Eva Nordmark: ”Vartenda förslag och vartenda ord har vi påverkat” "Jag hade så sent som i måndags klockan 12.00 det sista trialogmötet innan förhandlingarna drog i gång. Vi har varit med hela vägen och jobbat med varenda artikel. Vart enda förslag och vart enda ord har vi påverkat", säger Eva Nordmark om miniimlönedirektivet. Foto: Paul Wennerholm / TT

Eva Nordmark: ”Vartenda förslag och vartenda ord har vi påverkat”

Minimilöner "Vi har jobbat ända in i kaklet", säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark om förhandlingarna om minimilöner. Men trots att man uppnått förändringar, kommer Sverige att rösta nej. Med eller utan Sverige kommer en majoritet av medlemsländerna ställa sig bakom regleringen som därmed går igenom, säger Europaparlamentets förhandlaren Agnes Jongerius.
Carl von Scheele
8 jun 2022
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Fram till starten på slutförhandlingarna lämnade Sverige förslag på förändringar i direktivet om minimilöner.

– Vi lyssnade på svenskarna oro. Därför antog vi deras förslag, säger Agnes Jongerius, socialdemokrat i Europaparlamentet och en av dess två förhandlare om minimilönerna.

Hon är besviken över tisdagens svenska besked om ett nej till direktivet. Sverige har lite mer än en vecka på sig att ändra ståndpunkt, enligt Jongerius, och hon hoppas kunna påverka landet till en omsvängning.

Agnes Jongerius, Europaparlamentets socialdemokratiska grupp. Foto: Europaparlamentet.

– Men jag är också övertygad om att vi kan få en kvalificerad majoritet på ministerrådet med eller utan Sveriges medverkan, säger hon.

Det var på en fråga från den svenska nyhetsbyrån TT som Jongerius både önskade se en svensk acceptans av direktivet och förklarade den svenska motståndet som mer eller mindre meningslöst.

Samtidigt som parlamentets båda förhandlare tillsammans med EU-kommissionär Nicolas Schmit höll presskonferens i Strasbourg mötte den svenska arbetsmarknadsministern media i Stockholm.

– Trots att vi har uppnått viktiga förändringar i direktivet kommer Sverige att ska rösta nej, var hennes budskap.

Eva Nordmark bekräftar för Arbetsvärlden att regeringen fått med ändringar av direktivet även under de intensiva slutförhandlingarna.

– Vi har jobbat ända in i kaklet. Jag hade så sent som i måndags klockan 12.00 det sista trialogmötet innan förhandlingarna drog i gång. Vi har varit med hela vägen och jobbat med varenda artikel. Vartenda förslag och vartenda ord har vi påverkat.

Trots tillmötesgåendet kommer Sverige varken stödja direktivet eller ändra i lagstiftningen på grund av dess innehåll.

– Från start har vi varit tydliga med att vi inte vill ha det här direktivet. Politiker som ska inte fatta beslut om löner, varken i Sverige eller EU, utan det är arbetsmarknadens parter som står upp för vår modell, säger hon också till Arbetsvärlden.

Schmit: Sverige påverkas inte av direktivet

Under presskonferensen på Europaparlamentet i Strasbourg försäkrade kommissionär Nicolas Schmit än en gång att länder som uteslutande sätter löner via kollektivavtal inte ska påverkas av direktivet.

På en direkt frågan från danska radion sa han att varken Danmark eller liknande länder behöver ändra något på grund av direktivet.

Sysselsättningskommissionär Nicolas Schmit. Foto: EU-parlamentet

– Vi har sagt det, upprepat det och står för det. Vi stärker inte kollektivavtalssystemen med ena handen i direktivet och försvagar dem där de fungerar bra med den andra handen, underströk han.

I stora delar av Europa hyllar man direktivet som en stor framgång i bekämpandet av fattigdom bland de som arbetar. Direktivet kallades historiskt. Förhandlingarna beskrevs som EU när det är som bäst. Man konstaterade också att den sociala pelaren var en realitet.

Europafacket säger att direktivet kommer förändra spelplanen för miljontals arbetstagare som kämpar med sina levnadsförhållanden.

Nivån på de lagstadgade minimilönerna inom EU skiftar stort. De går från 323 euro per månad i Bulgarien (ca 3 900 kr) till 2 200 euro i Luxembourg (ca 23 100 kr).

Ska tvinga fram höjda minimilöner

Enligt Agnes Jongerius kommer direktivet tvinga fram höjda minimilöner. Hon tog sitt eget hemland som exempel.

– I Nederländerna betyder det att minimilönerna ökar till 14 euro i timmen från 10 till 11 euro. Direktivet betyder att 22 andra länder också måste höja sina minimilöner.

Den svenska arbetsmarknadsminister har i arbetet mot direktivet lett den grupp av nio medlemsländer som motsätter en reglering på Europanivå. De nio länderna har inte tillräckligt invånarantal för att kunna bilda en blockerande minoritet enligt EU:s regler och kunna stoppa förslaget. De samlar lite över 20 procent av unionens invånare med skulle behövt ha 35 procent.

Den svenska hållningen – att säga nej till direktivet trots skyddet för den svenska modellen – skulle möjligen kunna locka över fler tveksamma länder till nej-sidan.

”Nej-rösten är ingen strategi mot nya direktiv”

Hållningen skulle också kunna vara en markering inför EU:s arbete med två andra känsliga direktiv på arbetsmarknaden. Både direktivet om plattformsarbete och direktivet om lönetransparens bli svårsmälta för den svenska modellen.

Men arbetsmarknadsminister Eva Nordling förnekar en sådan taktik bakom Sveriges ställningstagande.

– Nej, det är ingen strategi för kommande direktivförslag. Varje fråga som kommer från EU-nivå förtjänar ett eget arbete i sig, säger hon till Arbetsvärlden.

Bakgrunden till det svenska nejet kan också vara en anpassning till riksdagen. Borgerliga företrädare har tidigare sagt att Sverige borde ha gjort som Danmark och röstat nej till ministerrådets förhandlingsupplägg och inte deltagit i förhandlingarna. Riksdagen lär ha en majoritet för nej till direktivet.

S&D-gruppens dokument avslöjar uppgörelsen

Någon text från den slutliga förslaget till direktiv är ännu inte offentliggjort, men i ett dokument från den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet gås överenskommelsen igenom.

Gruppen hävdar att parlamentet har lyckats stoppa det urvattnade förslag som ministerrådet försökte få igenom under förhandlingarna.

Direktivet bryter inte heller mot EU:s grundfördrag och förbundet mot att lägga sig i medlemsländernas löner, säger S-gruppen. Anledningen är att det inte tvingar något land att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtal. Direktivet inför inte heller någon allmän minimilön i Europa eller bestämmer några nivåer på medlemsländernas minimilöner, enligt S-dokumentet.

Lönenivåer kan strida mot grundfördraget

Frågan är hur detta står sig mot en juridisk prövning mot bakgrund av att parlamentet lyckats få in ett referensvärde om nivåerna på minimilönerna i artikel 5, som enbart gäller lagstadgade minimilöner. Man rekommenderar i artikeln att dessa läggs på en nivå som motsvarar 60 procent av medianlönen i det enskilda medlemslandet eller 50 procent av dess medellön.

Nyheter

Tidigare har ministerrådets jurister i en hemlig analys slagit fast att direktivet inte strider mot EU:s grundfördrag så länge som inga sådana värden finns i artiklarna. EU får inte lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden, men med styrande siffror skulle direktivet eventuellt kunna strida mot förbudet.

Nu framhålls i direktivet att denna rekommendation enbart gäller länder med lagstadgade minimilöner, som ett förtydligande till kollektivavtalsländerna.

Sverige balanserar på gränsen för kollektivavtalstäckning

Ett av direktivets viktigaste mål är att stärka kollektivavtalsförhandlingar. I artikel 4 har gränsen för när staten måste tillsätta en handlingsplan skärpts. Redan när kollektivavtalen täcker mindre än 80 procent av arbetstagarna måste landet agera. Danmark, som tillsammans med Sverige utgör den hårda kärnan i motståndet, balanserar på denna gräns. Ändå räknas landet till ett av dem med högst kollektivavtalstäckning.

Efter invändningar från Sverige kan staten överlåta åt parterna att själva utforma handlingsplanen om täckningsgraden sjunker.

Enligt dokumentet från S-gruppen har skyddet för Sverige och andra länder som reglerar minimilöner i kollektivavtal förbättrats i direktivets artikel 1 genom flera klargöranden.

Ett exempel är att rätten till minimilöneskydd gäller i den mån det föreskrivs i nationell lagstiftning och praxis. Ett annat är att parternas rätt att förhandla, övervaka och fastställa löner i kollektivavtal ska förbli orörd. Sedan tidigare säger artikeln att ingen stat ska tvingas införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtal.

I artikel 3 slås också fast att kollektivavtalsförhandlingar är en rätt enbart (eller ett privilegium) för fackföreningar. Det är första gången någonsin som detta anges i ett direktiv, framhåller S-gruppen.

Individuella rättigheter finns kvar

Artikel 11 har också varit svårsmält för Sverige. En arbetstagare vars rätt till minimilön åsidosätt ska ha rätt till en opartisk tvistelösning enligt artikelns första del. Just en individuell rättighet strider mot kärnan i den svenska modellen.

I fall där arbetsgivaren inte följer avtalet, vare sig det gäller minimilön eller annat, är det facket som tar fighten om avtalsbrottet och för medlemmen. Individen kan inte själv gå till domstol utan enbart parterna tvista om avtalen och det sker ofta i båda förhandlingar och arbetsdomstolen.

Dessa skrivningar i av artikelns har inte förändrat i slutförhandlingarna. Däremot finns ett förtydligande i nästa del som tar upp skydd av arbetstagare och fackliga företrädare från negativ behandling av arbetsgivare. Skyddet gäller när de hävdar sin rätt om dessa rättigheter föreskrivs i nationell lag eller kollektivavtal, vilket är ytterligare en förändring som ska skydda de nordiska modellerna, enligt S-gruppens beskrivning.

Relaterad läsning

Carl von Scheele
8 jun 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar