– För första gången föreslår EU nu skydd för journalister och de som försvarar medborgerliga rättigheter, säger öppenhetskommissionär Vêra Jourová om paketet, som innehåller både direktiv och rekommendationer till medlemsländerna.
De så kallade SLAPP-stämningarna (strategic lawsuit against public participation) eller munkavlestämningar har ökat markant under senare år, enligt kommissionen.
I länder med lagstiftning som inskränker mediefriheten kan regeringar alltså fortsätta stämma journalister, vilket sker i stor utsträckning i Ungern och Polen.
Men EU kan enbart lagstifta när det är fråga om gränsöverskridande fall, där journalisten stäms i ett annat land än där publiceringen skett. Förslaget till direktiv, som innebär tvingande lagstiftning för medlemsländerna om det antas, kommer inte åt förtalsstämningar som sker i det egna landet.
I länder med lagstiftning som inskränker mediefriheten kan regeringar alltså fortsätta stämma journalister, vilket sker i stor utsträckning i Ungern och Polen.
Försöker tysta granskningar
Enskilda eller företag med stora ekonomiska resurser stämmer granskande journalister eller ideella organisationer på stora belopp för att tysta dem. De använder också hot om stämning i samma syfte.
– Det är inte ovanligt att lämna in ett flertal stämningar samtidigt mot journalister och försvarare av mänskliga rättigheter. Syftet är att trakassera och dränera moralen hos dem som är målet för stämningen, säger Vêra Jourová.
Syftet är att trakassera och dränera moralen hos dem som är målet för stämningen
Kommissionären beskrev förfarandet som en kamp mellan David och Goliat. Frilansjournalister och anställda i små mediebolag drabbas ofta av åtgärder från individer eller bolag med stora finansiella resurser.
– Dagens paket med ett direktiv och rådsrekommendation till medlemsländerna garanterar att journalister kan utöva sin verksamhet.
Höga böter för munkavlestämning
Förslaget till direktiv, som vid ett ikraftträdande är tvingande lagstiftning för medlemsländerna, gäller alltså enbart fall som är gränsöverskridande.
I sådana fall ska domstolen kunna avvisa målet om det uppenbarligen är en SLAPP-stämning. Den som lämnat in stämningen ska betala motpartens alla juridiska kostnader. Domstolen ska också kunna utdöma höga böter för den som ligger bakom en munkavlestämning.
Medlemsstaterna bör vägra att erkänna domar som kommer från länder utanför EU
Journalister och andra som utsätts för dessa stämningar ska kunna få både ideellt och ekonomiskt skadestånd.
Dessutom införs ett skydd mot stämningar i tredje land. Medlemsstaterna bör vägra att erkänna domar som kommer från länder utanför EU. Bakom regeln finns problemet med de många SLAPP-stämningar som lämnats in i Storbritannien och som EU enbart kan begränsa med en sådan regel.
Viktigt att det når utanför EU
Evin Incir (S), EU-parlamentariker.
Foto: Viktor Wrange.
Europaparlamentarikern Evin Incir (S) har länge engagerat sig i frågan.
– Spontant ser jag positivt på förslaget. Det ska svida i fickan på maktfullkomliga personer, oligarker och andra skurkar som försöker missbruka rättssystemen i EU:s medlemsländer och undergräva vår demokrati, säger hon.
Hon understryker hur viktigt det är med lagstiftning som kommer åt SLAPP-domar i länder utanför EU.
– Journalister ska inte behöva ta hänsyn till alla världens länders olika lagstiftningar när de utför sitt arbete. De ska inte arbeta under hot om att alltid kunna stämmas någonstans.
Journalister ska inte behöva ta hänsyn till alla världens länders olika lagstiftningar när de utför sitt arbete
Vid sidan av direktivet föreslår EU-kommissionen en rådsrekommendation som uppmanar medlemsländerna att i sin egen lagstiftning ha regler som motverkar SLAPP-stämningar av egna medborgare i det egna landet. Rekommendationen är inte bindande, eftersom EU inte har mandat att lagstifta om hur förtalsregler ska utformas i enskilda medlemsländer.
EU-kommissionen vill att de nationella lagstiftningarna liknar den som föreslås i direktivet och inte har förtalsregler som omotiverat inverkar på yttrandefriheten, en fri och pluralistisk mediesektor eller den offentliga debatten. Den vill också se utbildningsinsatser mot både rättsväsendet och potentiella måltavlor för munkavleprocesser om fenomenet.
En ytterligare åtgärd i rekommendationen är oberoende stöd till personer som utsätts för SLAPP-stämningar. Det kan vara advokatbyråer som försvarar sådana personer utan kostnad.
Oklar påverkan på svensk lag
Förmodligen innebär upplägget av paketet att det svenska systemet med grundlagsfäst yttrande- och tryckfrihet inte skadas, vilket en företrädare från kulturdepartementet varnade för i förra veckan.
I Sverige har inga SLAPP-stämningar förekommit. Förtalsmål mot medier har en speciell process och enbart den ansvarige utgivaren kan stämmas.
Paket kommer däremot inte stoppa de EU-länder där man inskränker mediefriheten och stämmer journalister
– Som svensk tycker jag att det är viktigt att förslaget stärker lagstiftningen på EU-nivå, givetvis utan att riskera att försvaga vår redan starka yttrandefrihet, säger Evin Icir (S).
Paket kommer däremot inte stoppa de EU-länder där man inskränker mediefriheten och stämmer journalister i förtalsmål. Det sker i bland annat Ungern och Polen. Rådsrekommendationen förslår medlemsländerna att vidta åtgärder mot SLAPP-stämningar, men tvingar dem inte att följa innehållet.
Polska myndigheter initierar många stämningar
I en rapport från polska Journalist Society (Towarzystwo Dziennikarskie) redovisas 187 SLAPP-stämningar sedan 2015. Åklagare, polis och departement i Polen hade initierat över 40 av dessa. Andra kom från statligt ägda företag, men vanligast var civila mål.
På ett svenskt seminarium i förra veckan framkom att det polska regeringspartiet Lag och Rättvisa i 75 fall har stämt oppositionella personer och grupper. Nyligen stämde ungerska Fidesz en HBTQ-rörelse för falsk information efter att Orbáns regering ändrat lagarna.
I Sverige är stämningen i London mot den svenska mediesajten Realtid ett uppmärksammat fall
I Sverige är stämningen i London mot den svenska mediesajten Realtid ett uppmärksammat fall. Företaget, ansvarig utgivare och två reportrar har stämts på över hundra miljoner kronor sedan de granskat den svenska företagaren Svante Kumlin och hans solcellsföretag Eco Energy World (EEW). Huruvida domstolen accepterar stämningen är inte klart än.
Vêra Jourová meddelade också att direktivet skyndsamt ska förhandlas med Europaparlamentet och rådsrekommendationen snabbt införas.