Det mest kända svenska exemplet på SLAPP är stämningen i London mot mediebolaget Realtid, sajtens chefredaktör och två journalister, på omkring 140 miljoner kronor för dess granskning av den svenska företagaren Svante Kumlin och hans solcellsföretag Eco Energy World (EEW).
Missbruk för att stoppa journalister
Detta missbruk av juridiska metoder för att stoppa journalister och andra kritiska röster kallas SLAPP-stämningar efter den engelska förkortningen av Strategic Lawsuit Against Public Participation, vilket på svenska betyder strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande.
Försöken att tysta journalister är ett hot mot EU:s grundläggande värden.
När EU-kommissionen i nästa vecka presenterar ett förslag till direktiv är det efter starka uppmaningar från Europaparlamentet, som i höstas tog en resolution med krav på lagstiftning.
– Försöken att tysta journalister och andra är ett hot mot EU:s grundläggande värden, demokratin, mänskliga rättigheter och EU:s rättsordning i sig och undergräver även förtroendet för medlemsländernas rättssystem, säger europaparlamentarikern Evin Incir (S).
Frågan diskuterades under torsdagen på ett seminarium som Europaparlamentet och Reportrar utan gränser arrangerade. Där kallade Evin Incir fenomenet ”förtalsturism”, eftersom det finns fall där samma aktör stäms i flera olika länder.
Även svenska Realtid har hotats på detta sätt. När tidningens journalister bad om svar på frågor inför publicering fick de i stället mejl från Kumlins advokater i Monaco som hotade med stämning som skulle kunna medföra ett års fängelse utöver skadestånd om de fälls för sina skriverier, berättade Annelie Östlund från Realtid.
Efter publiceringen gjorde Kumlin verklighet av stämningshotet.
Vill se sanktioner mot SLAPP
Europaparlamentet vill ha ett direktiv med minimiregler för medlemsländernas lagar mot SLAPP, stöd till drabbade med bland annat finansiell support och sanktioner mot dem som använder sig av SLAPP.
– Vi vill också ha utbildning i rättsväsendet. Där ska man kunna identifiera vad som är SLAPP-ärenden och kunna avvisa SLAPP-stämningar i ett tidigt stadium, säger Evin Incir.
I Sverige välkomnar regeringen EU:s arbete med frågan, men poängterar samtidigt att vårt system fungerar bra i det här hänseendet. Yttrande- och tryckfriheten är starkt grundlagsskyddad. Trösklarna för förtalsstämningar är höga.
Den som känner sig kränkt av medier får i första hand vända sig till Medieombudsmannen, som är branschens medieetiska system.
Hennes familj har nu ärvt dessa stämningar. De är riktade mot hela hennes arv
En SLAPP-stämning skulle svårligen kunna genomföras i Sverige.
– Vi välkomnar arbetet, men problemet för oss är om denna lagstiftning ingriper i det svenska systemet. Vi riskerar att det skadas, säger Filippa Arvas Olsson, ämnesråd på Kulturdepartementet.
Hon beskriver det hittillsvarande svenska agerandet i frågan som försiktigt och som en balansgång. Samtidigt som förhindrandet av SLAPP-stämningar anses som mycket viktigt måste de svenska grundlagarna värnas.
– Man kanske inte behöver lagstiftning i ett land med rättssystem som förhindrar SLAPP-stämningar eller har väldigt höga trösklar för detta, säger hon.
Men nu står alltså svenska journalister och ett svenskt mediebolag inför rätta i ett annat land, för en publicering på en svensk sajt med en svensk ansvarig utgivare.
Även regeringspartier använder SLAPP
Annelie Östlund, Realtid, vill se en regel som även juridiska experter föreslagit: Den som anser sig förtalad måste stämma i det land där publiceringen sker.
– Det ska vara självklart att man stämmer svenska medier i Sverige, säger hon.
Förutom stämningen mot Realtid har stora mediehus som Dagens Nyheter och Expressen råkat ut för liknande hot, enligt Erik Halkjear, ordförande i Reportrar utan gränser.
När han fick kännedom om Realtids fall blev han ändå förvånad och kontaktade den internationella organisationen Index of Censorship i London för mer information.
Vi välkomnar arbetet, men problemet för oss är om denna lagstiftning ingriper i det svenska systemet. Vi riskerar att det skadas
– Jo, det var fullt möjligt med denna stämning. Man utnyttjar systemet i ett annat land där informationen har blivit läst. Det räcker med att en person kan svenska och läst detta, säger Erik Halkjear.
I Europa finns exempel på regeringspartier som använder sig av SLAPP, framkom på seminariet. Polska Lag och Rättvisa har i 75 fall stämt oppositionella personer och grupper. Nyligen stämde ungerska Fidesz en HBTQ-rörelse för falsk information efter att Orbáns regering ändrat lagarna.
Fler exempel togs också upp på seminariet. Rumänska biskopar som avslöjats ha haft sexuella förbindelser med barn har stämt medier som publicerat uppgifterna.
Och den mördade maltesiska undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia hade 18 SLAPP-stämningar mot sig när hennes bil sprängdes.
– Hennes familj har nu ärvt dessa stämningar. De är riktade mot hela hennes arv, säger Erik Halkjear.