Januaripartierna föreslår nu en rad åtgärder för att mildra Coronavirusets effekter på svensk ekonomi. Målet är att så snart som möjligt baxa igenom dem i riksdagen.
Från och med i dag vill man slopa karensavdraget. Sjukersättning skulle därmed betalas ut redan från första dagen som man blir sjuk. Beslutet föreslås gälla under 1, 5 månader framåt men perioden kan förlängas om smittläget försämras.
Företag ska också kunna få anstånd med att betala in preliminärskatter och arbetsgivaravgifter till staten för en två-månadersperiod, i upp till ett år.
Coronaviruset slår hårt mot bland annat flygbranschen. Foto: Johan Nilsson / TT
Brist på medel ska inte hindra vård
Och redan den 1 maj föreslår de eniga januaripartierna att företag ska kunna ansöka om statligt stöd i syfte att införa korttidsarbete för anställda i stället för att varsla personal.
– Det ska inte vara pengar som förhindrar arbetet att hindra smittspridning eller att vårda sjuka, inledde finansminister Magdalena Andersson (S) dagens presskonferens.
Staten bör också, enligt partierna, kompensera regioner och kommuner för alla extraordinära kostnader kopplade till Coronaviruset som extra bemanning, övertid, labbanalyser, material, rådgivning via 1177 och smittspårning.
Sammantaget vill de anslå tre miljarder kronor för åtgärdspaketet. Samtidigt räknar man med att anstånd för skatter och avgifter kan uppgå till tiotals miljarder kronor.
”Bra att öppna för ökade insatser”
– Det de gör är rimligt i ljuset av situationen, man försöker att få företagen att överleva, konstaterar Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, som anser att regeringen gör helt rätt i detta skede. Hon tycker också att det är bra att regeringen ger en tydlig signal om man kan komma att bidra med mer pengar till insatser om det behövs.
–Jag förstår att man håller väldigt mycket öppet för det här är ju ett rörligt mål som man behöver hantera i dialog med företag, fackliga organisationer, vårdsektorn och andra
– Jag förstår att man håller väldigt mycket öppet för det här är ju ett rörligt mål som man behöver hantera i dialog med företag, fackliga organisationer, vårdsektorn och andra, säger hon.
En mängd nya fall av Coronasmittade konstateras nu dagligen i Sverige.
Foto: Johan Nilsson / TT
Hur viktigt är det att bolag kan få skjuta upp inbetalningar av skatter och arbetsgivaravgifter?
– Jag har för mig att denna åtgärd också användes under finanskrisen, och det är en väl avvägd bedömning. Det finns ingen anledning för det offentliga att ta in pengarna just nu, utan det är ett försök att minimera skadeverkningarna av virusutbrottet, säger Karolina Ekholm.
Även Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, applåderar januaripartiernas nya förslag till extrabudget.
– När jag tittar på vad regeringen lägger fram och vad andra länder gör så handlar det om att lägga fokus på företagssektorn. Det man är rädd för är produktionsstörningar och vikande efterfrågan.
–Om man ska förhindra en växande ekonomisk kris då är detta rätt. Det handlar mycket om att företagen ska övervintra
Åtgärderna ligger i linje med vad som diskuteras i Italien och Tyskland, uppger han.
– Om man ska förhindra en växande ekonomisk kris då är detta rätt. Det handlar mycket om att företagen ska övervintra, säger han i en kommentar.
Robert Bergqvist anser också att det är bra att slopa karensdagen.
–Det ska inte vara en ekonomisk fråga att kunna stanna hemma.
Enligt Karolina Ekholm har Sverige en mycket bra statsfinansiellt läge jämfört med exempelvis Italien, där smittspridningen är avsevärt mer utbredd och dödstalen höga och vars statsfinanser redan innan krisen var mycket ansträngda.
Även SEB:s Robert Bergqvist betonar att Sverige är bättre rustat i förhållande till andra länder i Europa.
–I nästa skede, om vi får en vikande efterfrågan, behöver man överväga andra åtgärder som att öka bidrag, sänka inkomstskatter för medelinkomsttagare och avisera infrastrukturprojekt.
Men beroende på hur krisen utvecklar sig och om den blir långvarig, kan statsmakterna också behöva tillgodose företagens behov av mer långsiktig finansiering, anser han.
– I nästa skede, om vi får en vikande efterfrågan, behöver man överväga andra åtgärder som att öka bidrag, sänka inkomstskatter för medelinkomsttagare och avisera infrastrukturprojekt. Inte i första vändan men man kan ju ändå flagga för det.
Den brittiska centralbanken Bank of England öppnade på onsdagen för bland annat ökad utlåning till banker och finansinstitut för vidareutlåning till företag.
Inga kreditproblem i dagsläget
Än så länge märks dock inga kreditproblem i Sverige, noterar Robert Bergqvist. Däremot råder det turbulens på de finansiella marknaderna något som skapar nervositet inom inte minst banksfären.
Tre miljarder kronor är egentligen inte mycket pengar; Januaripartierna kunde ha tagit i mer, tycker Robert Bergqvist.
– Man kanske skulle kunna ha önskat sig mer pengar, men nu har man ju visat att man har de här verktygen att ta till.