mot socialtjänsten, och situationen illustrerar tydligt de risker som många socionomer exponeras för i sitt yrkesliv.
– Vi genomförde en undersökning i höstas som visade att 45 procent av tjänstemännen inom socialtjänsten utsatts för hot, våld, trakasserier eller personangrepp under det år som gått. Så det är tyvärr väldigt utbrett, säger Veronica Magnusson och fortsätter:
– Det vanligaste är hot, såväl skriftliga som muntliga. Ofta kan dessa vara diffusa, som när någon säger ”har du någon familj?” eller ”jag vet vilken väg du tar till jobbet”, men det förekommer också dödshot.
Men framstår inte den aktuella situationen som unik på många sätt?
– Ja, det är klart att det känns väldigt olustigt med kopplingarna till terrororganisationer och att situationen väcker frågor bland våra medlemmar på arbetsplatserna.
Våra medlemmar har berättat att det i vissa fall är barnen själva som avråder föräldrarna från att kontakta socialtjänsten
Veronica Magnusson säger att den rådande situationen belyser vikten av att förtroendet för socialtjänsten stärks i lokalsamhället. Men svårigheten som socialtjänsten står inför är att de på många håll saknar de resurser som krävs för att medarbetarna ska kunna arbeta förebyggande med den här typen av frågor.
– Vi ser allvarligt på att många av våra medlemmar säger att deras arbetsbelastning är så hög att de inte har tid att utreda frågor så noggrant som de skulle behöva göra eller att de inte hinner tillbringa tillräckligt mycket tid med de personer som söker socialtjänstens stöd, säger Veronica Magnusson och fortsätter:
– Det är också jätteviktigt att myndighetsbeslut kommuniceras på så sätt att människor har möjlighet att förstå vad som händer, men många av våra medlemmar säger att arbetsbelastningen är så hög att de inte alltid har möjlighet att göra detta.
Måste stärka det straffrättsliga skyddet
Förutom behovet av större resurser till socialtjänsten pekar Veronica Magnusson på behovet av att arbetsgivare och politiker gör mer för att myndighetspersonal ska känna sig säkrare på jobbet.
– Vår kartläggning från i höstas visar att en tredjedel av socialarbetarna inte fått stöd eller bara bristande stöd från arbetsgivarna när de varit med om en incident på jobbet. Och många gånger läggs utredningarna snabbt ner när någon av våra medlemmar anmält trakasserier till polisen. Så bland det viktigaste man kan göra från politikens håll är att stärka det straffrättsliga skyddet för tjänstemän så att det blir lättare för polisen att gå vidare med anmälningarna, inte minst vad gäller hot, säger Veronica Magnusson och fortsätter:
– För att våra medlemmars säkerhet ska värnas är det dessutom viktigt att se över hur man utformar receptioner och besöksrum inom socialtjänsten. Samt att säkerställa att man alltid är två personer vid hembesök.
Kan ni på Vision erbjuda något stöd för de enskilda medarbetare som hängts ut i samband med den aktuella desinformationskampanjen?
– Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, skydda och stödja medlemmarna. Det vi kan hjälpa till med är att påverka arbetsgivaren att ta det ansvaret och uppmana medlemmarna att ta stöd av sitt skyddsombud. I ett större perspektiv driver Vision frågorna om bättre förebyggande arbete, tillräckliga resurser och straffskärpning gällande hot mot tjänstepersoner, säger Veronica Magnusson.