EU-nämnden ger klartecken åt Sveriges ja till minimilönedirektiv Efter förhandlande accepterar Sverige ministerrådets förslag om minimilöner. Foto: TT

EU-nämnden ger klartecken åt Sveriges ja till minimilönedirektiv

Majoriteten i EU-nämnden gav klartecken till regeringens ja-linje i frågan om minimilönerna inför ministerrådets möte i nästa vecka. Även parterna står bakom regeringen, men säger samtidigt att Sverige ska vägra implementera ett direktiv om det antas.
Carl von Scheele
3 dec 2021
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Regeringen ställer sig bakom den kompromiss som ska behandlas på EU:s ministerråd i nästa vecka. Den innehåller inte något undantag för den svenska modellen, men är en uppmjukning av den ursprungliga direktivtexten såsom Arbetsvärlden rapporterade för ett par dagar sedan.

När EU-nämnden ställde sig bakom regeringen på fredagens sammanträde var den oenig. En allians mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna krävde en annan hållning. Sverige borde liksom Danmark rösta nej till kompromissen, enligt dessa tre partier.

Regeringens hållning är väl förankrad hos parterna. Kompromissen i ministerrådet kallas den minst dåliga hittills av Therese Guovelin, vice ordförande i LO. Parterna tror sig kunna leva med den, enligt Göran Arrius, ordförande i Saco.

Jag har fått signaler om att president Macron vill bli klar med detta innan valet.

Parterna håller fortfarande fast vid att de allra helst inte vill ha något direktiv, men motsätter sig inte regeringens ja-linje, som Oscar Wåglund Söderlund, TCO:s internationelle chef, sa till Arbetsvärlden i onsdags.

Kräver uttalande i ministerrådet

Däremot har parterna krävt att regeringen gör ett särskilt protokollsuttalande på ministerrådsmötet i nästa vecka och klargör var gränserna går för Sverige. Therese Guovelin bekräftar att parterna tog initiativet till yttrandet.

– I yttrandet ska regeringen vara tydlig med att Sverige aldrig kan acceptera om EU:s lagstiftare skulle bryta mot EU-fördraget eller ta sig orättmätiga befogenheter på lönebildningens område, säger hon till Arbetsvärlden.

I förslaget till kompromiss görs ett kort, men viktigt tillägg i artikel 1, som beskriver syftet med direktivet. När det gäller rättigheter ska orden ”where it exists”, där det finns, föras in.

– Som vi bedömer det kommer detta direktiv inte vara giltigt i andra länder än där man har lagstadgade minimilöner. Det är bara några ord, men med dem kan vi hävda att Sverige inte har systemen med lagstadgade minimilöner och inte behöver införa detta i vår lagstiftning, säger Göran Arrius, Sacos ordförande.

Trots kompromissen befarar parterna ett antaget direktiv som inte helt fredar den svenska modellen när de bedömer helheten.

– Om det ändå i slutändan blir ett direktiv om minimilöner är vår uppfattning att Sverige inte ska implementera ett sådant i svensk lagstiftning, säger Therese Guovelin.

”Ingen anledning att genomföra direktivet”

Hon går på samma linje som juristen Karolina Löf vid Svenskt Näringsliv. För ett par veckor sedan förklarade Löf i Arbetsvärlden att Sverige inte behöver införa ett direktiv som strider mot EU:s grundfördrag.

Efter dagens möte i EU-nämnden bekräftar John Wahlstedt, chefsjurist på Svensk Näringsliv, den ståndpunkten.

– Ja, om direktivet skulle strida mot EU-rätten finns ingen anledning att genomföra det.

Liksom den fackliga sidan säger John Wahlstedt att förslaget om ett direktiv som reglerar minimilöner på Europanivå fortfarande är en dålig idé, men kompromissen är den minst sämsta hittills.

– Regeringens bedömning är att detta inte kommer att påverka den svenska modellen. Om regeringen kan garantera detta har vi ingen anledning till en annan bedömning, men vi skulle vilja ha mer rättslig säkerhet än vad som finns i kompromissförslaget, säger han till Arbetsvärlden.

”Taktiska överväganden av M, KD och SD”

Hur ser du på att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna gemensamt drev att regeringen skulle rösta nej till kompromissen i nästa vecka?

– Det där är taktiska överväganden inför de fortsatta förhandlingarna i trialogen. Vi har inte några uppfattningar om vad som är taktiskt rätt mot bakgrund av regeringens bedömning att detta förslag inte kommer att påverka den svenska modellen.

”Macron vill bli klar före valet”

Efter ministerrådets möte i början av nästa vecka väntas trepartsförhandlingarna börja omgående. Där kommer ministerrådets uppmjukning av direktivets ursprungliga text möta parlamentets krav på kraftiga skärpningar i direktivet.

– Vi har en mycket orolig tid framöver, säger Therese Guovelin och kallar parlamentets krav skräckinjagande.

Enligt Göran Arrius, Saco, kan förhandlingarna klaras av mycket snabbt. Anledningen är det franska presidentvalet i april. Frankrike tar över som ordförandeland vid årsskiftet.

– Jag har fått signaler om att president Macron vill bli klar med detta innan valet. Bedömare i Bryssel säger att förhandlingarna skulle kunna bli klara under första kvartalet.

Relaterad läsning

Carl von Scheele
3 dec 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar