Mer än tre miljoner ukrainare har flytt landet sedan Ryssland för ungefär tre veckor sedan inledde sitt anfallskrig. I dagsläget anländer omkring 4 000 ukrainska flyktingar dagligen till Sverige och enligt Migrationsverkets senaste prognos uppskattas 212 000 ukrainare befinna sig i landet innan halvårsskiftet – en väsentligt högre siffra än vad myndigheten inledningsvis laborerade med.
Den rådande situationen har försatt Migrationsverket i ett ”kritiskt läge”, som myndighetens vd Mikael Ribbenvik uttrycker det. Migrationsverkets boendekapacitet räcker inte till och utbygganden går alldeles för långsamt för att man hinna få fram de 168 000 bostäder som man utgår från att man kommer att behöva innan sommaren.
Under 2015 var läget totalt kaosartad och man rekryterade i stort sett vem som helst som gick förbi utanför gatan
Därtill saknar Migrationsverket de personalresurser som krävs för att ta emot och behandla den mängd av asylansökningar som just nu lämnas in till myndigheten.
Kan inte rekrytera vem som helst
Enligt Britta Lejon, fackförbundet ST:s ordförande, råder det frustration bland många av medarbetarna på Migrationsverket över den yrvakenhet som har präglat myndighetens svar på flyktingsituationen.
– Man tycker inte att arbetet har styrts upp tillräckligt i den här akuta situationen, och våra medlemmar har pekat på att man behöver flytta folk från andra avdelningar och enheter till mottagningsenheterna. Men det har bara skett i enstaka fall och den allmänna personalbristen skapar oro för att handläggarna inte ska ha de rätta förutsättningarna att göra ett bra jobb.
Migrationsverket har annonserat att de avser att rekrytera 500 nya medarbetare innan sommaren för att möta det aktuella behovet. Britta Lejon håller med om att personalstyrkan måste utökas, men hon säger att en viktig lärdom från flyktingsituationen 2015 är att myndigheten är noga med vilka personer den rekryterar.
Den allmänna personalbristen skapar oro för att handläggarna inte ska ha de rätta förutsättningarna att göra ett bra jobb
– Under 2015 var läget totalt kaosartad och man rekryterade i stort sett vem som helst som gick förbi utanför gatan. Och eftersom man inte hade tid att ge den nya personalen en ordentlig utbildning eller introduktion kunde det gå riktigt illa ibland. Det är nödvändigt att vi har kvalitet i verksamheten, rättssäkerhet, och vi kan det så att man anställer vem som helst, säger Britta Lejon och fortsätter:
– Vi på ST hoppas att man i första hand ska leta efter personal internt och återanställa delar av all den personal som man har gjort sig av med när man lagt ner verksamheter runt om i landet, personer som vet vad det här handlar om. Här och nu behövs händer och fötter som klarar av att hjälpa till.
Riskerar att sätta krokben för varandra
När det kommer till Migrationsverkets samordning med kommuner och regioner och andra aktörer hoppas Britta Lejon att man har tagit lärdom av situationen 2015, men hon säger att det i dagsläget framstår som mer av just en förhoppning än en realitet.
Veronica Magnusson, ordförande för Vision, påtalar även hon behovet av en aktiv dialog mellan alla de aktörer som är delaktiga i flyktingmottagandet.
Här och nu behövs händer och fötter som klarar av att hjälpa till
– Det finns en risk att man inte använder resurserna rätt och att man sätter krokben för varandra och dubbeljobbar i stället för att komplettera varandra, säger Veronica Magnusson och fortsätter:
– Kanske är det värt att man anställer personal som har i uppdrag att koordinera och samordna mellan relevanta aktörer. För det brast verkligen på den fronten 2015.
Oklart vem som ska göra vad
Hon säger att Vision för några år sedan genomförde en undersökning som visade att många av Visions medlemmar upplevde att det var otydligt vem som skulle göra under flyktingmottagandet 2015. Hon säger att situationen i dag tyvärr påminner om hur det såg ut då.
– Det verkar inte vara helt tydligt nu heller i fråga om till exempel Migrationsverket kontra kommunerna. Och eftersom massflyktsdirektivet är nytt är det viktigt att bena ut vem som gör vad och vilket ansvar våra medlemmar inom till exempel skolan och socialtjänsten har.
Kanske är det värt att man anställer personal som har i uppdrag att koordinera och samordna mellan relevanta aktörer
Veronica Magnusson påtalar att kommunerna snarast borde genomföra en kunskapsinventering för att reda ut vilka typer av tjänster som kommer att behövas för att flyktingmottagandet ska fungera.
– Flera kommuner borde gå ihop och sinsemellan komma fram till hur man kan göra kompetenshöjande insatser för medarbetarna, hur vi ska göra för att snabbt få fram bostäder, hur man ska göra med familjehemsplaceringar för ensamkommande barn eller hur vi på bästa sätt ska möta barn med krigstrauman. Sedan är det också nödvändigt att man gör upp en plan för hur man ska få till en tillräcklig bemanning, säger Veronica Magnusson och fortsätter:
– Det är viktigt att ta med sig att det uppstod stor personalrörlighet inom till exempel socialtjänsten 2015. Det var många som ville hjälpa till under krisen och som därför lämnade sina gamla tjänster och började jobba på HVB-boenden i stället. Detta ledde till stor instabilitet inom de ordinarie verksamheternas bemanning, och det är först på senare år som kommunerna återhämtat sig från det och fått till en mer stabil personalsituation. Jag hoppas att vi kan undvika att vi hamnar i den sitsen där här gången, säger Veronica Magnusson.